Meriter

Hovgard, Ture Åke, f 13 mars 1896 på Hovgården, Kviinge, Krist, d 10 febr 1959 i Visby. Föräldrar: lantbrukaren Nils Trulsson o Emma Åkesson. Agronomex vid Alnarps lantbruksinst 21, jordbrukskonsulentex vid Ultuna lantbruksinst 22, förvaltarassistent vid Alnarp 23, förvaltare vid AUm sv utsädesab:s egendomar i Svalöv 23—28, dir o förest för Bollerups lantbruksinst, Krist, 28 —51, led av Kristianstads läns landsting, led av statens livsmedelskommission 41, v ordf där 43, ordf där 45—46, led av styr för Lantbrukshögsk (o statens lantbruksförsök) 44, sv repr vid FAO:s kongress i Khvn 46, ordf i Statens forskningskomm (forskn:anstalt) för lantmannabyggnader från 47 (led 43), i Sv spannmåls ab 50—55, landsh i Gotlands län 16 mars (tilltr 1 april) 51, ordf i styr för Statens centrala frökontroll-anstalt 52, i styr för Jordbrukets upplysn:-nämnd 54 (led 43), i styr för Fören sv spannmålshandel 57—58, i styr för Statens forskn:anstalt för lantmän, i den s k Öutredn, i trädgårdsskoleutredn, i Sv svinavelsfören, i Svinstamkontrollnämnden o ett flertal fören:ar o nämnder på Gotland. — LLA 45.

G 30 maj 25 i Bosarp, Malm, m Hedvig Olsson, f 7 jan 93 där, dtr till lantbrukaren Alfred O o Emilia Nilsdtr.

Biografi

Efter utbildning till agronom och jordbrukskonsulent var Åke H under fem år jordbruksförvaltare vid Svalöv. 1928 blev han föreståndare för Bollerups lantbruksinstitut, som under hans ledning utvecklades till ett mönsterjordbruk både i fråga om växtodling och djuruppfödning. Utbildningen vid skolan stod på en hög nivå, och H var som lärare effektiv och uppskattad av eleverna.

H blev 1941 ledamot av livsmedelskommissionen, där han 1945 efterträdde landshövding Bo Hammarskjöld som ordf. Med sin grundliga teoretiska och praktiska kännedom om jordbruket och dess problem och sin naturliga begåvning för administrativa och organisatoriska uppgifter kom han att här göra en utomordentligt värdefull insats. Genom förutseende ransoneringsåtgärder lyckades kommissionen klara landets försörjning under krigsåren, vilket till en del var H:s förtjänst.

Rätt oväntat utnämndes H 1951 till landshövding på Gotland. Här kom han snart i kontakt med de speciella gotlandsproblemen — avfolkningen, de dåliga kommunikationerna, den svaga industriella utvecklingen m m. För att råda bot på dessa önskade han erhålla speciella förmåner för Gotland innebärande statligt stöd åt gotlandstrafiken och åt öns industri. En sådan särställning ansåg han fullt motiverad och på intet sätt prejudicerande i förhållande till andra landsdelar. Även turistväsendet och fornminnesvården, båda i olika avseenden utmärkande för Gotland, ägnade han stort och aktivt intresse. Jordbruket, öns huvudnäring, låg honom dock alltid varmast om hjärtat.

På Gotland fick H tillfälle att odla sin hobby, botaniken. Hans herbarium kom med tiden att innehålla omkr 25 000 växter, varav flera tusen mossor, som var hans specialitet.

Bäst trivdes H i en trängre krets, helst måhända om den var sammanhållen av gemensamma arbetsuppgifter, och kunde då ge uttryck åt en stillsam och träffsäker humor. Han var känd för sin arbetsförmåga och pliktkänsla, och någon regelbunden semester tog han sällan ut. Avkoppling fick han genom studieresor, exkursioner med portören i skog och mark och några dagars skidåkning vintertid i Norrland tillsammans med sin hustru.

Författare

Gunnar Wallin

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Jordbruksproduktionens riktning (Kungl. lantbruksakademiens skrift, årg 8, 1942, Sthlm, s 235—249).

Källor och litteratur

Källor o litt: Alnarps matr, ed S Andersson (1935); art rar i Gotlands allehanda o Gotlands folkblad 9 mars 1956 samt S-T 12 mars 1956; A Gjöres, Vreda vindar (1967), s 153 f; LArs tidskr 1960, s 54; Matr över . . . Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932); Sveriges agronomer 1900—1952 (1953). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
T Åke Hovgard, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13842
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
T Åke Hovgard, urn:sbl:13842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.