Biografi

Hoving (Howing), släkt, härstammande från Jan Jansson H (d 1748), som var född i Amsterdam o kom till Sthlm i slutet av 1600-talet. Han fick 1699 tillstånd att driva tobaksspinneri, o hans fabrik intog under frihetstidens första decennier en ledande ställning bland Sthlms tobaksfabriker. Vid sin död efterlämnade H en förmögenhet på c:a 200 000 dlr kmt. En av hans söner blev köpman i Amsterdam, men de båda övriga blev tobaksfabrikörer i Sthlm. En av dessa var far till tobaksfabrikören Jacob Jacobsson H (1735—1804) i Sthlm, som 1769 köpte det s k Momma-Reenstiernska palatset på Södermalm o vid sin död efterlämnade c:a 650 000 dlr kmt. Huset såldes 1809 av sonen Gustaf Howing (1773—1852). Han var brukspatron på järnbruket Floda i Skallsjö, Älvsb, 1824—48 o ägde även säteriet Hammargård i Hanhals, Hall, där han dog.

Jacob Jacobsson H:s bror färgerifabrikören Carl Gustaf H (1740—1829) ägde en tid säteriet Sundby i Huddinge, Sth. Hans son var i äktenskap med en brorsdtr till bryggaråldermannen o riksdagsmannen Abraham Westman ("bryggarkungen") far till bryggaren o kaptenen vid Sthlms borgerskaps militärkårer Johan Oscar Howing (1811— 75). Sonsons son till Oscar Howing är assuransdirektören Carl-Oscar Howing (f 1917), även känd som illusionist.

Oscar Howings bror Isaac Wilhelm H (1809—52) ägde en tid Ladvik i Salem, Sth, o skrev flera arbeten om lantbruk o lanthushållning. Kort före sin död kallades han till sekreterare i Viborgs läns lantbrukssällskap. Han var morfar till kulturhistorikern intendent Sune Ambrosiani o far till Carl Isak Victor H (1846—76). Victor H var trävaruhandlare i Viborg och skapade en betydande förmögenhet, som han till största delen testamenterade till Finska konstföreningen i Hfors, en donation som sedan dess utgjort ett av den finska konstens viktigaste stöd. Hans bror grosshandlaren Per Albert Eberhard H (1838—84) i Sthlm var i äktenskap med en dtr till Oscar Howing far till lappmissionären, målaren o tecknaren Per Folke H (1871—1938). Albert o Victor H:s bror bokhandlaren Oscar Walter Edvard H (1841—1918) i Viborg var en tid ordf i stadsfullmäktige o representerade staden vid flera lantdagar. Walter H var far till konsul Victor Harald H (1877—1970) i Hfors, som bl a skrivit flera företagshistoriska arbeten samt memoarböckerna En wiborgare berättar för sina vänner (1944) o En wiborgare i Helsingfors o Sthlm (1945). I memoarboken 1944 behandlar han även utförligt förfäderna och släktkretsen. Söner till Victor H är prof emeritus i husbyggnad vid Chalmers tekn högskola Gunnar H (f 1901), g m skådespelerskan Göta H, i Grönholm (1898—1970), o avdelningsdirektören i riksrevisionsverket Walter H (f 1907).

Victor H:s bror Johannes Walter Wilhelm H (1868—1954) var 1903—34 läkare i New York, där han länge var en dominerande gestalt bland stadens svenskar. På äldre dagar var Johannes H bosatt i Sthlm. Han var ordf i Skandinaviska släktstudiesamfundet o skrev bl a memoarböckerna Sextio år (1928), som även innehåller självbiografiska anteckningar av hans far, o I svenskhetens tjänst, 1—5 (1944—53), samt flera framställningar om sin släkts historia. Av H:s arkiv finns stora delar i RA. Hans hustru Helga Theodora Petrea H, f Adamsén (1862—1947), var 1885—98 skådespelerska vid Dramatiska teatern i Sthlm. Helga H skrev memoarboken Teaterminnen o livsbilder från olika länder (1937). Deras son varuhusdirektören Walter H (f 1897) i New York är far till chefen för The Metropolitan Museum of Art i New York Thomas H (f 1931).

Författare

Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: KK:s skr till K M:t 10 juni 1834 o 4 okt 1837, RA; O R Landelius ut-landssv saml, dep i RA av SBL; DN:s o SvD :s klipparkiv.

[E Angelin, A Munthe o B Björnberg,] Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686—1915 (1950); Arkivgåva till Sveriges pressmuseum (DN 2 mars 1955); I A Bonnier, Ant: ar om sv bokhandlare, 2 (1935); D Fallström, Helga H (Idun 1894, s 326); Folke H t (SvD 5 aug 1938); E G[randinson], Helga H (OoB 4, 1895); Johannes H, Stamtavla över släkten H (1900); dens, Släkten H (1938); dens, En malmgårds öden (SSEÅ 1940); dens, Antavla o namnförteckning över förfäder till Johannes H (2 uppl, 1950); G G Laurin, Minnen 1908 —18 (1932); A L[einonen], Carl Isak Victor H (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); Linnström; A Munthe, Tobakens o tobakshanteringens hist i Sverige (Minnesskr utg med anledn av Sv tobaksmonopolets tjugofemåriga verksamhet, 1940), s 80; dens, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); N-I Roslund, Huddinge kyrka o gårdar (1932); SKL; Sv släktkal 1943 (1942); J J T[ikkanen], Carl Isak Victor H (FBH, 1903); Vem o vad? 1957; World Biography (4 uppl, 1948); örnberg, 11 (1896).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hoving (Howing), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13843, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13843
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hoving (Howing), släkt, urn:sbl:13843, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.