Gyllengrip, släkt



Band 17 (1967-1969), sida 552.

Biografi

Gyllengrip, släkt, härstammande från Anders Olsson (d före 1547), som genom ingifte i sunnerbosläkten Drake (bd 11) kom i besittning av Ugglebo (nu Stensnäs) i Ryssby (Kron). En 1500-talsuppgift, att en av hans förfäder fått frälsebrev av konung Karl Knutsson, har ej kunnat verifieras. Hans son Birger Drake (levde trol 1594) blev stamfar för släkten Stråle af Sjöared.

För en annan son, Christofer Andersson (d 1599), finns ett k vapenförbättringsbrev av år 1562, som dock torde vara förfalskat. 1563 blev han skeppshövitsman o bidrog s å till segern vid Bornholm (HH 20) som en av Jakob Bagges underbefälhavare. 1564 tillfångatogs han liksom Bagge i sjöslaget vid Ölands norra udde o satt till fredsslutet 1570 fången på Riberhus o Örum på Jylland. Efter hemkomsten kallas han till en början hovjunkare. 1574—75 var han en av ståthållaren Pontus De la Gardies medhjälpare på Reval, där han i febr 1576 tillhörde dem som utgjorde slottsloven. Därefter blev han hovmästare hos konungens syster Elisabet o senare fogde på Borgholm 1579— 84 o på Kalmar 1586 (ej 1587)—91 (G:ska saml). Då konung Sigismund 1598 gjorde Johan Sparre till ståthållare på Kalmar, blev han dennes närmaste man. I febr 1599 började hertig Karl belägra staden o tog sitt högkvarter i hans hustrus gård Stävlö i Åby. Natten till 2 mars intogs staden genom stormning o 12 maj kapitulerade även slottet. Jämte Sparre o ett tjugotal andra personer blev han halshuggen 16 maj. Hans gods konfiskerades.

Hans son Ulf Grip (1579—1644) flydde till Polen men kom genom äktenskap med en skånsk adelsdam i besittning av sätesgården Björkeberga i Verum strax söder om gränsen mellan Småland o Skåne. I sin ungdom hade han studerat i Rostock, o han har ägt böcker som nu finns i Hvitfeldtska läroverkets bibliotek i Gbg. Familjeanteckningar av honom finns i ett ex av Nya testamentet i LSB. Skalden Lars Wivallius gifte sig 1629 med hans dtr Gertrud Grip (1608—56) under falskt namn.

Även Ulf Grips bror Anders Grip (d 1645) gick i landsflykt i samband med faderns avrättning men fick återvända till Sverige 1608 o blev 1620 assessor i Svea hovrätt. Han har efterlämnat en kopiebok över g:ska jordabrev 1561—1636 (G:ska saml). Till följd av protester från den friherrliga ätten Grips (s 302) arvingar måste hans barn 1647 ändra släktnamnet till G.

Sonen Gabriel G (d 1685) var 1655—83 assessor i Göta hovrätt. Han blev far till Gabriel G (1664—1726), som var lagman i Tiohärad 1708—18 o vice landshövding i Kalmar län 1711. Hans son presidenten Gabriel G (se nedan) blev friherre 1735 men dog barnlös.

Äldre bror till Gabriel G (d 1685) var häradshövdingen i Vadsbo (Skar) C brist of er G (1617—95) som blev far till Erik G (1667 —1736). Denne deltog i Pfalziska arvföljdskriget o i slagen vid Narva, Düna o Kliszów men fick 1710 överstes avsked efter en duell. Han ägde en stor samling böcker, handskrifter o mynt som på auktion efter hans död inbringade 16 000 dir kmt. Enligt auktionskatalogen omfattade den 2897 volymer, varav 353 handskrifter, åtskilliga mycket värdefulla, t ex Örnhielms diplomatarium o bullarium (nu i VHAA:s dep, RA) o den s k Ängsöhandskriften av Upplandslagen (nu i UUB). Själv har G skrivit en alfabetiskt uppställd uppslagsbok rörande mer än 140 g:ska gårdars historia med sidhänvisningar till på hans initiativ uppgjorda kopieböcker över gårdarnas åtkomsthandlingar m m 1554 —1704 (G:ska saml). — Släkten utdog 1786 med en av hans brorsöner.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1562, f 260 ff, 1563, f 54, Biographica, Livonica II, vol 236, G:ska saml vol 1 (med pärmanteckn:ar av Anders Grip om fadern), 2—4, RA; 1700-talsavskr av g:ska vapenbrevet 1562 (inv.nr 48 169), Nord mus. — AdRP 4: 1 (1871), s 45 f; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); dens, Ätterna Stråles (af Sjöared) o [Gyllen-]Grips gemensamma härstamning ... (SoH 1967); Anjou; Antecknrar från det 16:e seklet (HH 20, 1905); T Berg, De särsk fögderierna för förbrutna gods under Karl IX:s o Gustav II Adolfs regeringar (MRA 1927); F Baehrendtz, Grafstenar i Kalmar mus (Meddel från Kalmar läns fornminnesfören, 5, 1907); H Börjesson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Car-lander; Frälseg, 1—3 (1931—47), 4 (korr); H Gillingstam, G:ska saml i RA (Arkivve-tensk studier, 4); Handl :ar rör Ryska kriget i konung Johan III :s tid (HSH 36, 1855), s 108; R Hausen, Bidr till Finlands hist, 5 (1917); Lokalf 4 (1922—23); P Myra, likpredikan över Gabriel G (1727); A Nelson, Ängsöhandskr:n av Upplandslagen (NTBB 1953); [J Odencrantz,] K Götha hofrätts presidenter, ledamöter o betjäning (1803); W v Schulman, Die zivile Staatsbeamtenschaft in Estland zur schwedischen Zeit (1939); H Schiick, Lars Wivallius (1893), särsk s 52 ff; dens, VHAA, dess förhist o hist, 4 (1935), s 577—83; W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota, 1 (1918—20; sv övers KrA), 2 (1929); D Toijer, Sverige o Sigismund 1598—1600 (1930); S Tunbere. Sigismund o Sverige 1597—98 (1917), s 41, 68; O Walde, Bokanteckn:ar o lärdomshist (Lychnos 1941), s 34—37; A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890), s 46, 72, 415.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gyllengrip, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13362, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-03-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gyllengrip, släkt, urn:sbl:13362, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-03-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se