Meriter

4 Huss, Harald Axel, f 13 sept 1875 i Umeå, d 16 maj 1959 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: länsbokhållaren Magnus H o Fanny Emilia Adolfina Grape. Läroverksstudier till 92, farm studiosi-ex 95, anställd vid apoteket i Örnsköldsvik (92—) 95—97, apotekar-ex 18 maj 99, tjänstg vid olika apotek 99— 02, studier o assistenttjänster vid olika tyska institutioner 02—03, 05—07, studier vid univ i Zürich 04—05, fil doktorsex där juli 05, föreståndare för Sthlms hälsovårdsnämnds biologiska laboratorium 07—40, lär i bakteriologi vid Farmaceutiska inst 07—44, föreståndare för biologiska avd vid Sthlms vattenledn:verks laboratorium 16—32, led av komm rör livsmedelslagstiftn 16—21, led av Farmaceutiska fören :s styr 16—31, led av styr i Kemistsamfrs analytiska sektion 22— 44, v ordf i Fören för vattenhygien 44—49.

G 9 maj 17 i Kalmar m Lilian Ingrid Mossberg, f 5 okt 95 där, d 31 maj 53 i Sthlm, Engelbr, dtr till landssekr Karl Oskar M o Victoria Ehrenfrida Holmberg.

Biografi

Sina tidiga år tillbragte Harald H i Umeå, och i sina självbiografiska anteckningar skildrar han färgstarkt staden, dess invånare och skolor. Hans barndomshem förstördes vid stadens brand 1888 och familjen flyttade till Sthlm, där H fortsatte sin skolgång. På tillrådan av sin förmyndare, apotekare N V Ahlström, lämnade han läroverket efter sjätte nedre och blev lärling på apoteket i Örnsköldsvik. Efter tre lärlingsår och självstudier undergick H de prov som krävdes för att bli kallad farmacie studiosus och efter ett par år som laborant och två år vid Farmaceutiska institutet godkändes han i apotekarexamen.

Under studietiden hade företrädesvis den biologiska delen av utbildningen fångat hans intresse. Efter ett föredrag i Botaniska sällskapet av prof G Lagerheim om förfalskade kryddor, beslöt han — enligt egen utsago — sommaren 1902 att lämna apotekarbanan och utbilda sig vidare. Då universitetsutbildning i Sverige förutsatte studentexamen, sökte han sig först till Tyskland, där han några månader praktiserade fodermedelsanalys vid ett laboratorium i Kempen am Rhein och senare under två terminer studerade växt-anatomi och livsmedelskemi vid univ i Marburg. Efter att sommaren 1903 ha arbetat med kemiska och botaniska analyser vid ett institut för jordbruksforskning i Kiel, började han efter dispens att studera vid univ i Zürich. Under ledning av den längre fram som genetiker kände prof A Ernst ägnade sig H nu huvudsakligen åt växtembryologi och presterade efter två år en avhandling om antipoder, dvs de specialiserade celler, som utvecklas i fröämnenas embryosäckar. Han förhörde sig nu om lämpliga tjänster i Sverige men fann ingen de närmaste åren. Under dessa arbetade han som assistent vid ett lantbruksinstitut i Hildesheim och vid en försöksstation för mejeriprodukter i Kiel. Under året i Kiel publicerade han undersökningar om arombildande och fettspaltande bakterier.

Ekonomin lade hinder i vägen för H:s planer att i Sverige sätta upp en privat institution för analys av livsmedel, men 1907 erbjöds honom en arvodesbefattning som föreståndare för ett av hälsovårdsnämnden i Sthlm nyinrättat botaniskt-mikroskopiskt laboratorium. Detta hade ursprungligen sina torftiga lokaler i den gamla gästgivargården vid Hötorget, där nu Konserthuset ligger, och från 1923 var adressen Vasagatan 13. Från första stund fullgjorde H med kraft och ungdomlig entusiasm sina tjänsteåligganden. Han gick från butik till butik, köpte livsmedel och prövade deras kvalitet. Han upptäckte kvalster i mjöl och sågspån i spisbröd, han påvisade tvål i bagerihonung och hittade huvudsakligen epilobiumblad i vackra askar, som uppgavs innehålla äkta ryskt te. Han blev åtalad av en kaffegrossist och fruktad av källarmästare, när han konstaterade hög procent cikoria i deras kaffe. Han var en av de första som slog larm om de ibland hälsofarliga substanser som tillsätts livsmedel för att ge dem aptitlig färg. På 1920-talet blev han uppmärksammad i tidningar och revyer, när han påvisade de hygieniska vådor, som var förknippade med restaurangernas allmänna smörgåsbord. Han sammanfattade sina erfarenheter i den välskrivna och roande boken Livsmedelshandelns avigsidor, som han måste trycka på egen bekostnad, då någon förläggare inte fanns att uppbringa. Från 1908 ivrade H i skilda sammanhang för en sv livsmedelslag, och han satt i fem år som sakkunnig i den kommitté om livsmedelslagstiftningen som blev resultatet av hans agitation. Den lag som han önskat blev verklighet först 1951.

1916 blev H föreståndare vid Sthlms vattenledningsverks laboratorium, och i den egenskapen lät han kontinuerligt undersöka stadens och kringliggande kommuners vattendrag. Han experimenterade fram en ny metod att påvisa kolibakterier och lät konstruera apparater, som förenklade olika provtagningar. 1944 var han en av initiativtagama till Föreningen för vattenhygien. Året före sin död skrev han en tidningsartikel Avloppsvattnet en guldgruva?, där han framhöll det förnuftiga i att låta teknikerna utarbeta metoder för att ur kommunala och industriella avloppsvatten separera de för olika ändamål värdefulla produkter som dessa kan innehålla. Han ville också ersätta vattenklosetterna med ett för extraktionsmetoden lämpat system.

Under nära fyrtio år var H lärare i bakteriologi för blivande apotekare och skrev två läroböcker i sitt ämne. Han arbetade oförtrutet med förbättrandet av metoderna för framställning av sterila läkemedel och erhöll härför 1940 en belöning av Apotekarsocieteten.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

H:s självbiogr, Bakterier — vatten — mat och medicin, hos fru Gudrun Herdies, Sthlm. Brev från H i SSA o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kvantitativ bestämning af vegetabiliska pulver medels mikroskop (Farmaceutiska föreningens tidskrift, 1903, Sthlm, s 441—446, 457—461; även sep, 10 s). — Beiträge zur Morphologie und Physiologie der Antipoden. [Akad avh.] Zii-rich 1906. 98 s, 6 pl. (Arbeiten aus dem Laboratorium fiir allgemeine Botanik und Pflanzenphysiologie der Universität Ziirich, 7.) — H vilka fordringar böra och kunna vi ställa på våra vegetabiliska födoämnen? (Förhandlingar vid Hälsovårdsföreningens i Stockholm sammankomster. Årgångarne för 1906, 1907 och 1908, ... utg af ... G Wirgin, Sthlm 1909, s 153—168; även sep, 16 s). —¦ Vattnet i sjöar och vattendrag inom Stockholm och i dess omgifningar. Afd 2. Planktonundersökningar. Sthlm 1912. 4:o. 133 s, 1 pl. ([Stockholms stads statistik, 3. Hälso- och sjukvård, årg 34:] Bihang 2 till Stockholms stads hälsovårdsnämnds årsberättelse 1911; tills med A Cleve-Euler.) — Födoämnens förvaring och behandling uti detalj affärerna. Hur man icke bör skylta med matvaror. Några anmärkningar (Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, årg 20, 1914, Sthlm, s 220—225; även sep, 6 s). — Steriliseringens användning inom den farmaceutiska tekniken. Sthlm 1915. 24 s. — Metylenblått såsom indikator å vissa vattenföroreningar (Svensk kemisk tidskrift, årg 27, 1915, Sthlm, s 68—70). — Lifsmedelskontroll i Ungern och i Sverige (ibid, årg 28, 1916, s 160— 163; även sep, 4 s). — Handledning i bakteriologisk teknik. Sthlm 1916. IX, 208 s. — Jämförande undersökning av is och vatten i sjöar och vattendrag inom Stockholm och i dess omgivningar (Hygienisk tidskrift, bd 9, 1916, Sthlm, s 151—166). — Undersökning af den allmänna handelns svartpeppar, hvitpeppar och kryddpeppar (Sv kem tidskr, årg 30, 1918, s 227—233, 239—246; även sep, 1919, 14 s). — Bakteriologiska undersökningsmetodens användbarhet vid bedömandet av ett vattens renhetsgrad. [Sthlm, tr] Uppsala 1919. 4:o. 73 s. (VAH, N F, bd 59, n:o 5.) — Mikroskopiskt-botaniska undersökningar av livsmedel. [Omsl.] Sthlm 1919. 41 s. (Meddelanden från K. Medicinalstyrelsen, n:o 32.) — Vilket inflytande kunna i fisk-fäces förekommande bakterier utöva på resultatet av Eijkmans jäsningsprov? (Från Stockholms vattenledningsverks laboratorium) (Hygiea, årg 81, 1919, Sthlm, s 125—133). — Anvisning vid provtagning av vatten för dricksvattenändamål o. d. (TT, årg 49, 1919, Sthlm, 4:o, avd Kemi och bergsvetenskap, s 16 f; även sep, 4 s). — Vattnet i sjöar och vattendrag inom Stockholm och i dess omgivningar. Serie 2 (ibid, s 91—142; tills med K Sondén; även sep, 54 s). — Bromatologer — livsmedelskontrollanter. Ett titelförslag (ibid, årg 50, 1920, s 163—166; även sep, 8 s). — Några anmärkningar rörande ett vattenprovs behandling mellan provtagning och bakteriologisk undersökning (ibid, s 21Ö —213; även sep, 9 s). — Hygienisk kontroll av vattenledningsverk. Föredrag. Sthlm 1920. 23 s. (Svenska kommunal-tekniska föreningens handlingar, 1919, n:r 5.) — Livsmedelshandelns avigsidor. Populär kritik jämte råd och upplysningar för fabrikanter/säljare och köpare av livsmedel. Sthlm 1921. 190 s. —¦ Biologiska och kemiska undersökningar och andra utredningar på uppdrag av Livsmedels-lagstiftningskommittén . . . verkställda. Uppsala 1921. 101 s. (Bihang 2 till Betänkande med förslag till livsmedelslag m. m. [ = SÖU 1921:47]; tills med T Sundberg.) — Unter-suchungen iiber die Quellung der Stärkekör-ner. Uppsala . . . 1922. 23 s. (Arkiv för botanik. Utg av K. svenska vetenskapsakademien, bd 18:8.) — Mjölkprovets användbarhet vid bedömning av ett vattens renhetsgrad (TT, årg 52, 1922, avd Kemi, s 87—90; även sep, 8 s, 1 tab). — Om saffran och dess färgvärde (ibid, s 565 f; även sep, 8 s). — En motståndskraftig Branchipus(Fauna och flora, årg 19, 1924, Uppsala .. ., s 279—281). — Livsmedelskontroll vid sjukhusen. Föreläsning . . . (Om sjukhusförvaltning. Föreläsningar vid Svenska landstingsförbundets kurs för sjukhussysslomän den 7—19 maj 1923. Utg av förbundets byrå, Sthlm 1924, s 132— 140; 2. uppl s å; även sep, 9 s). — Ett ovanligt fall av isförorening (TT, årg 57, 1927, Allmänna avd, s 389—391). — Badvattenhygien (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 1, 1929, Sthlm, 4:o, s 454—458; även sep, 15 s). — Ein vorteilhafter Schutz der Nähr-böden gegen Austrocknung (Centralblatt fiir Bakteriologie, Parasitenkunde und Infektions-krankheiten, Abteilung 1, Medizinisch-hygie-nische Bakteriologie und tierische Parasiten-kunde, Bd 111, 1929, Jena, s 498 f). — Mixturers och andra läkemedels konservering (Svenska läkartidningen, årg 27, 1930, Sthlm, s 961—968; även sep, 7 s). — Danska och svenska farmakopéernas föreskrifter rörande beredning av "sterila läkemedel" (Farma-cevtisk revy, årg 33, 1934, Sthlm, s 17—23, 29—32; även sep, 1933, 12 s). — Den allmänna handelns kryddor (Föredrag i allmän hälsovård hållna vid Svenska hälsovårdstjäns-temannaförbundets studiekurs i Stockholm 1935, Sthlm 1936, s 168—185). — "Statens institut för folkhälsan." Någr,a reflektioner (Sv kem tidskr, årg 50, 1938, s 50—53). — Råd och upplysningar rörande beredning av sterila läkemedel. Sthlm 1941. 56 s. — Farmaceutisk mikrobiologi i korta satser. Sthlm 1944. 286 s. — Art och rec i: Nordisk hygienisk tidskrift, Lund, Göteborg, Sthlm 1920—25, 1927, 1929, 1933—34, 1936—37, 1939—43, Svensk farmaceutisk tidskrift, Sthlm, 1912—20, 1922—25, 1927—28, 1930, 1938, 1940—41, 1943—44, 1947.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art rar i SvD 11 sept 1940 o 5 dec 1944 o i NDA 11 sept 1940: A Huss, Vi Hussar 1614—1964 (1965); nekrrer i Farmaceutisk revy 1959, nr 21, i DN o SvD 17 maj 1959 o i SvD 19 maj 1959; Sveriges apotekarhist, 5 (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Harald A Huss, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13906
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Harald A Huss, urn:sbl:13906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-19.