Meriter

Gränström, Peter Olof, f 5 maj 1877 i Skatelöv (Kron), d 14 nov 1927 i Gbg (Vasa). Föräldrar: lantbrukaren Samuel Johan G o Eva Persson. Mogenhetsex vid Växjö h a l 8 juni 97, inskr vid LU 17 sept 97, FK 14 sept 00, FL 28 april 06, disp 28 maj 10, FD 31 maj 10, allt vid LU, doc i statskunskap o statistik där 26 sept 10, vid Gbgs högskola 3 dec 10 (vik som prof vt:arna 11—15 samt 16—17), timlär vid Kjellbergska h lärarinnesem i Gbg från ht 12, led av styr för Gbgs o Lundby arbetarinst från 17, prof vid Gbgs högskola 30 nov 17, ordf i Statsvetensk fören i Gbg från 20, v ordf i V Sveriges folkbildn: förb från 26. — LVVS 20.

G 9 dec 19 i Gbg (Vasa) m FM Eva Hedström, f 1 sept 84 i Stala (Göt), dtr till grosshandl Simon H o Maria Eugenia Sandbeck.

Biografi

Olof G var i sin vetenskapliga gärning främst påverkad av sin lärare i Lund, Pontus Fahlbeck, och sin företrädare i Gbg, Rudolf Kjellén. Tyngdpunkten i hans produktion ligger på studier i sv riksdagsrätt och riksdagspraxis. I sina forskningar rörande sv statsskick följde han den inriktning av statskunskapen, som Fahlbeck angivit. Mindre engagerad än lärofadern hade han inga svårigheter att acceptera de band objektivitetskravet ålägger en forskare. Till sin politiska åskådning var han liberal, men hans politiska uppfattning avspeglas inte i hans vetenskapliga produktion. Redan från studentåren var han livligt intresserad av folkbildningsrörelsen och ofta anlitad som föreläsare.

G:s första större arbete var doktorsavhandlingen 1910, Om sammanjämkning av skiljaktiga beslut inom riksdagen, föregången av ett par förstudier i uppsatsform ägnade konstitutions- och lagutskottens sammanjämkningsförslag 1867—1907. Avhandlingen om sammanjämkningsförfarandet anses ha haft viss betydelse även ur praktisk politisk synpunkt. Till samma problemkomplex återkom han med en mindre undersökning 1912 om voteringsproposition vid gemensam votering.

G dokumenterade sig som en framstående kännare av ståndstidens riksdagsskick 1809—66. I arbetet Prästeståndets sista strid skildrade han ståndets agerande vid representationsreformen och framhävde särskilt den sakligt tungt vägande kritik, som prästerna riktade mot De Geers förstakammarkonstruktion, även om de satte sig i efterhand vid det slutliga avgörandet genom att invänta adelns beslut, innan de själva tog ställning. Ståndssplittringens problem och försök att övervinna denna tog han upp till behandling i en undersökning om plenum plenorum i form av gemensamma överläggningar mellan de fyra riksstånden. I det betydande arbetet Om adresser och adressdebatter i den sv parlamentarismen, publicerat 1917, är objektet likaledes riksdagslivet under den senare ståndsriksdagen. G får i inledningen till detta arbete anledning att ta ställning till frågan om karaktären av 1809 års författningsverk. I Fahlbecks anda betonar han starkt den nationella prägeln: »Man tycker sig visst en och annan gång skymta Montesquieus skugga bakom byggnadsverket, men man finner inte Montesquieu på något ställe i författningen, allenast i motiveringen. Man finner i Hans Järtas ryktbara memorial Montesquieus konstitutionella diagram till en del utritat, men det är inte tillämpat i grundlagsförslaget. . . . De nationella instinkterna, understödda av inhemska lärdomar, segrade på alla punkter.» Till detta arbetsområde hör också ett par smärre studier över imperativt mandat och regionalistiska tendenser i sv statsskick. Däremot fullbordades aldrig den framställning av remissdebattens uppkomst och betydelse, som G länge hade under arbete.

När G vidgade sin vetenskapliga intressesfär och ägnade ett stort arbete åt det brittiska imperiets konstitutionella och realpolitiska problematik, anknöt han närmast till Kjelléns internationella orientering och förkärlek för geopolitiska resonemang. G:s arbete präglas dock av större nyansering och realism. Det är mindre schematiskt än de storstilade upplinjeringar, som möter läsaren i Kjelléns skrifter på hithörande område, men G saknar å andra sidan helt Kjelléns stilistiska brio. Studierna över det »brittiska rikets reorganisationsproblem» innebär emellertid också ett återupptagande av ett tema, enhet och mångfald, tvång contra frihet, som varit centralt för G alltifrån ungdomsarbetet om »ordnings- och frihetsproblemet inom statslivet» — brottningen mellan social- och individualprinciperna — publicerat först 1917, s å som den brett upplagda undersökningen rörande det brittiska imperiet. En mindre förstudie till denna utgjorde en uppsats om den »australiska Monroedoktrinen», belysande tendenserna från Australiens och Nya Zeelands sida före världskriget att hävda en egen intressesfär i Söderhavet. Det större arbetet om den brittiska imperieproblematiken följer de imperialistiska strävandena till slutet av den era, som bär Joseph Chamberlains signum, och ägnas till sin huvuddel åt en redogörelse för kolonial- eller imperiekonferenserna från 1887 till 1907.

Till den internationella ämneskretsen hör också en framställning av Nordamerikas politiska historia, som G påbörjade för ett samlingsverk; denna framställning publicerades först flera år efter hans död. Allt det väsentliga i G:s produktion ligger eljest före professorsutnämningen. Vid sin för tidiga bortgång hade han dock åtagit sig att i det stora verket för celebrerande av riksdagens 500-årsjubileum behandla ståndsriksdagens slutskede.

G:s nyktra och realistiska läggning präglar hans forskning. Med klarhet, reda och objektivitet utreder han de frågor han tar upp till behandling. Såväl metoder som orientering inom ämnet anknyter till det traditionellt beprövade. Det har sagts, att han gick till sina uppgifter »icke med avsikt att bevisa en ny tes, utan för att klarlägga ett sammanhang» (Georg Andrén).

Författare

Olle Nyman

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se GHÅ 43: 6 = S Hallberg, GHM 1916—1941, Gbg 1942, s 76 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 30 nov 1917, nr 80, RA. — G Andrén, P O G t (StvT 1927, s 389—393); Gbgs högskolas matr 1891—1916 (1916) o 1916—1941 (1942); C Skottsberg, Minnestal hållna i VVS å dess högtidsdagar 1928—1932 (Bih till VVSH, årg 50, bil 1, 1932).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Olof Gränström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Nyman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13262
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Olof Gränström, urn:sbl:13262, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Nyman), hämtad 2024-04-25.