Meriter

Gustafsson, Karl Gotthard, f 17 juni 1902 i Lund, d 16 sept 1950 i Lidingö. Föräldrar: hantverksläraren Karl Emil G o Johanna Maria Persson. Studentex vid Katedralskolan i Lund 27 maj 21, stud Tekn skolan där 21—22, inskr vid LU ht 22, FK 31 dec 25, amanuens vid hist mus i Lund 25, tjänstgöring vid Nord mus 28, amanuens där 1 jan 29, 1: e amanuens 1 maj 32, 2:e intendent 1 okt 37, intendent o föreståndare för Skansens allmogeavd 1 juli 45.

G 19 april 30 i Hälsingborg m Greta Zandra Nilsson, f 11 okt 02 där, dtr till konsthandl Carl Alexander N o Emma Petronella Wallin.

Biografi

Redan under lundaåren skaffade sig Gotthard G genom självsyn en rik erfarenhet, dels om medeltida stenarkitektur, dels om det folkliga byggnadsskicket i Skåne och Blekinge. Han ledde bl a omfattande utgrävningar i medeltidsstaden Åhus och genomförde under flera år intensiva uppmätningsarbeten av skånska bondgårdar för Folkminnesarkivet i Lund. En del av resultaten framlades på ett föredömligt sätt i tryck.

G kom sålunda väl rustad, när han 1929 började sin verksamhet vid Nordiska museet, där han till alldeles övervägande del hade sin tjänstgöring förlagd till Skansens kulturhistoriska avdelning. Särskilt under 1930-talet, då friluftsmuseet genomlevde en tid av sjudande utveckling, kom G att göra en betydelsefull insats. Två av de stora nyanläggningarna, fäbodvallen från Älvdalen, färdigställd 1938, och Delsbogården, invigd 1940, är t ex vad byggnaderna beträffar väsentligen hans verk. Han inte bara flyttade hus med större noggrannhet än tidigare, han utvalde dem också efter långvariga och grundliga studier i respektive bygder. Med en skapande fantasi av mindre vanliga mått såg han för sig hur dessa anläggningar skulle komma att te sig i fullbordat skick.

Under sitt arbete med flyttning, återuppförande och konservering av gamla träbyggnader samlade G en rik fond av erfarenhet, som han ställde till andras förfogande som rådgivare i liknande frågor åt provinsmuseer, hembygdsföreningar och privatpersoner. Han utarbetade härom under senare år en hjälpreda, som utgavs efter hans bortgång under titeln Skansens handbok i vården av gamla byggnader och blivit normgivande för detta slags arbeten.

G ägde en konstnärlig förmåga och en ovanlig händighet, vilket blev honom till stor hjälp i hans museala gärning. Lekande lätt kunde han rita, måla, snickra, skära i trä och forma motsträviga metaller till snillrika konstruktioner för skiftande ändamål. Denna hans begåvning kom till sin rätt också i många andra sammanhang, såsom för framställningen av adresser, bokillustrationer och bokomslag, affischer, scendekorationer och mycket annat.

Tidigt märkt av ett svårt hjärtlidande tvingades G i 45-årsåldern att avstå från kroppsligt arbete. Redan dessförinnan hade ohälsa hindrat hans mångsidiga begåvning att komma till sin fulla rätt.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Ms o ritn:ar av G i Nord mus.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: S:t Nicolai kyrka i Simrishamn. Brottstycken av en beskrivning (Föreningens för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne skrifter, 2, Ystad 1926, s 127—164). — Ola Månsgården i Bondrum. En gammal Albogård, som bör bevaras som hembygdsgård (Skånska folkminnen, Årsbok 1927, Ystad, s 119—123). — Bidrag till den skånska gårdens historia (HVLÅ 1926—1927, Lund 1927, s 91—128, 8 pl-bl). — Undersökningar av vägg- och byggnadskonstruktioner i Albo härad, Skåne (Nordiskt folkminne, studier tillägnade C. W. von Sydow..., Sthlm (tr Halmstad) 1928, s 136 —154). — En gammal blekingegård (Blekinge hembygdsförbunds årsbok [Blekingeboken, årg 6,] 1928, Karlskrona, s 43—71). — Skånska prästgårdar från 1600-talet och 1700- talets början (Fataburen 1932, Sthlm, s 89— 100). — Södra Björstorp. En gustaviansk herrgård med gamla anor (Gustavianskt. Studier . . . tillägnade Sigurd Wallin . . ., Sthlm 1932, s 210—218). — Åhus. Den medeltida staden och dess byggnadsminnesmärken. Sthlm 1932. 55 s. (Svenska fornminnesplatser, 19.) 2. uppl 1949. 69 s. — Allmogebyggnader. Gårdstyper och husbygge (En bok om Skansen . . . utg av A Lindblom, Sthlm 1933, 4:o, s 75—132). — Älvdalsbodarna (Trettiotalets Skansen, utveckling och omdaning under decenniet 1929—1939, Sthlm 1939, 4:o, s 61— 86). — Delsbogården (Fataburen 1941, s 125—154). — Skansen. Kulturhistoriska avdelningen. Kort vägledning. 5. uppl. Sthlm 1941. 40 s. (Omarb av tidigare uppl; tills med E Andrén.) [Ny tr s å,] 6.—7. uppl 1945, 1947. — Hörnstolparna från Gärda. Några anteckningar om byggnadskonstruktioner i stavbygge och skiftesverk (Rig 32, 1949, Sthlm, s 145—168). — Skansens handbok i vården av gamla byggnader. Sthlm 1953. 117 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänstematr, Nord mus. — Å Lindblom, G G in memoriam (Fataburen 1951); E Andrén, G G (Sv museer 1950); nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gotthard Gustafsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13310, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13310
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gotthard Gustafsson, urn:sbl:13310, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-26.