Wulf Gyler

Död:omkring 1562

Kanslitjänsteman


Band 17 (1967-1969), sida 520.

Meriter

Gyler, Wulf, d omkr 1562. Kom till Sverige senast 23, mönstringsskrivare vid sv hären på Gotland 24, anställdes i k tyska kansliet 1 nov 24, kallas sekr första gången febr 26, innehade ett prebende i Uppsala från 28 o Grödinge sn på Södertörn (Söd) som förläning från 33, flydde ur sv tjänst juli 34, i tjänst hos greve Kristofer av Oldenburg från okt 34, hos hertig Albrekt av Preussen från 38, bl a som räntmästare o från 47 som amtman i Waldau öster om Königsberg.

G 29 eller 30 m Margareta Gire, dtr till rådmannen Henning G i Sthlm.

Biografi

I aug 1523 beviljades »Wolf Schryuer von Santerfor» mot en lösensumma nåd för ett i Kalmar begånget dråp. Detta är den äldsta bevarade underrättelsen om G, vilken bestyrkes av att Berend v Melen säger sig ha räddat honom undan skarprättaren i Kalmar. Möjligen var han från Sachsen liksom Melen själv och dennes andre skyddsling Nicolaus Stecker, som 1523 var verksam i Gustav I:s kansli (»Santerfor» är måhända = »Stadt Erfurt»). Efter tjänstgöring under Melen vid sv hären på Gotland 1524 inträdde G på hösten s å i kansliet) samtidigt som Nicolaus Stecker utnämndes till kyrkoherde i Sthlm. G blev snart en av konungens förnämsta politiska rådgivare. Han sändes 1526 i febr till Bremen som kunskapare, i juni till Danmark för förhandlingar om operationerna mot Sören Norby, i juli till Mecklenburg och i okt till Krakow i giftermålsförhandlingar. Vid Västeråsriksdagen juni 1527 hade han som konungens och riksrådets talesman vunnit insikt i den svårlösta lybska skuldfrågan. Aug—sept 1528 stärkte. G sin ställning hos konungen genom att han förmådde magistraten i Rostock att arrestera och avrätta den från Sverige flyktade Daljunkern. Det var naturligt att det blev han som förde de segslitna lybska förhandlingarna fram till ett avgörande; i mars 1529 åstadkom nämligen G och greve Johan av Hoya den viktiga regleringen av Sveriges skuld till hansestaden. Uppgörelsen innebar betydande eftergifter från sv sida, men G hade med skäl inför den motsträvige konungen anfört faran att driva de stridbara handelsfraktionerna i Lybeck till ytterligheter, dubbelt farliga mot bakgrund av den hotande orosstämningen inom Sverige. På hemresan tillfångatogs G i Jönköping 4 april 1529 av deltagare i det s k Västgötaherrarnas uppror och hans dokument föll i upprorsmännens händer. Dessa fick på så sätt kännedom om uppgörelsen med Lybeck, som för dem innebar en första allvarlig motgång. Med konungens bibehållna förtroende deltog G i de förhandlingar som 1531 ledde fram till Gustav I:s förmälning med Katarina av Sachsen-Lauenburg. Den sv-lybska krisen 1533—34, då G förordade ett fullföljande av 1529 års försonliga politik mot Lybeck, medförde emellertid hans fall. Misstänkt för illojala förbindelser med staden och tydligen hotad till livet, flydde han i juli—aug 1534 och sällade sig — enligt egen trovärdig utsago motvilligt — till Lybecks fältherre greve Kristofer av Oldenburg. Från 1538 tjänade han hertig Albrekt av Preussen på högt uppsatta poster och gjorde allt för att motarbeta sin hatade forne herre, bl a genom en utförlig anklagelseskrift.

Författare

Ivan Svalenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

G:s stora klagoskrift mot Gustav I, författad 1536 i Danzig, förvaras nu i Göttingen. Ett specialregistratur av hans hand, innehållande den sv-lauenburgska korrespondensen jan 31—juni 34 i Germanica D IX, RA. G:s egen PM angående giftermålet med Katarina i Handl rör kungahuset, RA, tr i GIR 7, s 517 ff, dock med felaktig datering, bör vara april 30. Brev från G i RA (till konungen i Skriv :er till Gustav I; till ärkebiskop Kristofer av Bremen o till hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg i Str hist handl, vol lb).

Källor och litteratur

Källor o litt: R Bergström, W G:s framtidsplaner efter flykten från Sverige (HT 1945); G Carlsson, W G i sv tjänst (HT 1922—24); dens, Från Erik Segersäll till Gustav Vasa (1961); S Kjöllerström, Västgötaherrarnas uppror (Sc 1963); L-A Nor- borg, »Västgötaherrarnas uppror» (Sc 1961); I Svalenius, Georg Norman (1937).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wulf Gyler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13344
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wulf Gyler, urn:sbl:13344, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivan Svalenius), hämtad 2019-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se