Julius C Günther

Född:1818-03-01 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1904-03-22 – Hovförsamlingen, Stockholms län

Operasångare, Konsertsångare, Sångpedagog


Band 17 (1967-1969), sida 648.

Meriter

Günther, Julius Cæsar, f 1 mars 1818 i Gbg (Kristine), d 22 mars 1904 i Sthlm (Hovf). Föräldrar: organisten Georg Valentin G o Fredrika Bleidorn. Debuterade på K teatern 8 nov 38, sångare där 39—56, studerade för M Garcia i Paris 46—47, sångmäst vid K teatern 50—62, lärare i solosång vid Musik-konservatoriet 3 aug 58—01, prof:s titel 23 dec 64, dirigent för Nya harmoniska sällsk 60—78, lärare i solosång vid operaskolan 01 —14 jan 02. — LMA 54. — Ogift.

Biografi

Sin musikaliska utbildning fick Julius G av fadern, som var en framträdande sångpedagog och organist och gjorde mycket för att främja musiklivet i Gbg. G debuterade hösten 1838 vid K teatern i titelrollen i Aubers opera Fra Diavolo. Han blev under 1840-talet teaterns ledande tenor och övertog efter Per Sällström den italienska och franska repertoaren. Hans debut och tidigare glanstid som sångare sammanföll med Jenny Linds period vid K teatern, och han sjöng också i flertalet av hennes föreställningar samt konserterade flitigt med henne, främst i sv landsorten. För G:s vokala och sceniska utveckling betydde Jenny Lind mycket. Efter konserter och operagästspel i Khvn och Hamburg 1845 for G till Paris, där han hos hennes sånglärare den legendariske Manuel Garcia kompletterade sin utbildning, vilket fick stor betydelse för hans senare verksamhet som sångpedagog. Kamratskapet mellan Jenny Lind och honom övergick småningom i djupare känslor, och vid hennes hemkomst efter sina första utländska triumfer förlovade de sig våren 1848, men förlovningen upplöstes redan i okt s å.

G:s röst var inte särskilt stor men den utmärktes av lyriskt välljud, en utsökt frase ring och klanglig friskhet. Som sångare besvärades han emellertid av två talfel: stamning och en lätt läspning, vilka beredde honom vissa svårigheter, främst i operor med talad dialog. Men han var utrustad med en för scenen fördelaktig apparition och med en naturlig och ledig spelstil, som inom kort gjorde honom till en publikgunstling av stora mått. Han blev K teatern trogen under större delen av sin karriär, och med undantag för de ovannämnda gästspelen 1845, framträdanden i Paris 1851, i Norge och Finland 1853 och i Schweiz och Italien 1855 och 1857 samt talrika konserter i landsorten sjöng han uteslutande i Sthlm. Hans repertoar ger ett tvärsnitt av K teaterns vid denna tid. Sålunda sjöng han både titelrollen och Don Ottavio i Mozarts Don Juan, Tamino i Trollflöjten (Mozart), Almaviva i Barberaren i Sevilla (Rossini), Narcisso i Turken i Italien (Rossini), Rinaldo (Renaud) i Armida (Gluck), titelrollen i Alessandro Stradella (Flotow), Edgardo i Lucia di Lam-mermoor (Donizetti), Nemorino i Kärleksdrycken (Donizetti), Max i Friskytten (Weber), Masaniello i Den stumma från Portici (Auber), Raoul i Hugenotterna, Nevers i Robert av Normandie, båda av Meyerbeer, Pollion i Norma (Bellini) o a. Med hans fina och försynta väsen och med den begränsning, som de ovannämnda talfelen ålade honom, var det naturligt att hans fallenhet inte låg för de hjältebetonade uppgifterna utan för de rent lyriska.

G:s aktiva sångarbana var jämförelsevis kort och redan vid trettioåtta års ålder drog han sig helt tillbaka från scenen efter att under de senare åren i allt större utsträckning ha börjat sysselsätta sig med pedagogiska uppgifter. Med sin ovanliga beläsenhet och bildning och sitt gedigna sångtekniska kunnande fick han mycket stor betydelse för flera generationer sångartister. Sina kunskaper hade han, som nämnts, dels inhämtat av Jenny Lind, dels av tidens främsta sångauktoritet Manuel Garcia i Paris. Dennes metod har i mångt och mycket gått i arv till våra dagars berömda sv sångare såsom Jussi Björling, Joel Berglund och Sigurd Björling genom John Forsell, som var G:s siste mera betydande elev. Av hans elever kan nämnas de flesta av 1800-talets betydande sv operasångare såsom Euphrosyne Abrahamson, Louise Michaeli, Selma Ek, Wilhelmina Gel-haar, Dina Nichoff-Edling, Caroline Östberg, Mathilda Jungstedt, Anders Willman, Leonard Labatt och andra, delvis även Oscar Lejdström, Fritz Arlberg, Oscar Arnoldson, Arvid Ödmann, Ellen Gulbranson, Anna Norrie, Johannes Elmblad och andra. Ännu vid fyllda åttio år var han i full verksamhet som sångpedagog.

G var framstående även som kördirigent. Vid sidan av framförandet av äldre oratorier och kantater introducerade han även en rad nya verk, inte minst av sv och nordiska tonsättare. Han var en av centralgestalterna i Sthlms musikliv under mer än sextio år och åtnjöt det största anseende, även om han inte saknade fiender och motståndare på grund av sitt bestämda sätt att angripa förutfattade meningar och enligt hans uppfattning förlegade åsikter.

Författare

Bertil Hagman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några strödda brev från G i UUB.

Källor och litteratur

Källor o litt: MA:s prot, MA. — FA Dahlgren, Sthlms theatrar (1866); L Dahlgren, Grannarna på Kungsängsgatan (1940); A Davidsson, Bibliografi över sv musiklitt (1948); F Hedberg, Sv operasångare (1885); G Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (Hågk o livsintr, 20, 1939), s 160— 167; Norlind; N Personne, Sv teatern, 8 (1927); Sohlman.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Julius C Günther, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13431, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-07-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13431
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Julius C Günther, urn:sbl:13431, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2019-07-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se