Ann Margret Holmgren

Född:1850-02-17 – Fittja församling, Uppsala län (på Hessle gård)
Död:1940-10-12 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Skriftställare, Fredspolitiker, Kvinnosakspolitiker, Rösträttspolitiker


Band 19 (1971-1973), sida 260.

Meriter

5 Holmgren, Anna Margareta (Ann Margret), f 17 febr 1850 på Hessle gård i Fittja, Upps, d 12 okt 1940 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: kammarherren Jacob Nils Tersmeden o frih Augusta Jacquette Cederström. Studier i hemmet o på uti resor, VD i Upsala Nya Tidn ab 97—98, led av red:-komm för Verdandis populärvetensk småskriftsserie 98—05, v ordf i sthlmsavd av Fören för kvinnans polit rösträtt 02—04, sekr i Landsfören för kvinnans polit rösträtt mars 03—06, ständig medl av dess centralstyr, v ordf i Sveriges kvinnliga fredsfören 01—10, initiativtagare till Sv kvinnors medborgarförb 16 mars 21 (hedersordf), förf. — Iqml 8:e storl 25.

G 18 aug 69 i Uppsala m H 4.

Biografi

H växte upp i ett hem med politiska och litterära intressen och fick en mångsidig utbildning. I lärarstaben ingick utom föräldrarna, informator, utländska guvernanter, en solodansös från operan, director musices J A Josephson och prof H Behrens. 13 år gammal fick hon i sin fars och systers sällskap företa en nio månaders utbildningsresa till kontinenten med huvudvikt lagd vid konsthistoria och musik. H hade en vacker sopran och ackompanjerade väl på piano. Den beundrade 55 år äldre fadern, som talade fyra språk och helst ägnade sig åt bokliga sysslor, var strängt konservativ.

Efter att 19 år gammal ha gift sig med den 38-årige Frithiof H tillägnade hon sig snart dennes för tiden radikala syn på samhället och medmänniskorna. Villa Åsen bortom Botaniska trädgården, där professorsparet fostrade åtta bara, blev under många år en samlingspunkt för Uppsalas akademiska radikaler. Till umgänget och vännerna hörde bl a Hjalmar Öhrvall och Knut Wicksell. Familjens under äktenskapets tidigare år goda ekonomi blev bekymmersam, när hustruns arv, som var placerat i bruksaktier, upphörde att ge avkastning. Åsen öppnades då för inackorderingar och blev ett uppskattat hem för flera studentgenerationer.

H, som sedan 1882 var medlem i studentföreningen Verdandi, åhörde den beryktade sedlighetsdebatten 1887. Då hon gjort detta utan att opponera sig eller lämna lokalen, blev hon utstött ur uppsalasocieteten. Hon hade under några år gått i spetsen för ordnande av s k familjeaftnar, som skulle ge studenter och familjer tillfälle att mötas under enkla former. Dessa aftnar blev nu bojkottade, och en tidningsinsändare varnade familjerna för att släppa sina ungdomar till det H:ska hemmet. H tog illa vid sig av dessa händelser och var glad att under sommaren som följde kunna hämta nya krafter på Aulestad hos Björnstjerne Björnson och hans hustru. Hon hade lärt känna Björnson under dennes vistelse i Uppsala 1873 och vunnit hans aktning och vänskap. Sommarvistelsen i Norge upprepades under flera decennier. H lärde sig tala norska och blev under skiftande tider från unionskrisen till andra världskriget enligt H Koht "Norges beste venn i Sverige". Hon var Björnsons modell för hjältinnan i romanen På Guds veje.

Efter mannens död 1897 blev den ekonomiska situationen än mer bekymmersam. Hon hyrde ut ytterligare några av de 14 rummen i sitt hem och tog under ett år med ett inte alldeles lyckligt resultat tjänst som direktör vid Upsala Nya Tidning. Redaktörskapet för Verdandis skriftserie, som hon handhade från 1898, passade henne bättre. Men varken det eller hennes ett par år tidigare under signaturen Märta Bolie utgivna romaner gav nämnvärt ekonomiskt utbyte. 1901 sålde hon Åsen och flyttade till Sthlm, där hon bodde till sin död.

Sommaren 1898 hade H i Bergen för första gången deltagit i ett kvinnosaksmöte. Hon greps av idéerna och uppmuntrades av goda vänner som Ellen Key och Lydia Wahlström. 1902 slöt hon sig till Föreningen för kvinnans politiska rösträtt och blev v ordf i dess sthlmsavd. Under fyra år reste hon sedan som agitator från Ystad till Kiruna, och närmare 60 lokalföreningar bildades under hennes medverkan. Hon brukade i sin agitation inga suffragettmetoder. Med personlig charm lade hon fram förståndsmässiga och allmängiltiga skäl, och ingen tvivlade på hennes idealitet. Att hon fostrat en rad barn och skött ett stort hus gav hennes ord en särskild pondus. Dessa reseår tog hårt på hennes krafter. Efter 1906 förde hon huvudsakligen propaganda från skrivbordet och blev en flitig medarbetare i tidningar och tidskrifter. När reformen 1921 var i hamn, blev hon en av stiftarna av Sv kvinnors medborgarförbund, som skulle lära kvinnorna att utnyttja sina rättigheter.

Agitationsfärderna och arbetet för kvinnans rättigheter blev den stora bedriften i H:s liv, men hennes tid räckte till mer. Hon var v ordf i Sveriges första kvinnliga fredsförening 1901—10, ägnade ännu på ålderdomen fredssaken energiskt arbete och upprätthöll internationella förbindelser. 1920 tog hon initiativet till kronprinsessan Margarethas minnesfond. Under 20-talet skrev hon levnadsteckningar över vänner och meningsfränder. I Minnen och tidsbilder, som även innehåller intressanta blad ur sv och norsk kulturhistoria, berättar hon ofta naivt och charmfullt men förbehållsamt om sitt innehållsrika liv. När hennes krafter inte längre räckte till att aktivt delta i kongresser och sammanträden, förmådde hon entusiasmera andra för de idéer som besjälade henne. Till hennes 60-årsdag utgavs en festskrift, till 75-årsdagen erhöll hon Illis quorum och vid 90 år hyllades hon i Sthlms stadshus av Sveriges kvinnor representerade av arton kvinnoföreningar.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av H :s arkiv i UUB. Delar därav i KB (från norska korrespondenter), Nord mus (korresp m A Hazelius) o Björnsonarkivet, Oslo UB. H :s brewäxl m Björnson tr 1960—61, jfr nedan. Norska brev till henne (delvis i KB, jfr ovan), särskilt från 1905, tr av H Koht 1955. Brev från H i GUB (bl a i Gulli Petrinis saml i Kvinnohist arkiv o 50 st till H Hedlund), KB (bl a till E Hagen, Ellen Key o L Wahlström), LUB, Nord mus, SSA o UUB (bl a stor svit till H A Öhrvall).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fru Stråhle, tidsbilder ur tre släktled af Märta Bolie. Sthlm 1894. 216 s. [Pseud.] Tysk övers Leipzig 1897. 258 s. — När riddar Ulf suckar. Ur familjekrönikan på Höögsborg. [1]—2. Sthlm 1896. 162, 113 s. [Pseud: Märta Bolie.] — Virgo immaculata (Samtiden, populasrt tidsskrift for litteratur og samfundssporgsmaal, aarg 10, 1889, Bergen, s 385—392). — Strödda intryck från den internationella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn. [Rubr.] Sthlm 1906. 12 s. [Undert.] (Flygblad utg af Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.) — Mor Karin. [Rubr.] Gäfle 1909. 5 s. (D:o.) [Nya uppl:] Sthlm 1912. 4:o. 4 s. (Landsföreningen...) 1913. 4 s. (D:o.) — Om betydelsen för Sverges kvinnor av den pågående namninsamlingen. [Rubr.] Gefle 1913. 4:o. (2) s. (Landsföreningen . . . Opinionsyttringen 1913. Flygblad n:o 5.) — Modet att tro. Skrivet för Neutrala konferensen i Stockholm. [Rubr.] Falun 1916. 4 s. — Om sammanslutningens betydelse. [Rubr.] Sthlm 1917. 5 s. (Landsföreningen . . . Rösträttsbrevet för dagen, 2.) — Mor Karin och landstingsvalen. [Rubr.] Sthlm 1918. 4 s. (Landsföreningen . . .) — De svenska kvinnornas rösträttshistoria i korta drag. 2. 1912—1918. Sthlm 1918. 6 s. (D:o.) — Anna Shaw. En kort levnadsskildring. [Rubr.] Sthlm 1919. 18 s. [Undert.] (D:o.) — Kvinnorösträttens historia i främmande länder i kortaste sammandrag. Sthlm 1919. 72 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 228.) — Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna i kortaste sammandrag. Sthlm 1920. 53 s. (Ibid, 229.) — Su-san B. Anthony, Amerikas grand old woman. Sthlm 1920. 47 s. (Ibid, 230.) — Två internationella kvinnoorganisationer. Sthlm 1921. 45 s. (Ibid, 241.) —¦ Björnstjerne Björnson, diktaren, hövdingen, politikern, människan. 1—2. Sthlm 1921. 71, 75 s. (Ibid, 248— 249.) —¦ Om kvinnosakspionjären Fredrika Bremer. Sthlm 1922. 103 s. (Ibid, 260.) — Heliga Birgitta. Sthlm 1922. 66 s. (Svenska biblioteket. Fri läsning [:h 2].) 2. uppl [omsl] 1924. — Fridtjof Nansen. 1—2. Sthlm 1923 —24. 1. Hans färder över Grönland och Polarhavet. 79 s, 1 karta. (Ibid [:4].) 2. uppl [omsl] 1924. 80 s, 1 karta. 2. I vetenskapens och barmhärtighetens tjänst. 66 s. (Ibid [:10].) 2. tillökade [omsl] uppl 1930 [omsl tr 1931]. — En landsvägsresa genom Sverige på 1850-talet (Hågkomster och livsintryck av svenska män och kvinnor, saml 5, Uppsala 1924, s 39—47; även sep, 9 s). — Ellen Key, människovännen. Sthlm 1924. 77 s. (Studentfören Verdandis småskr, 279.) — Henry Ford, en arbetets hjälte. Sthlm 1925. 53 s. (Sv bibi. Fri läsning, 12.) — Den lilla åsnan. Berättelser. Sthlm 1925. 46 s. — Valda tidsbilder ur amiral Carl Tersmedens memoarer 1715—1797. Sthlm 1925. 152^, 18 pl. — Minnen från Vinnerstad prästgård. [Rubr.] [Sthlm] 1926. 8 s. (Holmgrenska släktföreningen, [skrifter,] n:o 1.) — Minnen och tidsbilder. D 1—2. Sthlm 1926. 255, 217 s. —¦ Hågkomster och skisser. Sthlm 1927. 206 s. — Jane Addams, "samhällsmodern" och "fredsmodern". Sthlm 1927. 109 s. (Studentfören Verdandis småskr, 312.) — Artur Ha-zelius. Nordiska museets skapare. Sthlm 1928. 61 s. (Ibid, 322.) — Henry Dunant, en mänsklighetens välgörare, ett hundraårsminne. Sthlm 1928. 61 s. (Ibid, 325.) — Om Selma Lagerlöf, hennes far och mor, farmor och Back-Kajsa m. m. Berättelser för mina barnbarn och barnbarnsbarn. Sthlm 1929. 93 s. — Pionjärer, levnadsteckningar. Arthur Ha-zelius, . . . Ellen Key, . . . Fredrika Bremer, kvinnosakspionjären, Björnstjerne Björnson, . . . Susan B. Anthony, . . . Henry Dunant, . . . Jane Addams, . . . Sthlm [1930]. 61, 77, 103, 71 + 75, 47, 61, 109 s. [Omtr av Verdandis småskr, 322, 260, 230, 325, 279, 248— 249, 312, med ny titel.] — Några personliga verdandiminnen (Verdandi genom femtio år, ur den svenska radikalismens historia, Sthlm (tr Upps) 1932, s 228—236). — En axplockning ur mina uppsalaminnen (Hågkomster och livsintryck, 17: Den eviga ungdomens stad, uppsalaminnen . . . under red av S Thulin, Upps 1936, s 1—21). — 15 st brev till Björnstjerne Björnson tr i dennes Breweksling med svenske 1858—1909, d 2—3, Oslo 1961.

Källor och litteratur

Källor o litt: Festskr utg med anl af A M H:s 60-årsdag . . . (1910); E Hagen, A M H in memoriam (Hertha 1940, nr 11); I Holmgren, Mitt liv, 1—2 (1959); Norske brev — sasrlig fra 1905 — til A M H, utg av H Koht (1955); R Stjernstedt, Ocensurerad (1953); L Wahlström, Glada givare (1929); dens, Den sv kvinnorörelsen (1933). — Nekr:er över H i DN o SvD 13 okt 1940, i UNT 14 nkt 194(1



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ann Margret Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-05-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13743
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ann Margret Holmgren, urn:sbl:13743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-05-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se