C Torsten Holm

Född:1887-04-07 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1963-09-18 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Arméofficer, Militärhistoriker


Band 19 (1971-1973), sida 222.

Meriter

Holm, Carl Torsten, f 7 april 1887 i Västerås, d 18 sept 1963 i Uppsala. Föräldrar: bankdir Carl Gustaf Albert H o Selma Johansson. Mogenhetsex i Västerås 10 juni 05, underlöjtn vid Västmanlands reg 21 dec 07, löjtn där 9 juni 11, genomgick krigshögskolan 18 okt 16—28 juli 18, aspirant vid generalstaben 15 april 19—14 okt 21, lär i krigshist vid krigshögskolan 1 okt 21—9 okt 31, kapten i Västmanlands reg 30 nov 22, vid reg 6 juni 24, vid Värmlands reg 1 jan 28, major i armén 4 dec 31, i Värmlands reg 27 jan 33, vid reg 28 april 33, överstelöjtn i armén 1 juli 36, vid Värmlands reg 7 okt 36 o i Upplands reg:s reserv 14 okt 39, befälhavare för Uppsala södra rullföringsomr 1 okt 39—41, exp:off vid Uppsala inskrivn:omr 1 jan 42—45, led av stadsfullm i Uppsala 43-45. — LKrVA 59.

G 5 dec 11 i Nässjö m Hanna (Hanni) Julia Lovisa Hagelin, f 6 maj 86 i Lekeryd, Jönk, dtr till lantbrukaren Knut Vilhelm H o Julia Risling.

Biografi

Torsten H är främst känd som krigshistoriker och militärpolitisk skriftställare. Tidigt intresserade han sig för sitt ursprungsförbands historia, och hans huvudarbete var K Västmanlands regementes historia i tre stora band. Särskild vikt fäste han vid den organisatoriska utvecklingen, och i fråga om den kamerala och sociala bakgrunden innehåller arbetet många värdefulla uppgifter och iakttagelser. Han belyste klart problematiken kring statsmakternas utnyttjande av folkets värnkraft genom tiderna. En sammanfattning av sin syn på detta spörsmål ger H i den lilla pedagogiskt upplagda skriften Från allmogeuppbåd till folkhär. Som redaktör och medförfattare medverkade han även i historikerna över Upplands och Hälsinge regementen.

Genom sin verksamhet som lärare i krigshistoria fick H tillfälle att självständigt begrunda och utveckla sina åsikter om krigets problem och dess förhållande till kultur och samhälle. Flera av hans tidigare skrifter tillkom som led i hans undervisning. H genomgick under sitt liv en lång utveckling från rättrogen uttolkare av Clausewitz förintelseideologi till målsman för en idealistiskt grundad, starkt personlig känd avsky för kriget. I ett stort antal böcker och artiklar (under senare år främst i Upsala nya tidning) vände han sig mot den militaristiska ideologin och propagerade — utan att uppge sin åsikt om nödvändigheten av ett starkt defensivt försvar — för pacifistiska tankegångar. Hans skrifter präglades av ett starkt humanitärt patos och en omfattande beläsenhet. H rönte från historikerhåll erkännande för självständigheten i sina tankar och för sina vida och djupa synpunkter. Inte sällan stod det strid om hans åsikter, som av militära kolleger ibland bedömdes som verklighetsfrämmande.

H har av en minnestecknare karakteriserats som en särling i den sv officerskåren. Han fick aldrig den uppskattning från militärt håll som han med rätta ansåg sig förtjänt av. Först vid över 70 års ålder invaldes han i KrVA.

Författare

Bertil Broomé



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från H i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några drag ur Kungl. Västmanlands regementes historia. Västerås 1919. 87 s, 1 karta. —¦ Erik XIV som strateg. Studier över kriget i Norden 1563—1567 (Svensk militär tidskrift, årg 10, 1921, Sthlm, s 53—68, 101—113, 149—157). — Svensk krigföring under rikets tillblivelse- och tillväxtperiod. Sthlm 1923. 224 s, 3 pl. (Militär-litteraturf öreningens förlag, 136[omsl].) — Några synpunkter rörande Karl X Gustavs planläggning av det andra kriget med Danmark (HT 1925, Sthlm, s 270—278). — Världskriget, dess förutsättningar, utbrott och krigspolitiska förlopp. Sthlm 1925. 177 s. — översikt över Sveriges krig under 1600-talets senare hälft. Sthlm 1927. 209 s, 4 kartor. (Militärlitteraturföreningens förlag, 148.) — Fälttåg och fältherrar (Sveriges försvar, historisk översikt. . . red av C. W. Kleen och E. H. K:son Björn, d 1, Sthlm 1927, 4:o, s 57—132). — Kungl. Västmanlands regemente (ibid, d 2, 1928, s 275—282). — Kungl. Västmanlands regementes historia. D 1—3 + Efterskrift. Sthlm 1929—43. 4:o. 1. Västmanlands fänikor, Västmanlands regemente intill det ständiga knektehållet. 1929. 272 s, 8 pl, 3 kartor. 2. Det indelta regementet 1680—1809. 1935. 366 s, 8 pl-bl, 1 karta. 3. Från värnpliktens införande till 1925 års försvarsordning 1810—1925. 1938. 231 s, 23 pl-bl, 1 kartbl. Efterskrift. Traditionsöver-lämningen år 1943. Sthlm (tr Upps) 1943. 37 s. — Kriget, några historiska synteser till belysning av fredsfrågan. Sthlm 1932. 95 s. (Militärlitteraturföreningens förlag, 165.) —¦ Samtidens militariska system. Sthlm 1938. 64 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, nr 406.) — Kriget och kulturutvecklingen i historiskt perspektiv. Upps (tr Sthlm) 1941. 194 s. 2. uppl s å. Övers: Krigen og Kulturen i historisk Belysning. Khvn 1942. 189 s. Krieg und Kultur. Ztirich & New York 1942. 187 s. — Försvar och traditioner, föredrag vid Kungl. Västmanlands regementes kamratförenings möte . . . [Rubr.] Västerås 1941. (4) s. —¦ Kriget och den europeiska enheten. Upps (tr Sthlm) 1942. 208 s. — Från allmogeuppbåd till folkhär. Sthlm (tr Upps) 1943. 44 s. (Det levande förflutna. Svenska historiska föreningens folkskrifter, 1.) 2. uppl s å. 48 s. — Från krig till fred. Upps (tr Sthlm) 1943. 92 s, 2 kartor. — Fredsvilja och försvarsvilja. Sthlm 1943. 30 s. — Norden och världen. Upps (tr Sthlm) 1943. 112 s. — Andra världskriget och andra världsfreden. Sthlm 1946. 350 s. — Kampen om Europa. Sthlm 1948. 128 s. Norsk övers Bergen 1949. 154 s. — FN och världsfedera-lismen. [Omsl.] Sthlm 1949. 16 s. (Internationell debatt, nr 11. Studiematerial utg av Informationsbyrån Mellanfolkligt samarbete för fred.) —¦ Värnplikten 150 år. Från franska revolutionen till Förenta nationerna. Sthlm 1951. 301 s, 3 pl. Övers: Allgemeine Wehr-pflicht. Miinchen [1952]. 313 s. — Den demokratiska världens organisationsproblem. Idéer och riktningar i den världspolitiska debatten. Sthlm 1952. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, 1952, nr 1. Utrikespolitiska institutets broschyrserie.) •—¦ Kungl. Upplands regementes historia utg av regementets historiekommitté .. . Uppsala 1958. 490 s, 2 kartor. (Tills med Sven A. Nilsson, B Steckzén, G Söderberg m fl, även medred.) — Nedrustningsdebatten och dess militärpolitiska bakgrund. Sthlm 1958. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, 1958:6.) ¦—¦ Uppsala stads donationsfonder. Uppsala 1959. 95 s. [Tills med K Tapper.] (Uppsala stads historia.) — Västerländsk militärideologi i historisk belysning (KrVA:s tidskrift, årg 163, 1959, Linköping, s 293—310). ¦— Rekryteringen i Västernorrlands län åren 1710—20 (KFÅ 1964, [Sthlm,] s 159—168). — Kungl. Hälsinge regementes historia. Förbandet och bygden. Gävle 1968. 448 s. (Tills med N Fryk-berg, I Hillström m fl, även medred.) •—¦ Artiklar bl a i KrVA :s tidskr, Ny militär tidskrift, SvD o UNT.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, Tjänsteförteck-n: ar, KrA.

S Myhrman, Minnesteckn över H i Kr VAH 1963; S A:son Sparre, K Västmanlands reg:s hist, 5 (1933); E Zeeh, K Värm- lands reg:s hist (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Torsten Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2020-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13722
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Torsten Holm, urn:sbl:13722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2020-11-27.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se