J Leonard Höijer

Född:1815-02-01 – Stockholms stad, Stockholms län (Allm, BB)
Död:1884-07-11 – Helgesta församling, Södermanlands län

Skriftställare, Musiker


Band 19 (1971-1973), sida 689.

Meriter

Höijer, Johan Leonard, f 1 febr 1815 i Sthlm, Allm BB, d 11 juli 1884 i Helgesta, Söd. Son till städerskan Sophia H o fosterson till prot:sekr Lars Cronholm. Organist- o kantorsex vid MA 35, ex i harmonilära, orgelspeln o sång 42, organist i Franska reformerta kyrkan 41, i Katarina kyrka 42, musikkritiker i Dagligt allehanda 48—49, i Bore 50—51, i Sv tidningen 53—59, medarb i Ny tidn för musik 53—57. — Associé LMA 45.

G 14 dec 43 i Sthlm, Finska, m Julia Christina Westee, f 23 sept 14 där, ibid, d 31 aug 00 där, Ad Fredr, dtr till lärftkramhandl Sven Gabriel W o Julia Södergren.

Biografi

Flera omständigheter rörande Leonard H:s härkomst och tidigaste år är höljda i dunkel; till de trovärdiga uppgifterna hör, att han tillbringade uppväxtåren i Uppsala. Han togs tidigt om hand av protokollssekreteraren i Justitierevisionen Lars Cronholm, som han betecknade som sin fosterfar, och sattes i Klara skola i Sthlm. H var en brådmogen musikbegåvning och skrev redan i 15-årsåldern ett antal påfallande säkert formade verk. Hans förste musiklärare var hovkapellisten P Sandbom, som enligt H:s egna ord gav honom en "klassisk" musikutbildning. Efter gymnasiestudier hade han 1832 på fosterfaderns inrådan tagit plats på handelskontor men slog 1834 in på musikerbanan och blev elev vid MA. Åren fram till 1840-talets början var för H en period av "ytterliga försakelser" (Bergström), då han mest levde på att ge privatlektioner. Under denna tid inföll hans bekantskap med G J L Almqvist, vars Songes han bearbetade och vars prosa har satt tydliga spår i hans delvis självbiografiska roman Konstnärens stjerna.

H var från 1841 organist i Sthlm men var dessutom sysselsatt på många olika områden, bl a som lärare vid F W Klints musiklyceum (omnämnt 1843) och som gymnastiklärare vid H Sätherbergs ortopediska institut (1852 —67). Han bistod E Drake vid ordnandet av MA:s bibliotek, vilket belönades med utnämning till associé 1845. Därtill kom ett flitigt skriftställarskap i musikaliska ämnen, översättningar av pedagogiska arbeten och sångtexter samt de omfattande förberedelserna för hans musiklexikon, det enda tryckta sv arbetet av detta slag från 1800-talet. Vid slutet av 1860-talet drabbades H av en hjärtåkomma, som hindrade honom från att i fortsättningen uppehålla tjänsten som organist i Katarina kyrka. Under sina sista år levde han tillbakadraget och ägnade sig främst åt komponerande och musikaliska bearbetningar.

H:s musikaliska produktion är stilistiskt helt och hållet formad efter klassicistiska förebilder och består övervägande av profan och andlig vokalmusik. H bistod även i stor utsträckning musikamatörer i bekantskapskretsen i deras kompositionsförsök. Han för- såg melodier av Almqvist, Sätherberg, Norling och Bergström med "harmoni och accompagnement"; han arrangerade melodier åt Dybeck, Stephens och Ahnfelt. Hans skrifter i musikaliska ämnen berör många områden med tyngdpunkten på det biografiska och återspeglar, mycket i C J L Almqvists efterföljd, en metafysisk-idealistisk musikestetik, inriktad på enkelhet och inspiration och med starkt framhävande av det melodiska elementet.

Författare

Axel Helmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Interfol ex av H:s musiklex med supplerande antecknrar av H efter 1867 i Musikmus, Sthlm. Brev från H i GUB (12 maj 1874 till H Hofberg med självbiogr antecknrar), KB, LUB, MAB, Musikmus, Nord mus, UUB (brev till C J L Almqvist), Oslo UB (22 st till L M Lindeman 1878—81) o Hfors UB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i tryck eller handskrift (huvuddelen i MAB, ett fåtal i Nord museets arkiv): Orkesterverk: Uvertyr till Signora Luna; Serenad [C] för harmonimusik; Frithiof på hafvet (E Tegnér) för soli, kör o ork (1833, ofullb); Slottern (H Sätherberg) för sång o ork; Vieni amore. Canzona för sång o ork. — Pianostycken: Fantasia fugata, ded till P Sandbom [1830-t]; Första utflygten i tonernas verld, tr u å (under pseud "L Helmers" ); [4] lättare musikstycken för piano 4-händigt (1830); ett antal smärre stycken i "Samling af diverse musik compositioner från år 1829". ¦—¦ Sceniskt verk: Masken, sångspel i 3 a (C Lindegren; en Serenad dat 1839). —• Andliga sånger (alla för sång o piano eller orgel): När natten stundar (text av H), tr i Sv familj-journalen 1879, s 352, även arr för bl kör av E Anjou, tr i Musikbil till Sången 1932: 1, s 473—474; [18] Sånger om Jesu namn (G É Beskow), tr 1876, nr 12 "Du för, o Jesu, ijusets här" även för bl kör; några nr i O Ahnfelts saml Andeliga sånger: 123 Om aftonen (1868), 137 "Hvem klappar så sakta" o 153 Närmare till Dig (1872), nr 153 även arr för bl kör av E B, tr i Notbilaga till Sångarbladet nr 2 (1929), s 2—3, 157 Den öppna fadersfamnen o 159 Fröjdernas morgon (1874), 174 Bön att få tjäna Herren, 176 Riktningen, 192 "Jesus min sång", 193 Densamme än, 197 "Vi hasta till vägs", 199 "Jag får det allt" o 200 Gud allena äran (1877), nr 192 även arr för bl kör av L Sörås, tr i Musikbilaga till Sången 1931: 2, s 442—443; otryckta: Amen, Halleluja (även för bl kör, dat 1878), "Jag hör hans röst" för sopran o alt, Psalm n:o 262 o "Hvar är den vän" (Wallin). — Solosånger: Aftonen (Lea; i Svalan 1874, nr 44, s [1]); Gullvifvan (At-terbom; i Förgät mig ej, album för sång 1, s 12—13, 1855); Hvad jag älskar (K [ = A von Zweigbergk], komp Tomestorp 16/8 1878, tr i Sv familj-journalen 1879, s 318); Lifvets jernbana (Helmer [pseud för H]; i Svalan 1874, nr 4, s 2—3); Tvenne poemer af C G Norling (tr 1856): I sommarquällen, Grafven och rosen; Svärmeri (text av H; i Lithogr allehanda 1864, s 42—43); Sippan (Atter-bom; i Svalan 1874, nr 16, s 3); Fyra sånger (1885): Vaggvisa (Franzén; även tr i Svalan 1873, nr 46, s [1]), Första ordet (Lenngren), Vårblomman (Esther; även tr i Svalan 1875, s 83), Trollrunan ([Josephine Holmlund]); Vaggvisa (A P Quist; i Svalan 1873, nr 46, s [1]); Vårbäcken (G A Dahlgren; i Lithogr allehanda 1864, nr [2], s 10—11); ca 35 otr sånger, bl a: Blommernes blomme (J Moe; 15/9 1879), Första vårdagen (G A Dahlgren; 1836), Gondolier-sång (Atterbom; trol 1830-t), Hörningsholmsvisan (1834—36), Min flicka (9/2 1835), Min hjärtekär (25/8 1860), Romance ("Han smög sig obemärkt på tå", La Fontaine; ca 1840?), Romance ("Vid hemlandstoner vill han dö", R Dybeck; 1864), "Hvi prisas så högt våra fäder" (Lenngren; 1829—30), Ögat (Dorothea Al-thén) med obl violin, "Hvi suckar du, flicka" (E J Stagnelius) för sopran, tenor o piano. ¦—¦ För blandad kör: Cantate (text av H), tr i Prins Gustafs minne i Konstnärs-gillet (1852); Din vilja ske; "O, hur lång är stunden"; "Ära vare Gud i höjden". •—¦ För mansröster: Charlottes fantasivals, tr u å; Pyrola uniflora, tr i Samling af qvartetter . . . sjung-ne af de Svenska nationalsångarne, s 68—71 (1874); Skandinavisk sång (J Nybom), tr u å; otryckta verk: Stella jucunda ("Stjärn-kören", anförd i H:s roman Konstnärens stjer-na; ur C J L Almqvists Signora Luna); Sång för Jemtlands fältjägare (1830) med ack av piano; Sång vid afskedsfesten för Professor Stephens 30/9 1851; ett mindre antal verk till dikter av Atterbom, Beskow, Franzén, Runeberg samt till egna texter. —¦ Deklamato-rier (för talröst o piano): Almina (text av H); Fragment ur "Gylfe" (Ling); Ur Goethes "Faust" (Gretchen vid spinnrocken); Ur Ingemar, melodram (F Halm); Vargens dotter, "Clairobscur" (Almqvist). — Arrangemang o bearbetningar: R Dybeck, Svenska gånglåtar, tr 1849; E G Geijer & A A Afze-lius, Svenska folkvisor från forntiden. Ny betydligt tillökad uppl utg af R Bergström o L H, 1—3 (1880); G O Hyltén-Cavallius & G Stephens, Sveriges historiska och politiska visor (1853), musikbil red av H; O Ahnfelt, Andeliga sånger, h 1—12 (1850—77), samtl verk utom Mendelssohns, G Wennerbergs o P U Stenhammars red o harmoniserade av H; bearbetning av sångmelodier av C J L Almqvist (Songes), C G Norling, H Sätherberg o R Bergström; folkmusikbearbetningar i Runa (1842—50, 1865—76). — Pedagogiska arbeten: Kort och lättfattlig harmonilära för di-lettanter, tr 1846; Carl Hennings praktiska violinskola [op 15] efter pedagogiska grunder utarb, tr 1859; Italienska sångens grunder (sv bearb av N Vaccaj, Metodo pratico di canto italiano, ca 1853), 1—3, tr 1854. — I hskr föreligger ett antal skisser o fragment, bl a ett oratorium Gethsemane (dat 1827, ofullb). Lyriska fantasier o Till en ung skald, anf i Musik-lexikon, har ej anträffats.

Tryckta arbeten: Konstnärens stjerna. Afton-fantasi af J. L. H-r. Svenskt original. Sthlm 1844. 223 s. [Sign.] [Kabinets-biblio-thek af den nyaste litteraturen, saml 9: 7.] —• Accorder från hemmet. Till min dotter efter hennes första nattvardsgång, af J. L. H-r. Sthlm 1849. 13 s. [Sign.] — Gantate. Ord och musik (Prins Gustafs minne i Konstnärsgillet, den 12 oktober 1852, Sthlm 1852, s 19 —-22, 4 s noter). — Sång med anledning af festen på Haga vid H. k. h. hertigens af Up-land Frans Gustaf Oscars monuments aftäc-kande, den 18 juni 1854. Sthlm 1854. 6 s. [Annan uppl sign med tit: ... festen vid . . .] •—¦ Musik-lexikon. Omfattande den theore-tiska och praktiska tonkonsten, biographier öfver de förnämste in- och utländske musikförfattare, tonkonstnärer och dilettanter, som med utmärkelse idkat eller befordrat denna konst, beskrifningar öfver äldre och nyare in-strumenter. . . Sthlm 1864—[66]. 560 s. Supplement-häfte. [1867.] 73 s. — Vid Fyris strand. Dikt i nio sånger. Sthlm 1872. 51 s. [Anon.] ¦— En musikalisk kulturbild från Ulrika Eleonora den yngres dagar (Förr och nu, illustrerad läsning för hemmet. Utg o red af B. Wadström, bd 4, 1873, Sthlm 18[73—]74, 4:o, sp 267—269, 271 f [noter]). — Narva-marschen. En musikhistorisk studie (ibid, bd 6, 1875, s 148—150). — Redigerat de musikhistoriska o musikteoretiska avd i Konversations- och universal-lexikon [red M Schiick], bd 1—4, Sthlm 18[56]—66; medv i Ny tidning för musik, årg 1—3, 1853—1855, o 5, 1857 (anon red), Sthlm, 4:o, samt i Dagligt allehanda 1848-^9, Bore 1850—51, Svenska tidningen 1853—59, Stockholms Figaro, Aftonbladet, Post- och inrikes tidningar o i kalendrarna Europa 1849 o Norden 1858.

Källor och litteratur

Källor o litt: Examensjournaler 1800—56, MA:s arkiv.

A Bergstrand, Songes (1953); R Bergström, J L H (Svalan 1873); dens, JLH (Nyare bidr till kännedomen om sv landsmålen, 7:1, 1888); G Hilleström, MA matrikel 1771— 1971 (1971); H Hofberg, Sv biogr handlex (1876); A L[indgren], L H (Sv musiktidn 1884); C-A Moberg, Från kämpevisa till lock-låt (Sv tidskr för musikforskn 1951); F Hedberg, JLH (Svea 1885); Norlind; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Leonard Höijer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14027
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Leonard Höijer, urn:sbl:14027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Helmer), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se