J Janne F Höckert

Född:1826-08-26 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1866-09-16 – Göteborgs stad, Västra Götalands län (enl db för Jak, Sthlm.)

Historiemålare, Genremålare


Band 19 (1971-1973), sida 657.

Meriter

Höckert, Johan (Janne) Fredrik, f 26 aug 1826 i Jönköping, d 16 sept 1866 i Gbg (enl db för Jak, Sthlm). Föräldrar: godsägaren Gustaf Adolph H o Sophie Elisabeth Melin. Studier vid Hillska internatskolan vid Barnängen, Sthlm, ht 40-nov 44, elev vid FrKA:s lägre aritikskola nov 44-vt 45; studier i antikklassen vid den bayerska konstakad 25 april 47-vt 48, studerade för den danske målaren F L Storch 47—49, studier i Paris periodvis 51—57, agré vid FrKA 18 mars 54, v prof i teckn 28 nov 57, kostymordonnatör vid K teatern 63, prof i teckn vid FrKA från 28 maj 64 (k fullm 18 juni 64). — LFrKA 56. — Ogift.

Biografi

Janne H miste sin far redan 1835 och uppfostrades av sin viljestarka moder. Efter studier i Jönköping, där han också fick undervisning i teckning av Johan Ringdahl, och vid Hillska internatskolan vid Barnängen blev han hösten 1844 elev vid FrKA:s lägre antikskola. Tillsammans med sin nio år äldre vän J G Boklund reste H hösten 1846 till München, där han studerade i antikklassen vid den bayerska konstakademin och hos den danske målaren F L Storch. Främst synes han dock ha arbetat på egen hand under överinseende av Boklund, med vilken han tidvis delade ateljé. Han målade bl a scener ur bayerskt folkliv i en stil som anknöt till de realistiska strömningarna i Münchens konstliv. Sin första stora målning, Drottning Kristina, omgiven av sina gunstlingar, bortskickar rådet, tillkom 1847—49 under viss påverkan av samtida franskt historiemåleri (ensk ägo). Med sitt lättrörliga sinne tog H del i de politiska oroligheterna i München 1848, innan han 1849 återvände till Sverige.

Sommaren 1850 företog H en resa från Skellefteå över Arvidsjaur, Arjeplog och Lövmokk till Kvikkjokk. Han blev den förste konstnär som efter besök på platsen skildrat natur och folkliv i Lappland. Om sin resa har han berättat i kalendern Svea 1851.

Till Paris reste H första gången sommaren eller hösten 1851. Här tog han intryck av historiemålaren Max Hess, en vän från studietiden i München, som han tidvis arbetade tillsammans med. Han påbörjade 1852 historiemålningen Drottning Kristina och Monaldeschi (Gbgs konstmus), som utställdes på Salongen 1853, där den belönades med Mention honorable. Arbetet var i väsentliga delar influerat av P Delaroches historiemåleri. H återvände därefter hem och utställde målningen i Sthlms konstförening, där den väckte stor uppmärksamhet och även viss kritik. Ännu i sitt minnestal över H i FrKA framhöll A Nyström att målningen inte var färdig, då bakgrunden endast var flyktigt antydd och nästan bara undermålad, efter "den för tillfället rådande smaken i Paris".

Sedan H erhållit akademins treåriga resestipendium på 500 rdr for han i jan 1854 åter till Paris. Han följde inte akademins råd att studera på en ateljé men kom indirekt att ta intryck av T Coutures kolorit. I stället arbetade han i egen ateljé med egen modell, den vackra italienskan Luisella, bekant inte bara genom H:s förimpressionistiskt hållna målning Luisellas död utan även genom F W Scholanders dikt Luisella, en qvinnomodells öden, 1866. H målade även bilder ur det dagliga livet i Paris, som Två damer framför en Mabilleaffisch (ensk ägo), men den centrala uppgiften blev Gudstjänst i ett fjällkapell i Lappland, som byggde på studier från en gudstjänst i Lövmokks lappkapell 1850. Denna målning belönades med första t lassens guldmedalj på världsutställningen i Paris 1855 och inlöstes av franska staten (nu i Norrköpings konstmus). From detta verk märks hos H inflytanden från Rembrandts konst. Framgången med lappkapellet lockade honom att fortsätta med flera lappländska interiörer, som Det inre av en fiskarstuga i Lappland 1857 (med Luisella som modell för den unga modern, Nat:mus) och landskapsmålningar, främst utsikter över Hornavan mot fjället Tjittjak (en i Sthlms univ).

Sommaren 1858 tillbragte H i Siljansbygden, främst i Mora och Orsa. Han arbetade nu helt realistiskt, som i porträttet av fjärdingsmansdottern Såssers Kerstin Andersdotter 1858 (Nat:mus). Återkommen till Sthlm utförde han, enligt uppgift på beställning av Karl XV, sitt sista arbete med motiv från Lappland, Brudfärd på Hornavan 1858 (Nat:mus), vilket i jämförelse med tidigare lapplandsmålningar givits en ljusare färgton. Året därpå fullbordade han den under dalaresan beställda historiemålningen Gustav Vasa räddas av Tomt Mats Larssons hustru, för Utmelandsmonumentet i Mora. Han utförde även porträttbeställningar och visade sig i bl a porträttet av Råtthunden King (Elghammar) vara en god djurmålare. Av Karl XV målade H 1861 ett stort porträtt i frimurardräkt (Gripsholm) och reste s å på konungens uppdrag och som mentor för den unge greve Fredrik Bonde till Tunis för att måla bejens porträtt (Gripsholm). Resan dit företogs över Paris och Spanien och åter över Italien, Paris och London, där H fungerade som sv vice kommissarie vid världsutställningen 1862.

H, som 1864 utnämnts till ord prof vid FrKA, uppges ha varit en entusiasmerande lärare. Han var en flitig tecknare och strödde ständigt blad omkring sig. I denna konstart kom hans artistiska egenart klart till uttryck; inte minst gäller detta hans många porträtteckningar och karikatyrer. Han intresserade sig också för xylografin, medverkade 1864 vid tillkomsten av Ny illustrerad tidning och utförde ett flertal teckningar för tidskriften.

Sommaren 1865 gjorde H sin andra dalaresa och tog denna gång vägen över Delsbo. Hans porträtt är alltjämt realistiska och koloristiska mästerverk, som det av delsbostintan Karin J D (enskild ägo). Genre- och landskapsbilderna visar nu en något annan stil än de tidigare dalabilderna; motivuppfattningen är mera litterär och färgen ljusare. Som exempel kan nämnas Gudmors besök (Gbgs konstmus) och Höskörd i Dalarna (ensk ägo), bägge från 1866.

Redan 1862 synes H påbörjat sitt sista stora verk Stockholms slotts brand den 7 maj 1697. Arbetet drog ut på tiden, då han samtidigt utförde en rad andra målningar, ägnade mycket intresse åt sitt arbete som ordonnatör vid K teatern och mycken tid åt sällskapsliv. Hans hälsa började även vackla och tvingade honom sommaren 1864 att söka bot vid kurorten Wildbad i Württemberg. Målningen blev emellertid färdig till den stora konst- och industriutställningen i Sthlm 1866. Till denna utställning hade H vidare utfört förlagan till en fris med figurer, representerande sv folkdräkter och sv industri, för en minnesvas från Gustavsberg (Gustavsbergs fabriker ab).

Slottsbranden bygger på Fryxells beskrivning och visar i sin konstnärliga utformning inflytanden från Rembrandt och Delacroix. Den hembjöds till statsinköp men antogs inte av inköpsnämnden, vilket tog den då sjuke H hårt. Den samtida kritiken fann målningen väsentligt underlägsen H:s tidigare verk och ofulländad; senare har den av t ex O Levertin 1898 betecknats som "all svensk historiekonsts mästerstycke". A Borelius har placerat målningen som ett led i den romantiska färglidelsens linje i sv måleri, som gick från von Breda över H till E Josephson. Målningen skänktes 1883 till Nationalmuseum.

H bodde i Sthlm vid nuvarande Gustaf Adolfs torg och samlade i sin våning antikviteter av skilda slag. Efter hans död såldes hans kvarlåtenskap på auktion till förmån "för Artisternas och litteratörernas pensionskassa". A Nyström uppger i sitt minnestal, att H var en av naturen i de flesta avseenden rikt utrustad personlighet men att han saknade tålamod. Världsvan, elegant, kvick och sorglös var han en mycket eftertraktad sällskapsbroder. "Folk slets om honom, inbjudningar haglade över honom från kungaborgen och skalan nedöver", skrev Signe Hebbe. När han greps av melankoli, höll han sig helt för sig själv.

H var frånvarande på grund av sjukdom vid FrKA:s sammanträden från april 1866. Sommaren så sökte han bot för sin sjukdom (aorta aneurysm) i Marstrand men avled under hemresan i Gbg och begravdes 21 sept i Jönköping.

Författare

Boo von Malmborg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

H är repr i ett flertal museer, rikast i Nat:mus o Gbgs konstmus. — Brev till o från H i FrKA o från H bl a till F W Scholander i KB.

Tryckt arbete: Bref från en vandrande artist [anon] (Svea. Folk-kalender för 1851, årg 7, Sthlm 1850, s 102—106, 1 pl).

Källor och litteratur

Källor o litt: A Nyström, Minnesteckn:ar öfver bortgångna led:er af FrKA (FrKA:s handhar 1867).

A Borelius, J F H 1826—1866 (SAK:s publ 35, 1927); [S Hebbe,] Signe Hebbes minnen, ed H Dixelius-Brettner (1919); C Lfundin], J F H (Svea 1872); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1—2 (1925, 1928); SKL o där anf litt; H Wieselgren, J F H 1826—66 (SAK:s album, 8, 1900).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Janne F Höckert, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2018-12-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Janne F Höckert, urn:sbl:14003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2018-12-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se