Meriter

2 Högbom, Ivar, son till H 1, f 26 sept 1892 i Sthlm, Ad Fredr, d 15 juni 1962 där, Kungsh. Studentex vid ensk lärov i Uppsala vt 11, inskr vid UU 29 aug 11, FK där 3 nov 17, anställd vid A Johnson & co:s gruvavd 17—21, FL vid UU 29 maj 20, disp 23 maj 23, FD 31 maj 23, doc i geologi 9 juni 23—25, allt vid UU, prof i geologi o dekanus vid naturvetensk fak vid univ i Kairo 21 juli 25—30 sept 27, VD för Inst för sv utlandstjänst, Sthlm, sept 27—15 dec 30, doc i ekon geografi vid Handelshögsk i Sthlm 28 maj 29—32, tf prof i geografi o etnografi vid Gbgs högsk 1 sept 33—31 dec 34, huvudlär i ekon geogr vid Handekhögsk i Gbg 33—35, prof i samma ämne vid Handelshögsk i Sthlm 25 jan 35—58, rektor där 5 sept 36—57, ordf i Industrins norrlandsut-redn nov 41. — LIVA 42, KorrespLÖS 46, HedLIVA 57.

G 7 sept 25 i Gbg, Domk, m Birgit Kruse, f 4 nov 04 där, ibid, d 1 maj 72 i Sthlm, Kungsh, dtr till ML Charles Samuel K o Elsa Alfhild Elisabeth Sandberg.

Biografi

Efter avlagd fil kand:ex i kemi, meteorologi och geologi for H i Johnsonkoncernens tjänst till Mellanamerika, och i maj 1918 efterträdde han sin bror Bertil H som geolog i företaget. De närmaste åren ägnade han åt berggrund:undersökningar i Bergslagen och Västerbotten. Efter lic:ex for han våren 1920 i prospekteringsärenden till Sydamerika, där han deltog i sökandet efter kol, malm och olja. Efter hemkomsten hösten 1921 återupptog han studierna i Uppsala, vistades en lång period 1922 i Ungern och Tjeckoslovakien för att studera dyner och sandåsar och disputerade 1923, varefter han förordnades som docent i geologi. På förslag av sv universitetsmyndigheter utsågs H från juli 1925 till prof i geologi vid univ i Kairo. Han blev där dekanus för den nygrundade naturvetenskapliga fakulteten, som han fick i uppdrag att organisera.

1927 återvände H till Sverige för att bli direktör i Institutet för sv utlandstjänst. Under sina år där meriterade han sig för den docentur i ekonomisk geografi som han 1929 kallades till vid Handelshögskolan i Sthlm. Från 1935 var han prof där. Under början av 1930-talet lade H fram en rad uppmärksammade ekonomiskt-geografiska arbeten. Ett pionjärarbete i sitt slag var Mineral production (1932), som belönades av VA med Arnbergska priset. En framstående vetenskaplig prestation är Världssjöfarten (1934), som borde ha publicerats på ett större språk än det svenska. När H 1936 blev rektor för Handelshögskolan, togs hans tid och krafter i anspråk av administrativa uppgifter. Högskolan kom under hans rektorat in i ett skede av intensiv utveckling. Elevintagningen ökades, 1943 inrättades ekon lic:ex och 1946 fick högskolan tillstånd att dela ut ekon doktorsgrad.

H var en ypperlig talare. Han kunde framträda i talarstolen så som Uppsala studentkår krävde av sin ordf (vt 1925), men han kunde också fängsla åhörare i radio och föreläsningssal med vetenskapliga föredrag, som byggde på noggrant utarbetade koncept. H:s handlingssätt i vissa brydsamma situationer präglades av oräddhet och starkt utvecklad rättskänsla.

Författare

Olle Franzén

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1926 se UUM 1926, Uppsala 1927, s 137 f. — Ce que pense la jeunesse européenne. 12. - Suéde (Revue des sciences politiques, tome 43, 1928, Paris, s 565—577). ¦— Utvandring och utvandrare (Tidskriften Ekonomen. Organ för Svenska ekonomföreningen, årg 6, 1929, Sthlm, s 175 —179). — Polens ekonomisk-geografiska läge (Geografiska annaler. Utg av Svenska sällskapet för antropologi och geografi, årg 12, 1930, Sthlm, s 215—253). — Svenska läkares möjligheter i utlandet (Medicinska föreningens tidskrift, årg 8, 1930, Sthlm, 4:o, s 178— 182). — Några Europakartor i en proportionell linjemetod (Svensk geografisk årsbok. Utg av Sydsvenska geografiska sällskapet, [årg 7,] 1931, s 31—47). —¦ Kring det franska kolonialväldet (Ymer. Tidskrift utg av Svenska sällskapet för antropologi och geografi, årg 51, 1931, Sthlm, s 379—402). — The dis-location of production and its relation to shipping (Shipbuilding and shipping record, vol 38, London 1931, 4:o, s 232 f). — De produktionstekniska förskjutningarna och sjöfarten (Tidskr Ekonomen, årg 8, 1931, s 69— 78). — Grafisk framställning av Tysklands tunga industri (ibid, årg 9, 1932, s 7—11). — Mineral production. A study in trend and geographical displacement. Sthlm 1932. 75 s. (IVAH, nr 117.) — On the interpretation of dune forms (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 54, 1932, Sthlm, s 255—259). — Chile. En översikt (Ymer, årg 52, 1932, s 70—105). — l:a överläggningsämnet: Världshandelns förskjutningar och deras återverkan på sjöfarten [inledning o replik] (Sveriges allmänna sjöfartsförenings tidskrift, årg 31, 1933, Sthlm, s 166—183, 190 f). — Järnmalmernas framtid (JKA, årg 117, [Sthlm, tr] Uppsala, s 483—501). — Naturfaktorn och utvecklingen (Skandinaviska kreditaktiebolaget. Kvartalstidskrift utg av Statistiska avdelningen, 1933, Sthlm, 4:o, s 5—12; även i dess eng uppl Quarter-ly review ... 1933, tr 19[33—]34, s 5—12: Factors of nature and economic expansion, samt i dess tyska uppl Vierteljahresbericht 1933, tr 19[33—]34, s 5—13: Naturfaktoren in der Weltwirtschaftlichen Entwicklung, även sep, 9 s). — Världssjöfarten. Dess geografiska och ekonomiska betingelser. Göteborg 1934. VI, 308 s. — Produktionens geografiska utbredning (Internationella ekonomiska frågor behandlade av: T Björkman, D Hammarskjöld Sthlm 1934, s 112—123). — Den industriella råvaruproduktionens utveckling (ibid, s 124—136). —• Argentinas spannmålsexport (Axel A:son Johnson på sextioårsdagen 19 25/7 36, Sthlm 1936, 4:o, s 175— 189; även sep, 15). — Internationella rå-varufrågor. Föredrag vid Industriförbundets årsmöte 28 april 1936 (Industriförbundets meddelanden, 1936, Sthlm, s 149—163; även sep, 14 s). — Development of world production of raw materials. Memorandum (Series of Leagueof nations publications.il.Economic and financial. 1937. II. B. 7. Official No: A. 27, annex 1, [Geneva 1937,] s 31—55). — Konjunkturproblem inom sjöfarten (Sveriges allm sjöfartsfören tidskr, årg 37, 1939, s 124— 140; även sep, 24 s). —Folkförsörjning vid avspärrning: Utgångsläget [radioföredrag 24.10.1940] (Ymer, årg 60, 1940, s 275— 289; även i Vår folkförsörjning i avspärrningstider. Industriens utredningsinstitut, Stockholm [utg], d 1, [Sthlm, tr] Norrköping 1941, s 5—20). — Egyptisk rapsodi (Jorden runt, årg 11, 1940, Sthlm, 4:o, s 573—586). — Suezkanalen (ibid, årg 12, 1941, s 289— 299). — Några linjer i svensk materiell utveckling (Studier i svenskt näringsliv tillägnade Jacob Wallenberg, Sthlm 1942, 4:o, s 152 —166; även sep, 16 s). — Förord (Orientering kring exportproblemen. Föreläsningsserie 1945 [Handelshögskolan], Sthlm 1946, s 5). — Ländernas ställning i världshandeln före andra världskriget (ibid, s 354—369). — Kol och olja (Ymer, årg 67, 1947, s 98—107). —- Sjöfarten under framåtskridande och kriser (Sveriges allm sjöfartsfören tidskr, årg 46, 1948, s 136—151). — Råvarorna efter kriget. Raw materials after the war. [Rubr.] Sthlm 1949. 9 s. — Trade cycles and shipping (The Baltic and international maritime conference, Monthly circular, 1945ff, Copenhagen, 4:o, s 4261—70 [1951]; även sep, 9 s). — Europas kolfält (Stenkol och lera. Skildringar kring Höganäsbolagets och dess föregångares verksamhet utg av Höganäs-Billesholms aktiebolag, 1. Inledande översikter. Stenkolsbrytningen i Skåne intill 1658, Uppsala 1953, s 11—26). — Kol, olja, atomkraft (Förhandlingarna vid Svenska hamnförbundets tjugonde ordinarie möte i Göteborg den 23 och 24 maj 1955, Sthlm 1955, s 9—18; även sep, 10 s). — Råvaruproduktionens utvecklingslinjer (Blick mot framtiden. Referat från Stockholms handelskammares konferens den 18 februari 1955, Sthlm 1955, s 50—58). — Artiklar i NF, Svensk uppslagsbok, Tidens lexikon o dagspressen. Redigerat: Tidens lexikon. Koncentrerad uppslagsbok. Sthlm 1925[—27]. 2856 sp, 7 kartor, 14 pl-bl. (Tills med G Dahlberg m fl.) 2. rev uppl 1928. 3. rev uppl 1937 [—38]. 3124 sp, 15 pl-bl, 18 kartor. — Svenskar i utlandet. Biografiska uppgifter sammanställda av Institutet för svensk utlandstjänst genom I H. Sthlm 1929. 186 s. — Studier i svenskt näringsliv tillägnade Jacob Wallenberg. Sthlm 1942. 4:o. 558 s, 3 tab. (Tills med R Calis-sendorff m fl.) — Atlas över Sverige. Utg av Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Huvudred.: M Lundqvist. Sthlm 1953—71[72]. Fol. 150 kartbl + text. (I redaktionsnämnden jämte C-J Anrick m fl.)

Källor och litteratur

Källor o litt: Handelsdep:s konseljakter 25 jan 1935, nr 5, RA.

G Arpi, In memoriam I H (Ymer 1962); art i UNT 11 jan 1926; H Hammargren, I H (Tidskr i Sjöväsendet 1962, nr 12); SvTeknF; H Tingsten, Mitt liv, 1—2 (1961—62); Nekr:er i DN o SvD 18 juni 1962.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar Högbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14011, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14011
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar Högbom, urn:sbl:14011, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.