Sven A E Hagströmer

Född:1877-01-29 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1943-05-28 – Oscars församling, Stockholms län

Landshövding, Ämbetsman


Band 17 (1967-1969), sida 756.

Meriter

3 Hagströmer, Sven Axel Eschelsson, son till H 2, f 29 jan 1877 i Uppsala, d 28 maj 1943 i Sthlm (Osc). Mogenhetsex i Uppsala 31 maj 95, inskr vid UU 8 juni 95, jur fil ex 31 jan 96, jur utr kand 29 maj 00, eo notarie i Svea hovrätt 1 juni 00, tf fiskal där 13 febr 06, adjung led där 5 april 07, tf revisionssekr 9 maj 10—20 okt 11 o maj 12, fiskal i Svea hovrätt 28 april 11, hovrättsråd där 15 mars 12, konstit revisionssekr 24 okt 13, revisionssekr 17 dec 15, statssekr o expxhef i justitiedep 11 dec 17, landsh i Blekinge län 26 okt 23—42. — HedLÖS 27, LLA 34.

G 7 mars 07 i Sthlm (Hedv El) m Sigrid Carolina Wising, f 18 april 81 där (Jak), dtr till prof Per Johan W o Sofie Henriette Benedicks.

Biografi

Som framstående ämbetsmannajurist gjorde Sven H sig känd för skarpsinne och samvetsgrannhet. Under den tid han var knuten till justitiedepartementet var han 1921 i Köpenhamn delegerad för Sverige med uppdrag att avge förslag till en reformerad och i huvudsak gemensam skandinavisk lagstiftning på det medborgarrättsliga området. Hans betänkande s å fick titeln Förslag till särskilda lagar för Sverige, Norge och Danmark om förvärvande och förlust av medborgarrätt. Han biträdde bl a också vid utarbetandet av den nya vattenrättslagstiftningen och blev 1920 ordförande för fångvårdssakkunnige.

Fångvårdsfrågorna sysselsatte honom även sedan han blivit landshövding. Han besökte talrika fängelser i de skandinaviska länderna, Tyskland och Tjeckoslovakien och deltog som sv delegerad i tionde internationella straffrätts- och fångvårdskongressen i Prag 1930. Året därpå avgav han betänkandet Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det sv fångvårdsväsendet.

H:s energiska insatser som landshövding — bl a som ordförande i 1935 års Blekingeutredning för inventering av länets försörjningsmöjligheter särskilt för de arbetslösa stenarbetarna — medförde mycket betydande framsteg för det blekingska näringslivet. Han engagerade sig starkt för vägväsendets utveckling och blev t ex initiativtagare till Blekinges kustväg, som nästan helt anlades med smågatsten från det egna landskapet. Stor uppskattning rönte han för sina hjälpåtgärder för länets havsfiskare, såsom förbättringar och nyanläggningar av hamnar— av särskild vikt var Utklippehamnens tillkomst. Han sökte också göra de i länet talrika ofullständiga jordbruken bärkraftiga. Bland hans åtgärder härför märks särskilt avslutandet 1936 av den före hans tid påbörjade torrläggningen av Vesan på Lister-landet, det på sin tid största invallningsföretaget i Skandinavien, och den 1939 inledda ännu viktigare regleringen av Lyckebyån. Genom dessa stora företag har betydande arealer odlingsmark vunnits.

Också på de sociala och kulturella områdena innebar H:s ämbetstid en livaktig period, karakteriserad av bl a väsentliga utbyggnader av undervisningsväsen och sjuk-och barnavård. Tillkomsten av Blekinge kommunala vårdhem och rationaliseringen av tuberkulosvården blev här av särskild betydelse. H:s maka tog också uppmärksammad del i det sociala arbetet; hon erhöll Illis quorum 1937.

H betecknades ofta som »en stor hövding i ett litet län». Som ordförande i hushållningssällskapet kom han i kontakt med stora delar av länets befolkning, och han tillvann sig överallt stor popularitet. Då han avgick, från sitt ämbete, tillägnades han den stora minnesskriften En bok om Blekinge, som skildrar utvecklingen inom olika blekingska, verksamhetsområden åren 1924—42.

Författare

Ragnar Amenius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Förslag till särskilda lagar lör Sverige, Norge och Danmark om förvärvande och förlust av medborgarrätt. Utarb av delegerade för de tre länderna år 1921. Sthlm 1921. 111 s. [Tills med Einar Hanssen & F Martensen-Larsen.] Lagutkastet äv tr i Bihang till riksdagens protokoll . . . 1924, saml 1, Kungl maj:ts proposition nr 137, Sthlm 1924, s 39—47. — Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet. På offentligt uppdrag utarb och framlagda. Sthlm 1931. 162 s. (SOU 1931: 16, Justitiedep.)

Utgivit: J Hagströmer, Efterlämnade föreläsningsanteckningar i svensk straffrätt. Upps . . . 1912. 91 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: En bok om Blekinge (1942); H Gullberg, Justitiematr 1914 (1914); min-nesteckn över H av F E v Otter i Tidskr i sjöväsendet 1943, s 747—751. — Intervjuer o nekr:er i dagspressen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven A E Hagströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13522, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13522
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven A E Hagströmer, urn:sbl:13522, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2019-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se