Meriter

1 Holmgren, Hjalmar Joseph, f 22 dec 1822 i Västra Ny, Ög, d 29 aug 1885 i Väddö, Sth (enl db för Ad Fredr, Sthlm). Föräldrar: hovpredikanten kh Anders H o Gustava Nordwall. Studier i Vadstena o vid Linköpings gymn, inskr vid UU 9 okt 38, studentex där 27 okt 38, FK 30 april 45, disp pro gradu 4 juni 45, mag 16 juni 45, akad disp:prov 19 maj 47, doc i matematik 31 maj 47, allt vid UU, lär i matematik vid Uppsala lyceum 47—50, vetensk studieresa till Frankrike, England, Tyskland o Italien 50—53, tf prof i matematik vid UU ht 54 (förordn 7 sept 54), i matematik o mekanik vid Teknol inst (KTH från 77) ht 55—jan 57, prof i samma ämnen där från 30 jan 57, fullm i riksgäldskontoret 29 april 70—20 mars 79, led av Teknol inst:s styr 3 febr 71, föreläste i ren matematik o mekanik vid Sthlms högsk 78—84, led av dir för Prästerskapets änke- o pupillkassa från 1879. — LVA 66, LVS 70.

G 14 aug 71 i Sthlm, Ad Fredr, m Lovisa Augusta Vilhelmina Norgren, f 16 juni 39 i Sthlm, Maria, d 7 april 00 där, Ad Fredr.

Biografi

Då Hjalmar H efter en grundlig matematisk utbildning i mitten av 1850-talet knöts till Teknologiska institutet i Sthlm som tf prof i matematik och mekanik, befann sig undervisningen där på ett ganska elementärt stadium. Kursen i matematik sträckte sig inte långt utöver enklare ekvationsteori, stereometri, serier, logaritmer, plan trigonometri och analytisk geometri. Infinitesimalkalkylen, som ju är av grundläggande betydelse för matematikens tekniska tillämpningar, lyste med sin frånvaro.

Under vidsträckta studieresor till olika europeiska kulturländer hade H konstaterat hur eftersatt den tekniska undervisningen var i Sverige. I sin strävan att förbättra denna kom han strax efter sin utnämning till prof vid Teknologiska institutet i delo med skolans ledning. Motsättningarna övergick i öppen konflikt, när H av styrelsen på föranstaltan av föreståndaren-överdirektören fråntogs föreläsningarna i matematik och mekanik och i stället ålades att undervisa i maskinlära och maskinkonstruktioner, trots att alla var ense om hans överlägsenhet i de teoretiska ämnena. Kontroversen ledde till en tillfällig kompromiss. H fick undervisa i den teoretiska delen av maskinläran, medan konstruktionsövningarna anförtroddes åt en praktiskt verksam "repetitör".

Men stridigheterna fortsatte, och till sist (1863) tog H hem segern genom att institutet fick en särskild professur i "tillämpad mekanik eller s k maskinlära". Hans eget ämnesområde ändrades från mekanik i största allmänhet till teoretisk mekanik. Redan fyra år dessförinnan hade han av styrelsen utverkat tillstånd, att undervisningen i matematik även skulle omfatta differential- och integralräkning. Denna i dag självklara reform var i slutet av 1850-talet en epokgörande tilldragelse.

Under de första åren av H:s lärarverksamhet på Teknologiska institutet var detta centralt administrerat, vilket medförde att styrelsen jämte föreståndaren utsattes för en ständigt vaksam kritik från några av lärarna, som var mera lyhörda för de vetenskapliga krav, som måste ställas på undervisningen. H var synbarligen anförare för oppositionen och lyckades genomdriva att lärarna tillerkändes rätt att insätta ledamöter i styrelsen. Ett vittnesbörd om hur högt H uppskattades av sina kolleger var, att de valde honom till sin förste representant i denna. Som styrelseledamot verkade han framgångsrikt och med överlägsen skicklighet. Så småningom koncentrerade han sin undervisning på mekaniken, medan matematiken omhändertogs av en adjunkt. Matematikens grundläggande betydelse stod dock alltid klar för honom, och det är hans förtjänst att matematikadjunkturen förvandlades till professur och att Teknologiska institutet tidigt fick en professur i arkitektur. Han bidrog också energiskt till att institutet 1877 ombildades till teknisk högskola.

H var en stridbar natur och höll aldrig inne med vad han ansåg vara rätt och riktigt. Av sina lärjungar skildras han som en uppburen och mycket effektiv lärare. Hans föreläsningar var ett mönster av klarhet och reda och väckte i hög grad åhörarnas intresse. Om den uppskattning som kom H till del från forna elevers sida vittnar den petition som Sv teknologföreningen hösten 1866 framförde och vari man vädjade till honom att kvarstanna vid Teknologiska institutet och inte söka en då vid Uppsala univ ledig professur. Ett liknande prov på lärjungarnas uppskattning var den stora penninginsamling, som gjordes vid hans bortgång för att bistå de efterlevande.

H:s största intresse vid sidan av matematiken var botaniken. Redan 1841 publicerade han en liten uppsats om vegetationen kring Motala i Botaniska notiser (s 145— 151). Han hopbragte en av Nordens största mossamlingar, som efter hans död förvärvades av VA.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

Brev från H i KB, UUB (främst till H 2) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Derivatarum n:ti ordinis functionum f(eax cos vax) et f(eax sin mx) expositio. P 1—2. [Akad avh, resp C G Met-zén o J A H Lundgren.] Upsaliae 1847. 4 :o. 20 s + titelbl. — Sur la convergence des series trigonométriques procédant suivant les multiples d'un méme are (Journal de mathé-matiques pures et appliquées, T 16, 1851, Paris, 4:o, s 186—190). — Om multipla integralers transformation. Till K. vet. akad. inlemnad den 26 oktober 1864. [Sthlm 1866.] 4:o. 40 s. (VAH, N F, bd 5, 1863—1864, n:o 6.) —• Om differentialkalkylen med in-dices af hvad natur som helst. ... 7 mars

1865. [Sthlm 1866.] 4:o. 83 s. (Ibid, n:o 11.) — Sur 1'intégration de 1'équation différen-tielle . . . Sthlm 1869. Mémoire présenté å 1'Académie royale des sciences, le 13 mai

1866. Sthlm 1869. 4:o. 58 s. (Ibid, bd 7,

1867. 1868, n:o 9.) — Medv i Tidskrift för litteratur 1851 f, Upsala, o a tidskr, samt i IVA:s förhandlingar.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Colliander, VA:s skrifter 1826—1917. Reg ... (1917); P Henriques, Skildringar ur KTH :s hist (1917); G Holm-berger, Sv Teknologfören 1861—1911 (1912); A Holmgren, Prof H H (H:ska släktfören, 3, 1945); K G Oden, Östgötars minne (1902); SvTeknF; F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hjalmar J Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13751
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hjalmar J Holmgren, urn:sbl:13751, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-19.