Jonas Hjortsberg Larsson

Född:1703-06-20 – Husby-Rekarne församling, Södermanlands län
Död:1766-07-26 – Kjula församling, Södermanlands län

Riksdagsledamot, Präst, Poet


Band 19 (1971-1973), sida 133.

Meriter

1 Hjortsberg Larsson, Jonas, f 20 juni 1703 i Husby-Rekarne, Söd, d 26 juli 1766 i Kjula, Söd. Föräldrar: kh Lars H o Catharina Brothera. Studier vid Strängnäs gymn, inskr vid UU 20 febr 21, prästv i Sthlm 1 febr 29 till huspredikant hos fröken Hedvig Christina Cruus på Edeby i Helgarö, Söd, huspredikant hos presidenten frih Conrad Ribbing af Zernava, komminister i Maria Magdalena förs i Sthlm 7 maj 35, kh i Kjula o Sundby 2 okt 45 (tilltr 1 maj 47), v preses vid prästmötet i Strängnäs 55, prosts n h o v 60, led av prästeståndet vid riksdagen 60— 62 (led av SU).

G 10 febr 30 på Lundby, Husby-Rekarne, m Anna Maria Hultstedt, dp 11 okt 09 i Skerike, Vm, d 23 febr (begr 7 mars) 69 i Kjula, dtr till häradsskrivaren senare kronobefallningsmannen Magnus H o Clara Öhrling.

Biografi

Redan som ung visade H prov på en poetisk begåvning och publicerade bl a ett antal hyllningsdikter. Mest känt är hans skaldestycke om yttersta domen, som första gången trycktes vid mitten av 1730-talet och sedan utkommit i över femton upplagor, den sista 1895. I slutet av sin katekes har han intagit 13 "barnapsalmer, som innefatta catechismi lära".

Under sin tid som komminister i Sthlm tog H aktivt del i det vid denna tid pågående arbetet med förbättring av fattigvården i huvudstaden och insamlade närmare 20 000 dir kmt till ett fattighus i Maria Magdalena församling med plats för 108 fattiga. Med anledning av J G Hallmans 1745 utgivna Betänkande om fattighusinrättningen utgav H s å en motskrift, i vilken han i motsats till Hallmans förslag om ett stort för hela Sthlm gemensamt fattighus utanför staden, bekostat med uttaxerade medel, förordar, att varje församling bör ha sitt eget fattighus och att fattigvården så långt som möjligt bör lita till frivilliga gåvor och vara "ett frivilligt kristendomsverk". De fattiga bör vårdas i församlingens mitt och inte utanför staden.

Som kyrkoherde i Kjula och Sundby arbetade H energiskt för jordbrukets förbättring och kristendomsundervisningens effektivisering. 1757 lät han sålunda utge en beskrivning av en metod att erhålla riklig skörd på magra åkrar. Det var dock på ett annat område han skulle väcka uppmärksamhet, nämligen genom sin 1756 utgivna katekesutläggning, som gav upphov till en långvarig kontrovers. Denna kom att löpa samman med och bli ett led i striderna om regeringssättet vid 1755—56 års riksdag.

Redan i febr 1755 insände H sin katekes till domkapitlet i Strängnäs med anhållan om vederbörlig censur. Här väckte den betänkligheter och efter flera påminnelser fick han 13 aug ett avböjande svar. H vände sig då till de ledande hattarna. Först reste han till Västerås och bad biskop Troilius om hjälp. Denne ville inte åta sig censuren men lovade att vid den stundande riksdagen tala med strängnäsdomprosten Ljungberg därom. Vid riksdagens början i okt 1755 reste H själv till Sthlm och lämnade katekesen till Troilius och Ljungberg men fick den efter några veckor tillbaka. Sedan han förgäves också vänt sig till biskop Halenius, begärde han 1 dec 1755, att kanslikollegiet ville meddela tryckningstillstånd, sedan Strängnäs domkapitel ålagts att yttra sig, om några villfarelser funnes i boken eller ej. Kanslikollegiet villfor hans begäran och infordrade ett utlåtande från domkapitlet. Före sin avresa från Sthlm fick H också censorn v Oelreichs "villkorliga approbation och påskrift". Sedan domkapitlet i Strängnäs 22 jan 1756 sett sig nödsakat att samtycka till tryckningen, gjorde biskop Alstrin påskrift härom i slutet av manuskriptet. H lyckades även utverka ett k privilegium på katekesen 26 mars 1756. Därmed skulle saken ha varit klar, om inte en ny omständighet tillstött.

Under vistelsen i Sthlm hade H i samråd med v Oelreich, som vid denna tid höll på med utgivningen av En ärlig swensk, även tillfogat en utläggning av Hustavlan och fick i mars 1756 v Oelreichs approbation på denna i vad gällde det politiska ståndet. Det heter där, att "överhetsståndet är av Gud, men regeringsmakten och väldet varder genom hela samhället uppdragit", lagar stiftas av riksens maktägande ständer etc. En ärlig swensk ville återställa enheten mellan det politiska och det religiösa livet och betecknar det som en fördärvlig villosats, att statsläran ej har att göra med katekesen. Alstrin godkände inte detta tillägg i en katekes, och då det inte desto mindre fanns med i korrekturet, strök Alstrin där sin påskrift. Då katekesen kort därefter utkom av trycket, saknade den uppgift om teologisk censur men var försedd med censors imprimatur.

H författade även ett bihang till hustavlan i katekesen med titeln "Bevis att det världsliga regeringssättet i Sverige är fast grundat i Guds heliga ord och enligt med Hans heliga vilja". Detta godkändes av censor 17 maj 1756. I skrivelse till Strängnäs domkapitel 28 juli anmodade kanslikollegium domkapitlet att yttra sig "allenast" över det, som skriften "in theologicis kan innehålla", enär censor redan godkänt det övriga. Denna skrift synes dock aldrig ha blivit tryckt, eftersom domkapitlet gentemot censor och kanslikollegium sökte stöd hos riksdagens prästestånd.

Prästeståndet beslöt nämligen efter en snabb utredning att i sitt cirkulär till konsistorierna 21 okt 1756 införa en varning mot H:s katekes, som på flera ställen vore "mörk, oredig och felaktig". Samma dag avlät prästeståndet två skrivelser till KM:t. I den ena beklagar sig ståndet över att H:s katekes och Rutströms tal på tacksägelsedagen 27 juni 1756, med anledning av att revolutionsförsöket i tid upptäckts, båda blivit tryckta med censors imprimatur utan att vara i sin helhet godkända av vederbörande konsistorier. I den andra påtalar ståndet, hurusom den obekante auktorn i En ärlig swensk på flera ställen missbrukat den heliga Skrift. Ståndet anhåller därför, att censor librorum måtte undfå förnyad befallning att ställa sig de k förordningar till noga efterlevnad, som föreskriver, att inte något som angår theologica och den heliga Skrifts förklaring bör utkomma, som inte förut är översett och gillat av vederbörande konsistorier eller fakulteter.

Vid riksdagen 1760—62 var H ledamot av prästeståndet och hörde där till de nitiska anhängarna av hattpartiet. Han var även ledamot av sekreta utskottet. H tog aktiv del i mynt- och bankpolitiken, och 27 april 1761 inledde han med ett memorial anfallet mot Nordencrantz. I ett memorial 2 april 1761 (R 1107, RA) förordar han i anslutning till borgarståndets förslag 15 jan 1761 en utmönstring av helgdagar av merkantilistiska skäl. Förslaget ledde dock inte till något resultat vid denna riksdag.

H:s katekes figurerade även vid denna riksdag, och 3 juli 1761 lät han dela ut den i bondeståndet. I Cleri comitialis cirkulär vid riksdagens slut införde prästeståndet emellertid en rekommendation av Gråbergs katekesutläggning.

Striden om H:s katekes återspeglar brytningarna vid 1700-talets mitt i synen på regeringssättet och dess förhållande till den gammallutherska, religiöst bestämda samhällssynen.

Författare

Carl-Edvard Normann



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tå then stormächtigste . . . drottning Ulrica Eleonora sin namns-dag fijrade den 4. julii åhr 1727 uppå Carlberg. Sthlm [1727]. Fol. (4) s. [Undert.^— Vördsammeste fägnad, till tio riketz-råder, som Hans kongl. may:tt af riksens förnämste til sig uti senaten valde, som skedde i Stockholm vid slutet af riksdagen, den 5 augusti åhr 1727. Sthlm [1727]. Fol. (4) s. [Undert.] — Then yttersta domen, med therpåföljande sälla och osälla evigheten. Betrachtad; och til allmän noga eftertancka uti svenska rim igenom trycket utg. Sthlm [1734]. 4:o. 55 s. [Senare uppl:] Sthlm 1751. 48 s. Den yttersta domen . . . betraktad; och til en gudelig eftertänka, på svenska rim förestäld. Fahlun 1786. (30) s. Linköping 1786. (32) s. Örebro 1790. Gefle 1792, 1799. Götheborg 1811. Jönköping 1819. Götheborg 1830. Jönköping 1840. Wes-terwik 1843. (31) s. Jönköping 1845, 1848. (28) s. Linköping 1863. 15 s. Doms-sången. Den största af alla kända sånger. Den förste och den siste! Förlagd af dalaprofeten Gunnars Lars Larsson. Gbg 1895. 32 s. [Föret: av "Lars Hjortberg".] — Påminnelser vid kyrcko-herdens herr mag. Johan Göstaf Hallmans Betänckande om fattig-hus inrättningen, framgifne. Sthlm 1745. 34 s. — Cathechismi förhör, efter en naturlig ordning, til förklaring öfver doctor Martini Lutheri cateches, öfvadt och sammanskrif-vit, samt med några små barna-psalmer, genom trycket utg. Strängnäs 1756. (10), 112, 30 s. — Berättelse om et försökt och bepröf-vadt sätt och medel, at ärhålla ymnog sädesväxt och skörd på mager åker, samt at befria säden ifrån sädesmasken. Sthlm 1757. 4:o. (8) s. [Anon.] — Then yttersta domen / Om kärleken til nästan / Öfver studenten Lars Falcks död i Upsala (Samlade vitterhetsarbe- ten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin . . . Utg af P. Hanselli, d 13, Upsala 1870, s 299—331). — Bröllopsskr till bl a: C Ahlström o E Hjortsberg 1724, L Beijer o B Warg 1726, N Bielke o H E Sack 1727, J Ahlbom o S Gahm 1728, grävskr över G J Cruus 1728, E Plaan 1733, H Ljungberg 1754, M Hjortsberg 1754, alla fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: PrRP 1755—56 o 1760—62, akter o anm över H :s katekes (R 906 o 1106), H:s memorial om helgdagar (R 1107), Kanslikoll arkiv E IV: 18 o E XIII: 2 samt kanslikoll prot 1755—57, allt i RA; v Oel-reichs censorsjournal (U 84), KB; brev o anm över H:s katekes (N 58 o N 1626), UUB; Bergianska saml, 7, VA; Strängnäs domkap:s prot o akter 1755—56, i domkap:s arkiv.

AdRP 1760—62 (1934—55); BondRP 1760—62 (1967); En ärlig swensk (1755— 56); L Hagberg, Jacob Serenius' kyrkliga insats (1952); P M Hebbe, Den sv lantbruks-lkt, 1 (1939); [M Hjortsberg,] Probstens Herr J H L :s lefwerne (1767); G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); F Lagerroth, Frihetstidens författn (1915) ;E Lilja, Den sv katekestraditionen mellan Sve-bilius o Lindblom (1947); E Linderholm, Sven Rosén o hans insats i frihetstidens radikala pietism (1911); Malmström, 4—5 (1899 —1900); J Muller, Fattigvården i Sthlm från äldre till nyare tid (1906); C-E Normann, Cleri comitialis cirkulär 1723—1772 (1952); dens, Enhetskyrka o upplysn: idéer (1963); H Pleijel, Hustavlans värld (1970); E Sjöstrand, Mynt- o bankpolitik under hattväldet 1738—1764 (1908); Sthlms hm; Strängnäs hm; A Thomson, Till frågan om 1731 års kyrkoordn:förslag (1953); N Wester, K poli-ti- o brandkommissionen (1946); E Wrangel, Frihetstidens odlingshist (1895). — A Mun-the, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Hjortsberg Larsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13660, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Edvard Normann), hämtad 2018-05-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13660
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Hjortsberg Larsson, urn:sbl:13660, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Edvard Normann), hämtad 2018-05-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se