Per A Huldberg

Född:1816-04-21 – Börje församling, Uppsala län
Död:1887-11-01 – Johannes församling, Stockholms län

Boktryckare, Förläggare


Band 19 (1971-1973), sida 432.

Meriter

Huldberg, Per Adolf, f 21 april 1816 i Börje, Upps, d 1 nov 1887 i Sthlm, Joh. Föräldrar: bokhandl Gustaf Adolf H o Magdalena Kjellmodin. Sättare hos P A Norstedt & Söner 32—36, bokhandlare, boktryckare o förläggare i Falun 37—4-9, utg av Fahlu tidn 38—39, Tidn för Fahlu län o stad 39—4-9, bokhandlare o bokförläggare i Sthlm 49, konkurs 65, syssloman, sedan verkst dir, i P A H:s bokförlagsab 75.

G 16 mars 40 i Falun m Sophia Wilhelmina Spornberg, f 31 maj 11 i Västerås, d 15 nov 84 i Sthlm, Klara, dtr till tulluppsyningsmannen Adolf Fredrik S o Sara Margareta Sten samt förut g Hallberg.

Biografi

Efter skolstudier i sin hemstad Uppsala blev Per H vid 16 års ålder elev och sedan sättare vid P A Norstedt & Söners redan ansedda tryckeri. I Sthlm tycks han mycket snart ha fått kontakt med den kände engelske metodisten och väckelsepredikanten George Scott, som vid denna tid var verksam i Sverige. I ett brev till P Wieselgren 1838 skriver han, att han har pastor Scott "att tacka för den tankeledning för min själs eviga väl, som mig vederfarits" och att han två år tidigare känt dragning till missionärskallet, fastän han inte ansåg sig vuxen "så höga ändamål".

När H 1836 etablerade sig i Falun som bokhandlare och förläggare, var det också till en början denna religiösa inriktning, som blev bestämmande för hans verksamhet. Under en affärsresa i Norrland i början av 1838 knöt han kontakter med läsarkretsar och blev härigenom "en förbindelselänk mellan Stockholmsläseriet och den herrnhutiska fromheten i Norrland" (Westin). Resultatet blev hans första märkliga förlagsartikel Bref i andeliga ämnen från så kallade läsare, särdeles bland allmogen i Norrland (1838, 2 uppl 1849), en alltjämt kyrkohistoriskt givande dokumentsamling. Genom ett nät av kolportörer öppnade han samtidigt marknader i Norrland och annorstädes för traktater, nykterhetsskrifter och praktiska småskrifter. Enligt Fahlu tidning, som han började utgiva 1838, utsände han under sept och okt 1838 nykterhetsskrifter i 26 000 ex.

H:s iver för nykterhetssaken ledde till en livlig brevväxling med P Wieselgren. En insändare i mars 1839 angående övergrepp av en bruksinspektör åsamkade H ett på sin tid mycket uppmärksammat tryckfrihetsmål. Han dömdes i första instans till böter, nio dagars fängelse och "ärelöshet", men en av hans fromma kontakter på högsta nivå, landshövding V Mörner i Härnösand, lade ett gott ord för honom i Svea hovrätt, som upphävde domen. I tidningen, vars namn nu ändrades till Tidning för Fahlu län och stad, fortsatte han att med gott humör och munter respektlöshet attackera de styrande i samhället. Nykterhetsintresset kvarstod, men det religiösa inslaget bleknade bort och ersattes av en dragning åt liberalismen, som väckte stort bekymmer i de politiskt konservativa läsarkretsarna. Förbindelserna bibehölls dock men blev så småningom mer affärsmässiga än andliga. Hans höga gynnare i Norrland uppmanade honom att etablera sig i Sundsvall eller Härnösand. Någon flyttning blev dock ej av, men han övertog 1845 tryckeri i Hudiksvall med tillhörande tidning, Hudikswalls weckoblad. Dessförinnan hade han emellertid 1843 hos den nybildade Svenska förlagsföreningen sökt kommissionärskap för en bokhandel i Uppsala. Detta avslogs under hänvisning till där redan existerande boklådor, vilket mycket förtröt H, som hade hoppats att härigenom bereda sin gamle far "en torftig bärgning".

H traktade dock fortfarande efter ett större verksamhetsfält, och 1849 inköpte han L T Öbergs boktryckeri jämte boklager i Sthlm. Därmed var hans korta men livliga tidningsmannabana avslutad, och han ägnade resten av sitt liv åt förlags- och sortimentsbokhandel i huvudstaden. Tryckeriet i Hudiksvall innehade han dock ända till 1857. Efter att för 40 000 rdr bko ha övertagit L G Rylanders lokal och förlag etablerade han sig 1851 i Norrbrobasaren, där han 1856 också öppnade en specialbokhandel för utländsk litteratur. På Norrbro stannade han till 1862, då han flyttade till Regeringsgatan 11. Under 1850-talet utvidgade H sin förlagsrörelse genom köp av flera firmor, J Gamph i Karlshamn, N W Lundequist i Uppsala, B Cronholm i Malmö och Östlund & Berling i Norrköping. Han blev härigenom en av Sveriges största förläggare, vilket också avspeglas i hans stigande röstetal i Sv bokförläggareföreningen, där han efter vissa svårigheter vann inträde 1850. Men H var inte någon systematisk och på lång sikt kalkylerande affärsman. Rörelsen växte honom över huvudet, och 1865 måste han göra konkurs. Därefter verkade han dels på egen hand i mindre skala, dels som anställd i förlagsföretag, där hans namn alltjämt bibehölls.

Vid sidan av den religiösa bokutgivningen förekom redan från början även en mera världslig. Till den förra hörde klassiker i den sv uppbyggelselitteraturen såsom Peter Murbeck och Peter Lorenz Sellergren. Till den senare hörde en i fem häften 1837—45 utgiven samling Svenska anekdoter, ett slags profan motsvarighet till Bref i andeliga ämnen. Efter flyttningen till Sthlm blev detta inslag mera markerat. Hans första förlagsinventarium från 1849 omfattar ca 250 titlar, en brokig blandning av andligt och världsligt. Den förutvarande nykterhetskämpen utgav nu 62 Bränvins-Recepter, jämte Ungkarls-Mysterier, pseudonymen A I Ståhls (= den ovannämnde L T Öberg) kända vissamling Filikromen, julböcker för barn och ungdom men också andaktslitteratur för de stilla i landet. Till de frivola inslagen hörde Paul de Kocks populära Parisromaner och Chevalier de Faublas' memoirer. Hans förlag hade över huvud en brett populär prägel. I sin Norrbroaffär hade han en livlig kommers med s k "kistebrev", som möter första gången 1851 i en Förteckning å kolorerade bilderark på 93 nr, följd av flera senare kataloger. H importerade de litografiska bilderna från Neu Ruppin och lät själv trycka den sv texten. De religiösa motiven övervägde, men också porträttbilder och historiska scener förekom. Han intresserade sig också mycket för kalendrar av olika slag och utgav 1859—61 den illustrerade tidningen När och fjerran, som enligt anmälan skulle ägnas "vardagslivets och familjelivets intressen". H hade inte förmågan att fullfölja detta försök till en populär förströelsetidskrift. Den som lyckades med detta var G E Gernandt (bd 17) med den 1862 startade Familj-Journalen. Sin mest bestående insats gjorde H med Ny adresskalender och vägvisare inom hufvudstaden, som han startade 1856 och redigerade till sin död. Denna Sthlms adresskalender blev hans skötebarn, på vars utvidgning och förbättring han nedlade ett oavlåtligt arbete.

H var en livligt verksam sällskapsbroder med en omfattande person- och lokalkännedom, vidgad under talrika utlandsresor. Han var hög frimurare, skapade sällskapet Februari-gubbarne och tog initiativet till den första årsföreningen, 1816 års män, som under festliga former bildades på Hasselbacken i maj 1866. Idén hade han enligt egen uppgift fått, då han gick igenom mantalslängderna under arbetet med sin adresskalender. På äldre dar blev han ett sthlmsoriginal, en storväxt, korpulent herre med en stark bullrande stämma, som syntes och hördes på gatorna "i sin långa syrtut och med den allbekanta hatten med de rakt utstående brätterna ... och sitt spanska rör med elfenbenskryckan på" (Broberg).

Författare

Sven Rinman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av H:s brevsaml i Ericsbergsarki-vet, RA, en annan del i KB (Ep H 17). Brev från H i KB, GUB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Utgivit: Svenska anekdoter; eller karakteristiska drag och infall ur stockholmslifvet och från akademierna, prest- och bondhistorier, ordlekar m. m. samlade. . . H 1—5. Sthlm 1837—45. [Anon; tills med F Berndtson.] 1. 1837. 154 s. 2.-3. uppl 1838, 1841. 4. uppl 1862. 139 s. 2. 1838. 146 s. 3. 1840. 146 s. 2—3: 2. förbättrade o förminskade uppl 1845. 160 s. 4. 1841. 146 s. 5. 1845. 152 s. —- Bref i andeliga ämnen från så kallade läsare, särdeles bland allmogen i Norrland. Fahlun 1838. 104 s. [Anon.] 2. uppl 1849. 112 s. — Ny adresskalender och vägvisare inom hufvudstaden Stockholm. [Årg 1—10,] 1856—1865. Sthlm. [Årg 11—32,] 1866— 1887 : Adresskalender . . . [Titeln varierande; även div suppl, jfr följ, o förk uppl.] — Riksdagskalender. 1867—1870. 29, 40, 40, 41 s. [Anon; 1867: Gratis-supplement till Stockholms adress-kalender.] — Tidningar: Fahlu tidning, 1838—39, Tidning för arméens underofficerare, korporaler och soldater, juni— nov 1850, Nyaste journal för damer, nov 1852, Läsning i hemmet: När och fjerran, Ny illustrerad tidning, 1859—61, Läsning för alla! Nytt lördagsmagasin, nov 1861 — dec 1863, alla Sthlm. — Även förf verser i: Ur februari-gubbarnes archiv, Sthlm 1856, (12) s (tills med A E Holmberg o W Wåhlin).

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv bokförläggarefören:s prot o handl :ar, KB.

Art om 1816 års män i SvD 13 febr 1916, B-numret; I A Bonnier o A Hånell, An-teckn:ar om sv bokhandlare, 1—2 (1920— 35); C Broberg, Bokalist (Pro Novitate 1898); Carlander, 4: 1 (1904); E Eriksson, Kistebrev (Bokvännen 1969, nr 3); E Her-nelius, P A H (Ur Dalarnes kultur- o personhist, 4, 1931); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); nekr:er över H i AB 2 nov 1887 o i Sv bok-handels-tidn 1887, s 172; prospekt, inventarier m m från H:s förlag; M Rasch, P A H i Norrbrobasaren (Bokvännen 1971, nr 4); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); G VVestin, George Scott o hans verksamhet i Sverige, 1—2 (1928—29); A Östberg, Falu-pressen i forna dagar (Gammalt o nytt från Dalarne 1925/26, 1927).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per A Huldberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13852
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per A Huldberg, urn:sbl:13852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Rinman), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se