Meriter

Holm, Erik Adolf, f 12 jan 1878 i Sthlm, Jak o Joh, d 10 april 1945 där, Maria. Föräldrar: boktryckaren o redaktören Johan Vilhelm H o Hedvig Maria Friberg. Elev vid h reallärov å Norrmalm ht 91—6 juni 94, H Berwalds förbered kurs för inträdesex till KTH 95—96, elev vid KTH 15 sept 96, avgångsex från fackavd för maskinbyggn o mek teknologi 10 juni 99, från avd för bergsmekanik 15 jan 01, assistent i maskinlära där 01—03, andre lär vid Bergsskolan i Filipstad 1 jan—31 okt 04, inskr vid Sthlms högsk ht 04, amanuens i fysik där sept 05—26, förest för Sthlms stads meteorologiska stationer sept 07—sept 20, FL vid Sthlms högsk 15 sept 09, disp 30 maj 13, FD 31 maj 13, doc i fysik 4 okt 13—36, allt vid Sthlms högsk, överlär i fysik vid Tekn skolan i Sthlm ht 16—26, förest för övn:lab i fysik vid Sthlms högsk ht 19—26, tf prof i fysik vid KTH 1 okt 19—30 juni 22, prof i fysik vid Chalmers tekn inst 22 okt 26—10 sept 30. — VA:s Wilckemedalj 24, LVVS 28.

G 1) 6 juni 05(—09) i Sthlm, Maria, m Siri Nyström, f 4 mars 81 där, Kat, d 22 sept 68 där, Maria, dtr till lantbrukaren Johan Gustaf N o Siri Agnes Amalia Ygberg, samt senare omg Engwall; 2) 12 jan 14 i Sthlm, Joh, m Dagmar Meier, f 13 juli 81 i Karby på Mors, Danmark, dtr till grosshandl Johan Holger M o Maren Kirstine Pedersen.

Biografi

Erik H:s forskning föll inom den klassiska fysiken med en eller annan utblick mot den nyuppställda kvantfysiken rörande energins förvandlingsprocesser. Hans första forskningsinsatser gällde magnetismen, och doktorsavhandlingen om magnetiska mätningsmetoder och de järn- och manganhaltiga silikatens magnetiska egenskaper har fått vackra vitsord och haft betydelse för senare decenniers malmletning. I detta grundliga standardverk framstod hans överlägsna förmåga att kritiskt behandla ett omfattande observationsmaterial. Här kombineras vetenskapsmannens insikter med ingenjörens blick för tekniska tillämpningar. Efter disputationen fortsatte han en tid med sina magnetiska studier, men snart trädde hans intresse för gaskinetiska problem i förgrunden, uppenbarligen inspirerade av teorin för kropparnas magnetiska egenskaper. Hans många uppsatser från denna tid är huvudsakligen av teoretisk karaktär.

Inom kort övergick H till studier av den holländske nobelpristagaren van der Waals tillståndsekvation, en formel som angav sambandet mellan tryck, volym och temperatur såväl för en gas som för den genom gasens kondensation bildade vätskan. Han utredde här det kritiska tillståndet hos syre, kväve och väte, bl a den temperatur ovanför vilken ämnet endast kan förekomma i gasform. För dessa arbeten tilldelades han guldmedalj av VA.

Efter hand togs hela hans kraft i anspråk för studier av den kinetiska gasteorin, och det var det s k Samatillståndet, som blev den dominerande forskningsuppgiften. Molekylerna i en gas befinner sig ständigt i en av slumpen betingad, oordnad rörelse, och molekylernas genomsnittliga rörelse utgör gasens värmeinnehåll. Gasens temperatur bestäms av energin hos molekylerna på grund av deras rörelse fram och åter. En forskare hade uttalat tanken, att temperaturfördelningen i atmosfären påverkades av tyngdkraften på så sätt, att de molekyler, som rörde sig nedåt, skulle acclereras, m a o få en ökad rörelseenergi, medan de, som rörde sig uppåt, skulle få sin rörelseenergi minskad. Den temperatur- och tryckskillnad, som sålunda skulle uppstå, kallas Samatillståndet (Sama = samma, ett esperantoord).

Samatillståndets existens strider mot termodynamikens andra huvudsats, en av de mest allmängiltiga av alla naturlagar, enligt vilken en tryck- eller temperaturskillnad ej kan uppstå av sig själv. Härför erfordras en tillförsel av energi. Om Samaeffekten finns, framträder den blott i ett försvinnande kort ögonblick, därefter utjämnas den. Den kan inte heller påvisas i en gasmassa med vanligt tryck. Men hur ter sig förhållandena i en starkt förtunnad gas och då särskilt i en gas av tyngre molekyler, vilka borde särskilt starkt påverkas av tyngdkraften?

Det var åt detta problem H ägnade decenniers forskningsmöda. Då undervisningsbördan på Chalmers inkräktade på hans forskningsmöjligheter, tog han efter fyra år avsked från professuren för att uteslutande kunna ägna sig åt sin vetenskap. Han tillverkade i stort sett själv sina försöksapparater, han gjorde omsorgsfulla mätningar, och han genomförde teoretiska be räkningar. Han inneslöt den förtunnade gasen i ett slutet kärl med överallt samma temperatur och menade, att en av tyngdkraften framkallad tryckskillnad skulle uppstå. Den ytterst ringa kraft, som denna tryckskillnad utövade på en horisontellt monterad skiva, borde kunna mätas, om skivan upphängdes i ett tillräckligt känsligt vågsystem. Men han kom aldrig fram till något avgörande bevis för den effekt han sökte. De avhandlingar, i vilka han redogör för sina studier, har emellertid bidragit till att ge en fördjupad inblick i den kinetiska gasteorin.

Något egentligt intresse för undervisning hade H sannolikt inte trots en lång tjänstgöring vid olika skolor och vetenskapliga institutioner. Denna tjänstgöring var i första hand ett medel som möjliggjorde hans forskning. Inom de vetenskapliga föreningarna fann han sig däremot väl till rätta. Sökandet efter sanningen för sanningssökandets egen skull var hans ledstjärna genom livet.

Författare

Sven Em Ohlon

Tryckta arbeten

Undersökning öfver de magnetiska egenskaperna hos några i svenska järnmalmer ingående mineral (JKA, N S, årg 58, 1903, Sthlm, s 363—380). — Über Magnetismus und Molekularzustand. Erste Mitteilung. [Ruhr.] Uppsala 1912. 59 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 8, n:o 16. Meddelande från Stockholms högskolas fysiska institut.) — Über einige magnetische Messmethoden nebst magnetischen Untersuchungen an eisen- und manganhaltigen Silikaten. Inaugural-Dissertation . . . Uppsala 1913. 312 s. [Akad avh, Sthlm: 315 s.] — Anwendung der neueren Planckschen Quantenhypothese zur Berechnung der rotatorischen Energie des zweiatomigen Gases (Annalen der Physik, F 4, Bd 42, Leipzig 1913, s 1311—1320). — Zur statistischen Elektronen theorie des Magnetismus (ibid, Bd 44, 1914, s 241—256). — Berichtigung des Gurie-Langevinschen Magnetisierungs-gesetzes fiir die molekulare Weglänge (ibid, Bd 47, 1915, s 1—48). — Nachtrag zu der Arbeit: Berichtigung... (ibid, s 694—696). — Über eine modifizierte Fassung der Hypothese der molekularen Unordnung und des Äquipartitionsgesetzes der kinetischen Energie (ibid, Bd 48, 1915, s 481—513). — Über die mittlere molekulare Weglänge unter Be-riicksichtigung des Molekularvolumens (ibid, Bd 51, 1916, s 768—796). — Über die fur die Quasiverkleinerung der Molekiile berichtigte van der Waals'sche Zustandsgleichung. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1919. 35 s. (Meddelande från K. vetenskapsakademiens No- belinstitut, bd 5: Festskrift utg till Svante Arrhenius' 60-årsdag . . ., n:o 27.) — Magnetiska undersökningar på järnmalmsmineral och konstgjorda silikat med järn och mangan (JKA, årg 104 = NS, årg 75, 1920, Sthlm 1921, s 113—143). — Prufung der... be-richtigten van der Waals'schen Zustandsgleichung an den Amagat'schen Isothermen fiir Sauerstoff, Stickstoff und Wasserstoff und an dem kritischen Zustand dieser drei Gase. [Rubr.] Upps 1922. 101 s. (Arkiv för matematik..., bd 17, n:o 1.) — Prufung der . . . Zustandsgleichung an den Wasserstoffisothermen von Kohnstamm und Walstra. [Rubr.] Upps 1923. 58 s. (Ibid, n:o 20.) — Uber den sogenannten Sama-Zustand, 1— 3. Uppsala 1926—31. 1. Vorherige Arbeiten. [Rubr.] 1926. 19 s. 2. Versuche an Gasen. [Rubr.] 1927. 88 s. 3: 1—2. 1. Versuche Am Dampf der Diacetonxylose. [Rubr.] 1928. 72 s. 2. Versuche am Dampf der Dimethylace-tonxylose und einer Lösung von 80 Prozent dieser Substanz und 20 Prozent Mono-methylacetonxylose. [Rubr.] 1931. 65 s. (Arkiv för matematik..., bd 19 A, n:o 34; 20 A, n:o 1; 21 A, n:o 12; 22 A, n:o 20.) —¦ Sur 1'état dit "Sama-Zustand" (Comptes rendus hebdomadaires des séances de l'Äca-démie des sciences, T 187, Paris 1928, s 331—336, T 189, 1929, s 483 f). — Om en af Tyngden foraarsaget Virkning i fortynde-de Luftarter (Fysisk Tidsskrift, Aarg 27, 1929, Khvn, s 124—126).

Källor och litteratur

ED :s konseljakter 22 okt 1926, nr 26, KTH :s arkiv: ink skriv:er 1896, diarienr 256, RA; Chalmers tekn högskolas arkiv, Gbg.

E Fredlund, E A H in memoriam (Kosmos, bd 23, 1945); C Benedicks, minnesteckn över H (Minnestal i VVS, ser från 1938, n:o 2, 1948); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik A Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13711
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik A Holm, urn:sbl:13711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.