Meriter

Gödecke, Peter August, f 2 juni 1840 i Norrköping, d 18 aug 1890 i Växjö. Föräldrar: grosshandl August G o Sara Kristina Sahlin. Inskr vid UU vt 61, FK där 14 dec 69, disp pro gradu 17 maj 72, FD där 31 maj 72, föreståndare för Herrestads (från 72 Lunnevads) folkhögskola ht 69—vt 73, för Vrana folkhögskola 73—76, red o utg av Aftonbladet o Annonsblad för Sthlm 26 maj 76—2 juni 79, vik adj vid Sthlms folkskollärarinnesem vt 79, rektor vid Växjö folkskollärarsem 13 aug 80.

G 15 sept 72 i Herrestad (ög) m Anna Helga Maria Hall, f 11 mars 54 där, d 28 maj 30 i Sthlm (Joh), dtr till kronolänsman Johan Wilhelm H o Anna Adolphina Berggren.

Biografi

August G bedrev sina universitetsstudier i bl a nordiska språk och huvudämnet estetik med litteratur- och konsthistoria. Samtidigt framträdde han som skandinavist och som författare i nationalromantisk, götisk stil. I maj 1864 inträdde han som signaturen Finn i Namnlösa Sällskapet med det historiska sorgespel på blankvers som året därpå utgavs under titeln Alboin och för vilket studenthumorn döpte honom till Tragödike. Han var osäker inför yrkesvalet men lutade närmast åt en amanuensbefattning vid Nationalmuseum — hans gradualavhandling skulle senare behandla ett konsthistoriskt ämne — då han vid studentmötet i Kristiania i juni 1869 blev starkt gripen av dansken Chr Richardts tal i folkhögskolefrågan, vilket »med ens redde klarhet» i hans inre, som han uttryckte det, och bestämde honom för folkhögskolan.

Redan 1869 blev G föreståndare för Östergötlands folkhögskola (grundad föregående år som den tredje sv folkhögskolan), en post som han efter slitningar med styrelsen lämnade 1873 för att förestå Örebro läns folkhögskola i Vrana. Vid båda dessa skolor uträttade han ett betydelsefullt arbete, som gjort honom till en av den sv folkhögskolans banbrytare. Han införde t ex nationalekonomi — då benämnt statshushållning — som läroämne och blev den förste som mera ingående argumenterade för ett lösgörande från de danska förebilderna och för en metodik i rent sv anda. Folkhögskolans viktigaste syfte var enligt G att väcka, uppfostra och värma, att skapa fosterländska medborgare, inte »tiondelsstudenter» eller »grammatikprinsar», men samtidigt pekade han i motsats till Grundtvig på boken, det skrivna ordet, såsom något oumbärligt vid aktivt, självständigt studiearbete. Sveriges historia blev det viktigaste ämnet, och med sitt svärmeri för det fornnordiska undervisade G gärna själv däri på ett, som det förefaller, entusiasmerande sätt.

Vid öppnandet av vinterkursen 1 nov 1875 höll G, som var ivrig försvarsvän, ett föredrag betitlat Om fosterlandets försvar (tr så), som blev ett uppmärksammat inlägg i en då aktuell debatt. Hans skarpa kritik av indelningsverket och hans yrkande på allmän värnplikt gav upphov till häftiga genmälen både i den radikala och den konservativa pressen, och då även några ledamöter i skolstyrelsen reagerade negativt, begärde han våren 1876 avsked för att i stället bli huvudredaktör för Aftonbladet.

G hade vissa förutsättningar för den nya befattningen. Han hade goda litterära förbindelser och hade själv under sina ekonomiskt brydsamma folkhögskoleår flitigt medarbetat i tidningar och tidskrifter, också i Aftonbladet, där man särskilt uppskattat hans turistbrev från Norge sommaren 1875. Dessutom hade han samma huvudintressen som en av sina föregångare på posten, den två år tidigare bortgångne August Sohlman: skandinavismen, försvaret, folkhögskolan, fornforskningen. Men med sin alltför ordrika stil, sin överkänslighet för kritik och brist på hårda tag kunde han inte göra sig gällande som tidningsman utan måste snart se detta mellanspel som ett misslyckande.

Under sin tid på Aftonbladet fullbordade G emellertid det verk som vid sidan av folkhögskolearbetet blev hans största insats: översättningen av Eddan. Den utkom 1877, och i förordet meddelade han bl a, att han med »detta fosterländska arbete», som påbörjats nio år tidigare, velat »kämpa mot vår bildnings skeva riktning». Framgången blev stor: en ny, förbättrad upplaga kunde tryckas redan 1881, Sv akademin tilldelade honom Letterstedtska priset och experter har ännu långt efter hans död prisat hans fina öra för dikternas stil. Också hans översättningar av några isländska sagor hade sina förtjänster; dock tillät han sig här många friheter och bearbetningar.

Från Aftonbladet återgick G till pedagogiken, först till ett lärarvikariat vid folkskollärarinneseminariet i Sthlm och sedan (1880) till rektorstjänsten vid Växjö folkskollärareseminarium, där han dock aldrig trivdes lika bra som vid folkhögskolorna, Trots sjuklighet — hjärtlidande — fortsatte han samtidigt med sin rastlösa skriftställarverksamhet, bl a som litteraturkritiker i Nordisk Tidskrift, kulturskribent i Sthlms Dagblad, kalenderredaktör och som reseskildrare i Vårt land, G var en av de första nio sv medlemmarna av Den norske Turistförening. Sv akademin utsåg honom 1885 till innehavare av Beskows resestipendium. Kärleken till folkhögskolan hade han kvar hela sitt liv. En del av vad han skrivit därom samlade han till boken I folkhögskolans tjenst (1883).

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

G:s efterlämnade arkiv (20 portföljer) med manuskr, konc o ink brev (även släktbrev) i KB samt strödda brev från honom i KB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En bilderstrid. Några minnen från Weckholm och Kungs-Husby [undert: Finn] (Sånger och berättelser. Andra saml. Af sju signaturer, 1, Örebro 1865, s 134—172). [Ny uppl 1879, se nedan.] — Alboin, sorgespel i fem akter af Finn. Örebro 1865. 184 s. [Pseud.] (Ibid, 2.) — Johan Börjesson t [sign] (Svensk literatur-tidskrift utg af G. R. Nyblom, 2, 1866, Upsala, s 175—191). — [Rec ibid 1866—68.] — Berättelser och utkast af Finn ... 1*. Sthlm 1867. 106 s. [Pseud.] — Vid Tyrifjorden. En sång från Upsala studenter. Upsala 1869. (4) s. [Undert.] — Gammalnordiska drag, tecknade med ledning af Håvamål (Läsning för folket, N F, bd 1, Sthlm 1869, s 193—215). — Om Johan Ludvig Runeberg, ett offentligt föredrag . . . (ibid 1870, s 1—40; dansk övers Khvn 1871, 51 s = »Folkelaesning», Smaastykker 4: 2). — Drag ur qvinnans och familjens lif i Norden. 1—2* (Tidskrift för hemmet, tillegnad Nordens qvinnor, 12, 1870, Sthlm, s 359—382, ibid 13, 1871, s 68— 90). — Studier öfver våra folkvisor från medeltiden. 1*. Hedendomens poetiskt-reli-giösa verldsbetraktelse och dess ombildning genom kristendomen (Framtiden. Tidskr för fosterländsk odling. . . utg af Carl von Bergen, årg 4: 1, 1871, Sthlm, s 249—267, 309—353). — Om Bernhard Elis Malmström såsom menniska och skald. 1—2 (ibid 4:2, 1871, Sthlm 1872, s 201—230, 289— 320). — Norsk folkdikt och folkvidskepelse [rec] (ibid, s 520—538). — Anteckningar om Linköpings domkyrka och hennes ställning till de stilriktningar, som uppenbarat sig i den nordiska medeltidsarkitekturen. Akad afh . . . Upsala. Linköping 1872. 27 s. — Frans Michael Franzén (Tidskrift för hemmet 1872, s 145—166). — Franzéns dikt »Svante Sture» (Förr och nu, illustrerad läsning för hemmet, bd 3, 1872, Sthlm, sp 643—646, 665—669, 714—720). — En resa i Norge, 1—3 (Land och folk. Illustrerad tidskr för folklifsteckningar . . ., 1873, Sthlm, s 1—32, 193—231, 289—328, 1 karta, 3 pl). — Tal, hållet vid afslutningen af folkhögskolan på Lunnevad den 30 april 1873. Örebro 1873. 51 s. [Ur Nerikes allehanda; omtr med tit:] Arbete, andeligt och kroppsligt (Läsning för folket 1873, s 193—224). — Om den svenska folkhögskolans ändamål, läroämnen och arbetssätt, ett offentligt föredrag. . . (ibid 1874, s 1—34; även sep). [Nya uppl] Wester-wik 1876, 30 s, Sthlm 1883, 37 s [omsl; sep ur I folkhögskolans tjenst 1, s å], — Grette Åsmundssons saga, omtalad (ibid 1875, s 1— 35). — Om undervisning och karaktersut-veckling. Ett föredrag... (ibid, s 140—174; i utdrag omtr i Tidskr för hemmet 1875, s 195—198). — Om fosterlandets försvar (ibid, s 320—374; även sep, 55 s). [Ny uppl] 1877, 48 s. —¦ Vid Dalälfven den 5 juni 1875. Upsala 1875. (4) s. [Undert; titelrubr:] Studentmötet i Upsala 1875. — Om bonden i gamla dagar, af skedsföredrag . . . (Läsning för folket 1876, s 193—237). — Turistbref från en resa i Norge sommaren 1875 af Finn. Sthlm 1876. 273 s. [Pseud.] — Sagan om Olof Tryggvesson omtalad. Sthlm 1879. 67 s. (Böcker för barn och ungdom, 1.) — Sagan om Sigrid den fagra omtalad. Sthlm 1879. 66 s. (Ibid, 2.) — En bildstrid. Någ- ra minnen... Sthlm 1879. 45 s. (Ibid, 3.) — Sagan om Ragnar Lodbrok och hans söner. Berättad. Sthlm 1880. 4:o. 112 s. [Dansk övers:] Sagaen om Ragnar Lodbrog og hans Sonner. Fortalt. Sthlm 1880. 4:o. 112 s. — Helsning till medlemmarna af fjer-de allmänna nordiska skolmötet i Stockholm den 10 augusti 1880. Sthlm 1880. 4:o. (4) s. [Undert.] — På Gustaf-Adolfs-dagen i Wexiö seminarium den 6 november 1882. Sthlm 1882. 52 s. (Läsning för folket. Till-läggshäfte, N F, nr 4.) — I folkhögskolans tjenst. Några småskrifter. 1—2. Sthlm 1883. 1. Skrifter om folkhögskolan. II, 159 s. 2. Lefnadsteckningar öfver skalder. 220 s. — Kristian Elster och hans skönliterära kvarlåtenskap (Nordisk tidskrift. . . utg af Letter-stedtska föreningen, 6, 1883, Sthlm . . ., s 388 —416; även sep, 30 s). — Frigjord sang, en undersökning av den utveckling, hvarom några af Holger Drachmanns senaste verk bära vittne (ibid 1884, s 275—294, även sep, 20 s). — Litteraturanmälningar. Ungdom, berättelser af Arne Garborg (Ny svensk tidskrift... utg af R Geijer, 7, 1886, Upsala, s 278—289). — Från Nordland och Finmarken (Nordisk tidskrift 1888, s 576— 590). — Dikt och samhällstukt (ibid 1889, s 215—227). — Själfbiografier. . . (ibid 1890, s 272—281). — I frågan om ny Läsebok för folkskolan. Några anteckningar ur fosterländsk synpunkt (Ny svensk tidskrift 1890, s 83—116). — Sjuk tid och sjuk andlighet. Några ord vid terminsuppropet. . . (Läsning för folket 1890, s 81—90). — Pala-tinen. Bilder hopflätade med penndrag . . . Ur hans efterlämnade papper. Sthlm 1901. 152 s. — Medv i Svenska arbetaren, Norrköping (utg av G G Starbäck 1861—65). Avgivit Redogörelse för Örebro läns folkhögskolas ... verksamhet... l.(—3.) läseåret 1873— 1874(—1875/76), Örebro 1874(—76), 65 s, 28 s, 2 tab, 18 s.

Utgivit: Aftonbladet, Sthlm, maj 1876— maj 1878, samt dess bihang Annonsblad för Stockholm, nov 1878—juni 1879.

Översatt: Sagan om Gunnlög Ormtunga och Skald-Ram, på svenska tolkad. Sthlm 1872. 47 s. (Läsning för folket. Tilläggshäfte, nr 3.) Ny, omarb uppl 1881. 3. uppl 1901.

— Edda. En isländsk samling folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar. På svenska. Sthlm 1877. XIX, 396 s. 2. uppl 1881. XXIV, 396 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 13 aug 1880, RA.

S G Dahl, Läroverks-matr för år 1885 (1886); L Dietrichson, En norrmans minnen från Sverige, 1 (1901), s 211 f; E Ingers, Den äldre folkhögskolan som medborgarskola (Tidskr för sv folkhögskolan, 20, 1939); dens, Den sv folkhögskolan 1868—1900 (Sv folkhögskola under 75 år, ed K Hedlund, 1943); N Linder, nekr över G i Svea 1891; Lundstedt; H Odhner, P A G (Sv folkhögskolans årsb, 2, 1905); [V Rydberg,] Brev från Viktor Rydberg, 2—3 (1925—26).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P August Gödecke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13441, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13441
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P August Gödecke, urn:sbl:13441, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.