Meriter

Holmqvist, Johan Filip, f 1 maj 1857 i Motala, d 15 mars 1925 i Gbg, Domk. Föräldrar: skomakaremästaren Per Gustaf H o Sofia Wulff. Praktisk verksamhet inom affärslivet, merkantil utbildn vid Bröderna Påhlmans skriv- o handelsinst i Sthlm 84—85, förest för inst:s nyöppnade skola i Gbg okt 85, drev därefter skolan i egen regi till sin död, lär i välskrivn vid Gbgs handelsinst 86—87, studerade skrivkonsten i Khvn 87, öppnade Filip Holmqvists Skrive-Institut där 87, lär i välskrivn vid Chalmers tekn läroanstalt från 87, föreläsare i välskrivn:metodik, skrivhygien o skrivkonstens hist.

G 19 maj 87 i Malmö (enl vb för Domk, Gbg) m Clara Mathilda Isabella Törnqvist, f 12 aug 49 i Gbg, Domk, d 8 okt 31 där, ibid, dtr till arbetaren Carl Fredrik T o Christina Larsson samt förut g Svensson.

Biografi

Filip H började sin verksamhet som lärare i välskrivning och intresserade sig i början mycket för skrivhygieniska problem, t ex skrivkramp. Snart kom emellertid de rent pedagogiska frågorna att dominera. Tidigare hade välskrivningsundervisningen som mål haft den s k skönskriften, som grundade sig på en mekanisk och schablonmässig kopiering av bokstavsformerna. Inlärningen skulle ske med hjälp av med geometrisk noggrannhet uppbyggda konstruktioner. Under inflytande från skrivpedagoger i England — främst skrivläraren J Carstairs — arbetade H för att komma bort från dessa konstruktioner, som hindrade en fri formgivning. Genom skrivgymnastiska övningar av muskulaturen och ett minimum av hjälpkonstruktioner skulle de individuella anlagen mera komma till sin rätt. Dessa synpunkter framförde H i sina arbeten, Metodiska skriföfningar (1888) och Om skrifning och skrifundervisning (1890). Så småningom blev hans idéer, som i början mötte ett visst motstånd, mera allmänt godtagna, och genom sin verksamhet som lärare, läroboksförfattare och föreläsare kom H att för lång tid spela en dominerande roll för välskrivningsundervisningen i Sverige.

H:s 1885 etablerade skrivskola hade från början endast välskrivning på schemat, men snart kompletterades dessa kurser med andra handelsämnen och språk. 1906 inköpte H en fastighet på Norra Allégatan 7, dit skolan flyttade och snart fick namnet Filip Holmqvists handelsinstitut. Fram till omkring 1900 hade undervisningen bedrivits i form av kurser av olika längd men nu infördes års- och terminskurser. 1898 upptogs maskinskrivning på schemat. I slutet av 1890-talet öppnade H även en översättnings-, bokförings- och revisionsbyrå i nära anslutning till skolan. H var mycket lyhörd för moderna pedagogiska idéer. Han experimenterade t ex med att låta eleverna åhöra lämpliga musikstycken under välskrivnings- och maskinskrivningslektionerna för att inöva taktskrivning. På våren 1892 hade dåv löjtnanten Olof Melin utgivit en kurs i förenklad snabbskrift, och redan på hösten s å införde H detta stenografisystem i sin skola. I nära samarbete med köpmannaorganisationerna i Gbg organiserades 1923 en kurs i försäljningsteknik, då en nyhet i Sverige.

H kom tidigt att intressera sig för de psykologiska och fysiologiska faktorer som medverkar vid handstilens utformning. Hans ingående kunskaper om skrivprocessen gjorde, att han i stor utsträckning kom att anlitas av polismyndigheter och domstolar vid rättsförhandlingar rörande förfalskningar av skilda slag. Han förvärvade inom juridiska kretsar stort anseende som skriftexpert för sina mycket omsorgsfullt utarbetade och detaljrika undersökningsprotokoll. Hans sista år kom till stor del att upptas av denna verksamhet.

Författare

Ivar Nehlmark

Arkivuppgifter

H :s omkr 200 förlagor till välskrivningsundervisningen jämte anteckn: ar, brev o andra handl:ar förvaras i Filip Holmqvists handelsinst :s arkiv, Gbg.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Metodiska skriföfningar, antagna till begagnande vid Göteborgs folkskolor, utarb. Gbg 1888. Tv-16:o. 28 bl. 2. förbättr uppl [1891]. 28 s. [Många senare omarb o utvidg uppl intill 1930-talet.] — Om skrifundervisning ur hygienisk synpunkt [referat] (Helsovännen, tidskrift för allmän och enskild helsovård, årg 3, 1888, Sthlm, s 128 f). — Något om skrifåkommor och deras botande [ur GHT] (ibid, 1889, s 215—218). — Om skrifning och skrifundervisning. Anvisningar och råd för skola och hem samt för alla dem som syssla med skrifgöromål. Gbg 1890. 60 s. [Omarb uppl:] Om skrivning och skrivundervisning. 1*. Metodik. Sthlm 1910. 95 s. — Metodik för skrifundervisning. Med anvisningar och förklaringar till förskriften "Metodiska skriföfningar". Gbg 1890. 24 s. [Sep ur föreg.] 2. omarb uppl [omsl] 1897. 29 s. — Skrifkurs. Kurs 1—5. Gbg 18[90—] 91. 24, 24, 24, 24, 24 s. [Många senare uppl, även bearb för småskolan, med ngt varierande titlar; jämte provhäften.] — Hvilka hygieniska fordringar böra ställas på skrifundervis-ningen [referat o diskussion] (Elfte allmänna svenska folkskoläraremötet i Göteborg den 9, 10 och 11 augusti 1893, Berättelse..., Gbg 1894, s 246—254, 259 f). — Något om Påhl-manska skrifmetodens öden och missöden. Svar på ett okritiskt angrepp. Gbg 1894. 19 s. (Folkskolans vän, årg 10, 1894, Gbg, nr 9 (B).) — Dispositioner till dubbel italiensk bokföring. Grosshandel. Bokslut 1, 2/3, 4—6. Gbg 1899—1910. 19, 24, 14, 12, 12 s. (Filip Holmqvists handelsinstitut, Göteborg [titel-rubr]. Tryckt som manuskript.) [Många senare uppl intill 1920-talet; se även nedan 1916 —17.] — Anteckningar om bokhålleri. Handelstermer och ordförklaringar. Gbg 1900. 19 s. (D:o.) [Ny uppl:] Anteckningar om bokhålleri. Vexellära. Handelstermer. 1904. 30 s. — Dispositioner till handels-bref. Gbg 1900. 23 s. (D:o.) [Nya uppl] 1907. 36 s. 1911. 38 s. — Till frågan om rättstående eller sned stil. Några anteckningar gjorda under en med statsunderstöd företagen studieresa genom Danmark och Tyskland (Verdandi, årg 20, 1902, Sthlm, s 309—329; även sep, 21 s). — Dispositioner till bokföring för grosshandel (bolag och aktiebolag). Gbg 1904. 26 s. (F H :s handelsinst, Gbg. Tr som ms.) —¦ En misslyckad skolreform (Pedagogisk tidskrift, årg 40, 1904, Sthlm, s 407—415; även sep,

1905, 9 s). — En kort återblick på Filip Holmqvists handelsinstituts 20-åriga verksamhet 1885—1905. Gbg 1905. 14 s. [Undert.] — Realskolans bokföringskurs. Sthlm (tr Gbg)

1906. Tv-8:o. 55 s +Huvudbok o Kassabok, memorial, inventariebok. 2. omarb uppl: . . . avsedd även för högre flickskolor, seminarier, folkhögskolor och andra läroanstalter samt för privatpersoner. Gbg [1921]. 16 s. — Dispositioner till kontorsgöromål. Gbg 1907. 52 s. (F H:s handelsinst, Gbg. Tr som ms.) [Ny uppl] 1911. 54 s. — Anteckningar om handel, växellära, bokhålleri, handelstermer. Gbg 1909. 46 s. (D:o.) — Exempelsamling till handelsräkning. Gbg 1915. 64 s. (D :o.) Ny uppl 1918. — Svensk handelskorrespondens. Gbg 1916. 74 s. (D:o.) — Anteckningar i handelslära, formulär, kalkyler. Gbg 1916. 4:o. 17, (49) s. (D:o.) — Dispositioner till . . . bokslutet ... i dubbel italiensk bokföring. Grosshandel. [1—4 jämte följande arb.] Gbg 1916[—17]. 109 s. (D:o.) [Ny uppl] 1920. 117 s. —¦ Anteckningar om bokföring jämte handelstermer. Gbg 1917. 45 s. (D:o.) [Även i föreg liksom ny uppl 1920.] — Bankbokföring. Gbg 1920. 63 s. (D:o.) — Disposition till verkstadsbokföring. [Omsl.] Gbg 1921. 16 s. (D:o.) [Ny uppl] 1926. — Om jämförande skriftgranskning och dess betydelse som bevismedel vid svensk domstol (Landsstaten, årg 3, 1921, Vänersborg (tr Trollhättan), 4:o, nr 5, s 12—14, nr 6, s 11—13; även sep, 19 s). — Anvisning angående anskaffandet av skriftprov för skriftjämförelse i kriminella och civila saker (ibid, 1922, nr 15, s 3—5, nr 16, s 4; även sep, 12 s; även i Nordisk Tidsskrift for Strafferet, årg 10, 1922, Khvn, s 255—261, o i Defensor legis, årg 4, 1923, [Hfors, tr] Hämeenlinna, s 77—83).

Källor och litteratur

Källor o litt: Handhar i Filip Holmqvists handelsinst :s arkiv.

Bröderna Påhlman, H :ska skrifmetoden framstäld i kritisk belysn (1893); Gbgs morgonposts söndagsbil, nr 281, 1923; Kontoristen, nr 11, nov 1955; Sv läraretidn 1907, nr 18, 1917, nr 17 o 1925, nr 12.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Filip Holmqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13761, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Nehlmark), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13761
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Filip Holmqvist, urn:sbl:13761, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Nehlmark), hämtad 2024-04-24.