Meriter

Holmberg, Gustaf Henriksson, f 3 febr 1864 i Torsåker, Vnl, d 20 juli 1929 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: grosshandl Henrik H o Ulrika (Ulla) Augusta Lieberath. Elev vid Ultuna lantbruksinst 82, utex 84, inskr vid Sthlms högskola 85, lär vid Nordviks lantbruksskola, Nora, Vnl, 85—86, studier vid Landwirtschaftliche Hochschule i Berlin 87, lär vid N Kalmar läns folkhögskola i S Vi 90, medarb i Västernorrl allehanda 91—93, i Nordsv dagbl juli 93— febr 94, red o utg av Hudiksvalls allehanda maj 95—mars 00, av Ljusdals-posten sept 98—mars 00, av Dalarnes nyheter 02—04, red:sekr i Värmlands dagbl 04—05, skriftställare. — Ogift.

Biografi

Redan under sin studietid i Berlin, då H bl a läste ekonomisk teori och politik, lärde han känna den frihetsälskande positivistiske filosofen Eugen Dühring, vars "väldiga författarsnille åstadkom en fullständig revolution i mitt inre", som han meddelat i en självbiografisk skiss i Såningsmannen 1910. Han upphöjde Dühring till "socialekonomins exakte grundläggare" i sin broschyr Katedersocialismen och Eugen Dühring (1888), upptog efter honom termen antikrati för vad han ansåg vara den bästa formen av anarkism och översatte verk av både honom och hans lärjungar. Senare kom dock Proudhon, Bakunin och Krapotkin att betyda mera för hans åskådning; med den sistnämnde sammanträffade han ofta både i Berlin och i London.

Av särskild betydelse för H blev utopisten Nils Herman Quiding, en av hans allra tidigaste teoretiska vägledare och dessutom den mot vilken han aldrig riktade någon väsentlig kritik och vars inflytande sträckte sig ända till det sista han skrev. Året innan H dog gav han ut biografin Nils Herman Quiding, en sv författarpersonlighet (1928), där han betecknar Quiding som både kommunist, humanist och sociolog och särskilt betonar dels hans ovilja mot rättsväsendet i allmänhet, dels hans verksamhet som rättsreformatorisk författare. Som förarbeten till denna bok betraktade H sin skrift om Quiding 1909 men också verket Socialismen i Sverige 1770—1886 (1913), vari Quiding sägs vara "vår enda socialistiska tänkare och teoretiker med eget system".

Själv uppgav sig H 1891 vara "socialist, utan att tillhöra något parti". Hans socialism var rättsfilosofisk och antimarxistisk: det var den enskildes och minoriteternas rätt och frihet som måste skyddas. Sitt rätts- och frihetspatos uttryckte han bl a 1895 i sitt ställningstagande för K P Arnoldson och 1904—07 i skrifter rörande lantarbetarfrågan och jordbrukskooperationen, tjänstehjonsstadgan som en "jordbrukarnas Åkarpslag" samt i samband därmed den nyvaknade tjänarinnerörelsen i städerna.

Mest uppmärksammad blev H för sitt i tal och skrift framförda krav på frigivning av de s k Amaltheamännen. Broschyren Amaltheamännen och strafflagen (1914) har emellertid framför allt blivit en kritik av utövningen av straffrätten över huvud. Med stöd av Quidings tes att straff är onatur anser H att dessa måste avskaffas i framtiden. Rättsväsendet i allmänhet behandlas också i en fortsättning, den bl a av Anton Mengers socialfilosofi influerade skriften Lag och rätt just nu (1916), som närmast föranletts av förräderiprocessen mot Höglund, Hedén och Oljelund. Ämnet slutbehandlades 1917 i dels en skrift om fångväsendet, dels den sociologiska skissen Makt och rätt, ett slags kommentar till Quidings rättslära där H hävdar, att "juristernas makt måste brytas av samma skäl som kyrkans och kapitalismens". Här åberopas också ofta sociologen Gomplowicz, vars lära om samhällets gruppstrider och om hur de styrande genom sin lagstiftning befäster sin maktställning gjort ett starkt intryck på H och senare kom att få betydelse för bl a Sociologins allmänna väsen (1923).

H hörde till dem som tidigast greps av syndikalismens idéer, och han blev väl förtrogen med de åsikter som förfäktades av Sorel, Lagardelle och andra ledande inom rörelsen. Då Sveriges arbetares centralorganisation bildades 1910, hörde han till de inbjudna. Tidigare s å hade han på uppdrag av ungsocialistiska partiet utgivit sin mycket uppmärksammade och på sina håll hårt kritiserade bok Syndikalismen, dess väsen, teori och taktik. I den liksom i dess båda fortsättningar (1918—19) understryker H särskilt, att syndikalismen — "något som man vill" — i främsta rummet är en proletärrörelse och först i andra rummet en lära, medan förhållandet är omvänt i den av honom ofta skarpt angripna socialdemokratin. Ungsocialisterna låg också bakom H:s sista bok, Anarkismen (1928), vari han följer antikratiska strävanden från antiken till modern tid och söker analysera begrepp som frihet, rätt, moral och plikt och deras relation till en framtida lyckligare mänsklighet.

H var sin tids främste sv kännare och uttolkare av anarkismens och syndikalismens idéer. Hans beläsenhet var imponerande, och han kunde som författare göra träffande karakteristiker av sitt mångskiftande och inte sällan diffusa material men också göra sig skyldig till ett ganska mekaniskt refererande, och han skrev på ett svåröverskådligt och tillkrånglat sätt, trots att ett par av hans böcker hade ett pedagogiskt syfte. Någon det praktiska livets man var han heller inte. Han var som han själv betecknade sig en liber studiosus, ensam och fri.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Delar av H:s arkiv i AA. Brev från H i KB, GUB o AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Katedersocialismen och Eugen Diihring. Angrepp och försvar. Sthlm 1888. 39 s. — Sanningen skall fram, ur processmysterierna mot K. P. Arnoldson. En liten pinohistoria. [Omsl.] Hudiksvall 1895. 28 s. —¦ Kooperationen bland de jordbrukande klasserna. En framställning af hittills uppnådda resultat i olika land. Sthlm (tr Borlänge) 1904. 119 s. — Landtarbetaren. Ett utkast. Sthlm 1904. 33 s. [Sign.] — Sveriges tjänare och tjänarinnor, deras vara eller icke vara. Det svenska arbetarepartiet tillägnadt såsom ett socialpolitiskt bidrag till ett viktigt kapitel i den kroppsarbetande klassens stora emancipationsfråga. Sthlm 1906. 80 s. — Tjänarinnorna i städerna, en kritik af Elsa Törne och hennes skrift Solidar I. Sthlm 1907. 56 s. ([Omsl:] Serien: Fria ord 9.) — En svensk "utopist" Nils Herman Quiding ("Nils Nilsson, arbetskarl"). I belysning af hans egna skrifter bearbetade och i sammandrag populärt framstälda. Sthlm 1909. 235 s, 1 portr. ([Omsl:] Sociologiskt bibliotek, 8.) — Syndikalismen, dess väsen, teori och taktik med jämväl fäst avseende på svenska förhållanden. På uppdrag av Ungsocialistiska partiet utarb. Sthlm (tr Oskarshamn) 1910. 253 s. — Socialismen i Sverge 1770—1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar. 1. Samhällsutopi. — 2. Politisk socialism. — 3. Ekonomisk socialism. — 4. Vår enda socialistiska teoretiker och tänkare med eget system Nils Herman Quiding. Sthlm (tr Falköping) 1913. 280 s. — Trettio år av Stockholms måleriarbetares fackförenings historia 1884 —1914. [Omsl:] Sv. måleriarbetareförbundets avdelning 1 i Stockholm ... 30 år. Sthlm 1914. 134 s. — Amaltheamännen och strafflagen. Sthlm (tr Falköping) 1914. 31 s. — Die Entwicklungsgeschichte der Arbeiterbewegung in Schweden (Archiv für die Geschichte des Sozialismus und der Arbeiterbewegung. . ., Jahrg 6, 1915, Leipzig, s 32—-83). — Lag och rätt just nu, principuttalanden i en del rättsfrågor från lekman-nasynpunkt i anledning av Höglund—Hedén —Oljelundska förräderi-processen. Sthlm 1916. 47 s. — Makt och rätt, en sociologisk skiss. Sthlm 1917. 47 s. — Fängelsernas och fängelsestraffets förbannelse. Ett väckelserop. Sthlm (tr Falköping) 1917. 24 s. — De två världarna arbetarklassen och syndikalismen, deras egen sak och deras eget värk. En sammanfattning. Sthlm 1918. 127 s. — Syndikalismen i praktiken. En bearbetning efter Maxime Leroy's stora standardvärk "La coutume ouvriére . . ." Örebro 1919. 100 s. — Sociologins allmänna väsen, en inledning till sociologins studium efter danska, engelska, franska, tyska och svenska källor utarb. Sthlm 1923. 123 s. — Om Herman Quidings signatur "Nils Nilsson, arbetskarl" (Festskrift tillägnad Oscar Borge och Arbetarrörelsens arkiv . . . från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, Sthlm 1927, s 33—37). — Nils Herman Quiding. En svensk författarpersonlighet. Biografisk studie. Sthlm 1928. 128 s. — Anarkismen. Dess grundtext på föranstaltande av Ungsocialistiska förbundets verkställande utskott utarb och tolkad. Sthlm 1928. 144 s. — Artiklar i tidskr, bl a Tiden o Studiekamraten.

Redigerat: S. A. C :s arbetarekalender [4—5: Arbetarekalender(n)] . . ., uppslagsbok i skilda ämnen. Arg 1—5, 1920—1924. Sthlm, [3—5:] Örebro (delvis tr Upps) 1919—23. 205, 239, 239, 247, 243 s. (Tills med A Rosberg.)

Översatt: P Wagner : Thomasslaggen, dess betydelse och användning såsom gödselmedel, Sthlm 1887, VII, 71 s, 2 pl, 1 tab (Småskrifter i landtbruk, 3); E Diihring, Vägen till kvinnans högre fackbildning samt lärosättet vid universiteten, Sthlm 1889, XIV, 73 s; A Baumgarten, Kneipp och hans läkemetod, Sthlm 1895, 148 s (sign); T Hertzka, En resa till Friland, Sthlm (tr Norrköping) 1895, VI, 212 s; [K Peters,] Syndikalismen från internationell ståndpunkt av Martius, Sthlm (tr Falköping) 1917, 74 s (föret); [dens,] Skandinaviens räddning från undergång i och efter kriget av Martius, Örebro (tr Falköping) 1918, 74 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Andersson, Rebell i klasssamhälle o välfärdsstat (1961); A Holmström, G H H (Studiekamraten 1929); Å Lilliestam, G H H som anarkistisk teoretiker (StvT 1958); Matr över... Ultuna lant-bruksinst 1848—1932 (1932); T Nerman, Akademikerna i arbetarrörelsen (1967); PK:s matr... utg V Millqvist (1901). — Nekr :er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf H :son Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13729
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf H :son Holmberg, urn:sbl:13729, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-24.