Gustav

Född:1827-06-18 – Haga församling (AB-län), Stockholms län (på Haga lustslott)
Död:1852-09-24 – Norge (på Kungliga Slottet i Kristiania, Oslo)

Kompositör, Arvfurste


Band 17 (1967-1969), sida 487.

Meriter

Gustav (Frans Gustaf Oscar), Sveriges o Norges arvfurste, hertig av Uppland, f 18 juni 1827 på Haga lustslott, d 24 sept 1852 på k slottet i Kristiania (Oslo). Föräldrar: konung Oscar I o Josefina av Leuchtenberg. Kapten vid 2:a livgardet 12 juni 46, ryttmästare vid Livreg:s dragoner s d, major i båda reg 30 maj 48, överstelöjtn i båda reg 18 maj 50. Tonsättare. — RoKKMO 27, preses illustris vid VS 44, kansler vid FrKA 44, l:e LMA 44, l:e HedLVHAA 46. — Ogift.

Biografi

G vistades under sin uppväxttid omväxlande i Sthlm, på Tullgarn och på Haga och fick en mycket vårdad uppfostran, som givetvis delvis syftade till att förbereda honom för representativa göromål. Bland G:s och hans syskons lärare kan nämnas filosofen G J Boström, den norske matematikern Otto Aubert, historikern F F Carlson och hovpredikanten J G Lundberg. Carlson var prinsarnas lärare den längsta tiden, från hösten 1837 till våren 1846. Från hösten 1844 vistades G varje år tidvis i Uppsala för universitetsstudier, som han bedrev med stor energi. Tack vare Carlson och även under intryck av E G Geijers föreläsningar intresserade sig G för djupare historiska studier. Mot slutet av sitt korta liv sysslade han med en skildring av 1655 års riksdag. Under sitt sista levnadsår 1852 hade han åtagit sig att leda utgivningen av ett urval av de viktigaste handlingarna om Sveriges historia. G var från barndomen road av friluftsliv och även av botaniska studier, och han ägnade sig också med iver åt sin militära karriär. Han deltog alltifrån sommaren 1843 i militärlägren på Ladugårdsgärde och från 1848 ett par gånger på Herrevadskloster i Skåne.

G fick tidigt musiklektioner, främst i pianospelning, av tonsättaren A F Lindblad och blev en förhållandevis god pianist. Pianospelet blev snart hans käraste sysselsättning, och han fick ofta användning för det i syskonkretsen. Särskilt den yngre systern Eugénie hade i mycket en liknande konstnärlig läggning. Han framträdde ofta vid hovets soaréer med bl a Mendelssohns Lieder ohne Worte, Beethovens sonater och aktuella utdrag ur operor (i regel fyrhändigt). G:s intresse för musiken ökade på ett avgörande sätt genom kontakten med den uppsaliensiska kvartettsången och med författare och musiker som E G Geijer, G Wennerberg och J A Josephson. Han tog sånglektioner för hovsångaren Isak Berg och uppträdde ibland som tenorsolist. Han hade själv en vacker, om än inte stor, tenorröst, som han gärna prövade under sommarkvällar vid Drottningholm eller Haga, och organiserade ett »sångsällskap», som regelbundet övade på slottet. 1844—49 tillkom största delen av G:s tonsättningar, varav de flesta är komponerade för manskvartett. Höjdpunkten i sångsällskapets tillvaro torde väl ha varit framförandena av sångpjäsen »Hvita frun på Drottningholm» 17 och 21 jan 1847 på slottet. Musiken skrevs av G och Ivar Hallström, ständig ackompanjatör i sångsällskapet, till text av H Sätherberg, ständig textförfattare till G:s sånger och kvartetter. Pjäsen uppfördes också på K teatern 9 och 24 april s å med teaterns artister. Att döma av de bevarade dagboksanteckningarna var G en entusiastisk operabesökare och svärmade för Jenny Lind.

Som tonsättare höll sig G till mindre anspråksfulla genrer som marschen, romansen och manskvartetten. Man kan räkna till inte mindre än 55 kompositioner, som alla vittnar om god smak, fin melodisk uppfinning och förmåga till omväxling inom det lilla formatet. Stilen kan väl närmast härledas från förebilder som A F Lindblad och F Mendelssohn. Några av sångerna blev mycket populära, däribland I rosens doft och Mina levnadstimmar stupa. Kanske ännu mer sjungna blev kvartetter som Kälkbackssång, Glad såsom fågeln och framför allt Sjung om studentens lyckliga dag. G lärde ganska väl känna de sv landskapen (utom Norrland) genom täta resor. Han besökte ofta Uppsala, till en början för studier men senare också för det sällskapsliv, där han var en gärna sedd gäst. I febr 1851 köpte G av sin far Stjernsunds slott i Närke och vistades där en stor del av året, sysselsatt med omfattande renoveringar. Han besökte flera gånger Norge, första gången 1845, då han också studerade vid universitetet i Kristiania. Till utlandet kom han endast vid tysklandsresorna hösten 1846 och sommaren [852 (Bad Kissingen). Efter den sista resan följde han med en del av den k familjen till Kristiania. Han var redan då svårt sjuk och avled endast några dagar efter ankomsten till den norska huvudstaden.

Enligt E af Edholm (nekr i Post o Inrikes Tidn:ar) var G främmande för politik men passionerat intresserad av litterära och estetiska studier. Hans höga, ståtliga och samtidigt fint byggda gestalt liksom hans »svärmiska ögon och en viss på en gång anspråkslös och furstlig hållning» förlänade honom »ett sällsynt behag». Det ovanligt stora antalet minnesfester och hyllningsdikter den närmaste tiden efter G:s död visar hans popularitet i vida kretsar. Norr om Haga lustslott uppsattes 1854 en byst av K E Sjöstrand genom Musikaliska akademins försorg. Till hundraårsminnet 1927 avtäcktes G Eldhs staty utanför Geijersgården i Uppsala.

Författare

Martin Tegen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

I BFA förvaras ett flertal anteckn :sböcker av G med teckn:ar o skildr:ar från olika resor i Sverige o Tyskland o snabbt nedskrivna dagboksanteckmar från 1843, 1844, 1846 —48 o 52. En del av G:s tonsättn:ar i ms i MAB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck (första uppl, utom av separata sånger omtr i minnesutgåvan; allt Sthlm): Saml utg: Compositioner af högtsalig H. K. H. Prins Gustaf hans minne tillegnade. (H 1—4.] 1852. 15, 11, 18, 11 s. 1. Sånger vid piano: [H] Sätherberg, Romans (1846) »I rosens doft», G, Julvisa (1846), [A F] Lindblad, För evigt (1848), Sätherberg, Hemlängtan (1848), A Afzelius, »Han vill det så» (1849), G, Julklockorna (1849), Psalmen 451 (1850) »Mina lefnadstimmar stupa», G, Romans (1850), [J L] Runeberg, Svanens sång (1849). 2. Flerstämmiga sånger: Sätherberg, Frisk luft! Trio (1844), G, Nyårsnatten. Trio (1847), [E G] Geijer, I anledning af nöden i Upsala län. Qvartett (1845), Hvilan. Qvartett (1848), Den 14 mars. Qvartett (1849), G, Nyårshymn. Trio (1850). 3. Fyrastämmiga sånger för mans- röster: Sätherberg, En månskensstund (1844), dens, Jägarsång, Serenad, Morgonhymn (1845), dens, Våren »Glad såsom fågeln», Farväl (1846), Runeberg, Till a[f]tonstjernan (1846), Sätherberg, Chör, Helsning hem till Sverige (genom en turturdufvas sång), Snödroppen (1846), [J G] Carlén, Sång vid sorgefesten efter corvetten Carlscronas för-olyckande (1846), Debardeur-marsch. Minne af en kostymbal (1847), Vänskap (1847), Qvartett (1848), »Låt alla sorger fara!» (1848), Sätherberg, Student-sång (1851) »Sjung om studentens lyckliga dag», Kälk-backs-sång (1851). 4. Marscher för piano: Till Andra lif-gardet 1843, Till Lif-regemen-tets dragoner 1843, Till Andra lif-grenadier-regementet 1846, Strids-signaler till Skånska hussar-regementet på lägret vid Herrevads Kloster 1848, Militair-rast till Andra lif-gar-det 1848, Sorg-marsch comp. vid en minnesfest i Frimurare-logen 1849, Sorg-marsch »mig sjelf tillegnad» 1850. — Piano: Eugenia vals; Vals dansad på Riks-salen . . . den 7 october 1844; Polka mélancolique; Vals . . . ur komedien Hvita frun på Drottningholm; Parad-marsch . . . den 19 junii 1850; Sorgmarsch . . . d. 14 october 1852. — Sång med piano: Enkla melodier . . . satta för en sångstämma med pianoforte accompagnement af Abr. Mankell: Farväl, Vigselkransen, Saknaden, Tidens flykt, Koral »Jag går mot döden vart jag går»; Farväl, Fiskalsång, Vigselkransen, Nattlig sång [kvartetter] (Odinslund och Lundagård, [omkr 1860]); Sånger ur komedien Hvita frun på Drottningholm med accompagnement af piano-forte [1847]: Romance, Student-sång »Varmt för kung och fosterland» [kvartett], »Vid Drottningholm, det sköna», Dryckesvisa. — Tre andliga sånger (postuma), rev av W Peterson-Berger, Sthlm 1924, vartill förlagorna finns i KB (hskr, Biographica, Sätherberg), är du-biösa o enl förord nedskr under spiritistiska seanser. — Jfr T Norlind, Allm musiklex, 1, Sthlm 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: F F Carlson, Personalier över G (1853); A B Carlsson, Ett politiskt bref av prins G (PHT 1917); Å Davidsson, Bibliogr över sv musiklitt (1948); S Eriksson, Carl XV (1954); E Hagen, Prinsessan Eugénie (1929); V Horn, Prins G (1946); G Kall-stenius, Blad ur Upsalasångens hist (1913); E Malmberg, Stjernsund (Sv slott o herresäten; Nerike, 1911); Minne af HKH ... Frans G Oscar (1852); Norlind; K Nyblom, Prins G (Populära körkompositörer, 5, 1927); A Söderhjelm o C-F Palmstierna, Oscar I (1944); M Tegen, Prins G 1827—52 (stencil 1968, Inst för musikforskn, Sthlms univ).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2018-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13322
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav, urn:sbl:13322, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin Tegen), hämtad 2018-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se