Biografi

Göthe (Giöthe), släkter.

1 Samuel Eosander (1637—1712), 1698 adlad G, var prästson från Östergötland (se släktart i bd 14). Han fick 1664 av K M:t stipendium för studier i Ryssland, blev 1665 skrivare hos sv residenten i Moskva J v Lillienthal, deltog 1666 i S Grundel-Helmfelts (s 356) underhandlingar med ryssarna vid Plyseån, var därefter sekreterare hos Lillienthals efterträdare A Ebersköld (bd 11) o 1669 vid överstelöjtnant F Cronmans underhandlingar i Moskva. 1670 blev han rysk translator, var 1671 sekreterare vid Eberskölds beskickning till Moskva o 1673 translator vid G Oxenstiernas beskickning dit, blev 1677 referendariesekreterare för de ryska ärendena i kansliet o sändes 1680 på beskickning till Moskva. Han blev eo rådman i Sthlm 1681, ordinarie rådman där 1686 o assessor i Svea hovrätt 1693. G sändes 1699 jämte hovkanslern Johan Bergenhielm (bd 3) o landshövdingen Anders Lindhielm till Moskva för utväxling av bekräftelser på freden i Kardis. Efter krigsutbrottet 1700 anlitades han för censur av de ryska fångarnas korrespondens o för förhandlingar med de förnämare bland dessa samt som mellanhand för penningremisser från statskontoret till de sv fångarna i Ryssland. Då Svea hovrätt 1705 dömde Nils Bielke (bd 4) till döden, var G en av de båda assessorer som ville frikänna honom.

G:s kusinson den preussiske fortifikationsdirektören Johan Friederich Eosander (bd 14), sedermera sv generalmajor o polsk-sachsisk generallöjtnant, adlades efter G:s död 1712 med namnet G o blev följande år friherre (jfr R Biederstedt i PHT 1958).

2 Råd- o handelsmannen i Vadstena Lars Andersson (d 1669), som uppges (Marks v Würtenberg) ha härstammat från Götene (Skar), blev far till Måns Larsson Giöthe (1644—1701) o Anders Larsson Giöthe (1654—94), båda råd- o handelsmän i Vadstena. Den senares son kommendör Johan Alexander Giöthe (1688—1764) adlades 1717 med namnet Giötherhielm (Götherhielm). Denna adliga släktgren utdog på manssidan 1789.

Måns Larsson Giöthes son provinsialtullinspektoren Lars Giöthe (1670—1738) i Linköping blev far till kämnären i Sthlm Magnus Giöthe (1709—58), rektorn för Västerviks trivialskola Clas Giöthe (1711—86) o häradshövdingen i Fjäre o Viske (Hall) Blecken Giöthe (1713—90). Magnus Giöthes son stenhuggaråldermannen o slottsstenhuggaren Johan Adolph G (1743—1825) i Sthlm blev far till professor Eric Gustaf G (se nedan). Dennes son över jägmästaren i Växjö Carl Gustaf Per G (1835—1907) blev far till jägmästaren Gustaf Oscar Albert G (1868—1941), som 1904—28 var direktör för Smålandspostens boktryckeriab i Växjö. Han blev far till ansvarige utgivaren av Smålandsposten Frans Gustaf Wilhelm G (1899 —1951), direktören för Smålandspostens boktryckeriab Torvald G (f 1901) o lektor fil dr Ingegerd G (f 1909), g m huvudredaktören för SBL prof Bengt Hildebrand (d 1964).

3 Smältaren Erik Erssons i Östanfors, Falun, son bergsmannen Erik G (1725—73) i Falun blev far till prosten Anders G (1756—1825) i By (Kopp). Denne blev far till brukspatronen Albert G (1807—51) på Långö järnbruk i Älvdalen (Kopp) o till bankokommissarien Adrian G (1810—92) i Sthlm. Den sistnämndes son intendenten Anders Georg G (se nedan) blev i äktenskap med en syster till borgmästaren Knut Ebbe v Geijer (s 29) far till motorcykelsportpionjären ingenjör Gustav Georg G (1889—1930) o till målaren o textilkonstnären Bror Geijer-G (1892—1949).

Utan påvisbart samband med ovanstående släkter var gårdsfogden vid Körtingsberg i Viby (Ör) Erik G, vars son var Carl Ulric G (1746—1804). Han var en av de främsta sv vapendragarna för J Lockes empiriska filosofi o blev docent i Uppsala 1772, eo adjunkt där 1777, lektor i Strängnäs 1782, titulärprofessor 1785, kh i Simtuna (Vm) 1791 o prost 1792. — Till en annan släkt hörde även styrmannen Isak Svenssons (1775— 1826) i Onsala (Hall) son, sjökaptenen i Söderhamn Isak Svensson G (1821—93). Dennes son Isak Mauritz G (1851—1918) innehade från 1878 på Drottninggatan i Sthlm en bok- o pappershandel, som utbyggdes med flera filialer. Han blev far till den uppskattade pedagogen lektor Karl Gustaf Vilhelm G (1882—1956) i Uppsala, författare till doktorsavhandlingen Om Umeå lappmarks sv kolonisation (1929). Han var även verksam som populärvetenskaplig författare o föredragshållare.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Muscovitica 100, RA; N W Marks v Wiirtenbergs genealogier, RHA; prof B Hildebrands ms o saml:ar om vadstenasläkten G hos lektor I Hildebrand, Sthlm; släkttavla över falusläkten G i H Lagergrens saml, Stadsbibi, Falun.

H Almquist, Scener från Ryssland år 1699 (KFÅ 1937); dens, Ryska fångar i Sverige o sv i Ryssland 1700—09 (KFÅ 1942), s 49; I A Bonnier o A Hånell, An-teckn:ar om sv bokhandlare, 2 (1935); C Burman, Minnen (1904), s 145 f; C-F Co-rin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltn 1668—97 (1958); L Dalgren, Västerviks hist 1719—1832 (1933), s 118 f; S Hansson, Gustav G (Allhems sportlex, 2, 1949); O Holmberg, Den unge Leopold 1756—85 (1953); A Jensen, Söderhamns hist, 2 (1920); C M Kjellberg, Vadstena i forntid o nutid (1917), s 17, 19,_ 35, =45, 176; A Kugelberg, Gamla linköpingsgårdar, 1—2 (1943—49); Lags o doms; Oden; S Olsson, Olof Hermelin (1953); PK:s porträttmatr 1936 (1935); Samzelius; Setterdahl; S Solders o R Lannerbro, Älvdalens sns hist, 2—6 (1939—63); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 996 f; StRR; Sv släktkal 1950; Uppsala hm; P G Vejde, Växjö stads hist 1863—1942 (1942); [G Wijkmark,] Gamla Djursholmare av Wijk (SvD 19 jan 1952); G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik (1914), s 294; dens, Förräderipunkten i Nils Bielkes process 1704—05 (KFÅ 1917), s 69; E Wrangel, Falsk ursprungsbeteckning (HT 1891); Västerås hm, 3 (1846); H Åkerman, Västerviks skola under gångna tider (1931), s 19 ff; Örnberg, 3 (1887).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Göthe, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13459, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13459
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Göthe, släkter, urn:sbl:13459, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.