Meriter

Högberg, Folke, f 20 mars 1884 i Helsingborg, d 8 juni 1972 i Skövde. Föräldrar: postmästaren Knut Samuel H o Anna Charlotta Borg. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg 10 juni 03, off:ex 29 nov 05, underlöjtn vid Kronobergs reg 8 dec 05, löjtn 2 okt 08, genomgick krigshögsk 17 okt 10—27 juli 12, aspirant vid generalstaben 15 okt 13—14 april 16, stabsadj o löjtn där 13 jan 17, stabsadj o kapten i generalstaben 27 nov 17 o vid generalstaben 1 jan 18, kapten vid Göta livg 9 mars 23, stabsadj o kapten vid generalstaben 26 maj 25, överadj o major där 1 nov 26, överstelöjtn där 1 juli 30, chef för krigshögsk 16 juni 32, överste i armén 23 juni 35, överste o chef för Västernorrlands reg 8 juli 35, generalmajor i armén o kommendant i Bodens fästning 1 okt 37, generalmajor i generalitetet 20 jan 39, chef för generalstabskåren o arméstaben 1 okt 40, militärbefälhavare i III. milo i Skövde 1 okt 42—31 mars 49, generallöjtn i armén 1 april 49. — LKrVA 34, KorrespLVHAA 57, fil hedersdr vid Gbgs univ 22 okt 66, KorrespLGAA 67.

G 19 okt 09 i Växjö m Karin Ellen Johanson, f 6 jan 85 där, dtr till järnhandl Sven Johan J o Mathilda Gustava Sundström.

Biografi

H var ovanligt användbar på skilda militära poster. Han var 1917—21 generalstabsofficer vid I. arméfördelningens stab i Helsingborg, 1922—26 lärare i krigshistoria vid krigshögskolan, 1925—26 sekreterare hos sakkunniga för utarbetande av förslag till ny inskrivningsförordning m m och 1926—-30 stabschef vid I. (Södra) arméfördelningen i Helsingborg. Han omarbetade 1929—30 den under många år använda Instruktion för expeditionstjänsten vid armén. 1930—32 var han souschef vid lantförsvarets kommandoexpedition. H företog 1932 en studieresa till estniska och finska arméerna och var 1941 ledare av en officerskommission för studier vid finska armén på Svir- och Onegafronterna, Karelska näset och Hangöfronten. Archibald Douglas omvittnar i sina memoarer hans stora erfarenhet och kunnighet som kommendant i Boden under ett kritiskt skede. H:s styrka var grundlighet, vederhäftighet, rättrådighet och lojalitet. Genom sina älskvärda egenskaper tillvann han sig stora sympatier.

H:s intressen spände över vida områden. Hans beläsenhet var omfattande. I artiklar i Göteborgs-posten behandlade han politiska och militära problem rörande Mellersta Östern. Av betydelse var hans forskningar rörande äldre medeltida konst- och arkitekturhistoria. I sitt största arbete, vars värde främst ligger i redovisningen av det rika materialet, behandlade han medeltida absidkyrkor i Norden.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Brev från H bl a i KrA (till G Petri, Peyron mfl).

Tryckta arbeten

Tryckta arbetens Gustaf II Adolfs svenska infanteri. Sambandet mellan dess freds- och krigsorganisation sett mot bakgrunden av äldre kontinental och svensk organisation (Ny militär tidskrift, årg 4, 1931, Sthlm, 4:o, s 284—290). —¦ Bråtar och andra försvarsanordningar i våra trakter under äldre tider (Göteborgs försvar, utg av Föreningen för Göteborgs försvar . . . red av R Gyllenram, Göteborg 1956, s 53—58). — Problemet S:ta Elin av Skövde (Meddelande från Skövdeortens hembygds- och fornminnesförening samt Skövde museum 1956 [omsl], Skövde 1957, s 1—7). — Några kulturminnesplatser på Falbygden. Föreningens studiefärder 1956 [sign] (ibid, s 8—15). — Skövde kyrkas lejonportal (Meddelanden från . . . 1957, tr 1958, s 12—20). — Några kyrkor och fornminnes-platser. Föreningens studiefärder 1958 (ibid 1958, tr 1959, s 6—16). — Åsle och dess minnen från medeltiden [sign] (ibid 1959, tr 1960, s 10—12). — Gestilren. Ett 750-års-minne (VFT, d 6, h 2, 1960, [Skara, tr] Lidköping, s 87—96). — Stavkorshällar och liljestenar i Västergötland. Skövde 1960. 171 s, 1 kartbl. (Skövdeortens hembygds- och fornminnesförenings skriftserie nr 8.) Supplementblad med tillägg och rättelser 1961. Skövde 1961. 7 s. — Huvudfärdleden till Västergötland. Några av dess fasta fornminnen (Meddelanden ... 1960, tr 1961, s 1—8). —• Nya fynd av liljestenar (ibid 1961, tr 1962, s 1—5). — Hooks historia. Kort sammanfattning. Värnamo [1962]. 11 s. [Efter manus till de båda följ.] [Ny, kompletterad uppl:] Hooks herrgård. Historik i kort sammanfattning. Nässjö 1967. 14 s. — Hook. Från medeltidsby till säteri (Meddelanden från Jönköpings läns hembygdsförbund, 35: Småländska kulturbilder [1962], [Jönköping, tr] Värnamo 1962, s 34—55). — Hook. Från bruksherrgård till herrgårdspensionat (ibid, 36, 1963, s 67—98). — Några märkliga kyrkor i Jönköpings län (ibid, 37, 1964, tr Västervik, s 146—163). ¦—- Befästningar och försvarsanstalter i det medeltida Västergötland (Götaträngaren, organ för Kungl. Göta trängregementes kamratföreningar . .., 1965, Skövde, 4:o, s 13—15, 19). — Medeltida absidkyrkor i Norden. En studie särskilt anknuten till Västergötland (VFT, d 6, h 5, 1965, Skara, s 5—231; även sep = Skövdeortens hembygds- och fornminnesförenings skriftserie nr 10). — Märkliga stenskulpturer i några västgötakyrkor (Meddelanden från Skövdeortens ... 1965, tr [1966], s 1—8). — Gåtan om "Den heliga staden" i Västergötland (VFT, d 6, h 8, 1971—1972, tr 1971, s 19—34). — Utom militärpolitiska artiklar i Göteborgs-posten medv med historiska art där 13 sept 1955, 24 mars 1960 o 22 nov 1961 samt i GHT 16 juli 1960.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tjänsteförteckn:ar, KrA.

A Douglas, Jag blev officer (1950); Generalstaben 1873—1923 (1923); C Hamnström, K Västernorrlands reg (1965); A Moberg, Biogr anteckn:ar om officerskåren på aktiv stat vid K Göta livg 1741—1939 (1941).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Folke Högberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14005, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14005
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Folke Högberg, urn:sbl:14005, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-26.