Jacob Hökerstedt, von

Född:1685 – Kuddby församling, Östergötlands län (i Höckerstad)
Död:1757-06-25 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län

Riksdagsledamot, Landshövding, Kommerskollegiepresident


Band 19 (1971-1973), sida 710.

Meriter

von Hökerstedt, Jacob Olofsson, dp 13 mars 1685 i Höckerstad, Kuddby, Ög, d 25 juni 1757 i Visby. Föräldrar: kronolänsman Olof Olofsson o Susanna Ållon. Kammarskrivare i kammarkoll 06, bokhållare vid fältstaten i Livland 08, ord kammarskrivare dec 09, fången vid Rigas kapitulation 10, flydde från Moskva 11, ad interimkommissarie vid proviantet i Sthlm 12, assessor i kommerskoll 7 okt 17, led av utredn:kommissionen 25 aug 19, adl 12 sept 19, deltog i riksdagarna 20, 23, 26—27, 31, 34, 38—39, 40— 41 o 46—47, deputerad för granskn av pestplakatet 20 nov 21, led av statskommissionen 24—25 o 28—36, uppsyningsman vid magasinsinrättn i Sthlm o kommerseråds titel 6 juli 27, led av landshjälpsdeputationen 27, av myntkommissionen 19 sept 27, kommerseråd på ord staten 15 nov 29, tillsyningsman vid rasp- o spinnhuset 29, deputerad för överseende av 1733 års författa rör mått o vikt 15 mars 37, landsh i Gotlands län 13 april 38.

G trol 4 nov 12 i Sthlm, Klara, m Hedvig Eleonora v Bleichert, dp 20 okt 96 i Sthlm, Hovf, d 42, dtr till hovjuveleraren Nils v B o Anna Margareta Siassius.

Biografi

H gjorde sin främsta insats som merkantilistisk näringspolitiker och handelsstatistiker. Som drivande kraft i kommerskollegiet under den tidigare frihetstiden bidrog H till att göra ämbetsverket till ett centrum för en merkantilistisk näringspolitik. I kollegiet och i riksdagen verkade han energiskt för skydd och förmåner åt den inhemska manufakturen och rederinäringen. Han hade sålunda ett avgörande inflytande på utformningen av förordningen angående främmande skeppsfart på Sverige och Finland, det s k produktplakatet, och i frågan om hel-och halvfrihet för sv fartyg ingrep han kraftfullt vid 1726—27 års riksdag med ett uppmärksammat uttalande om fraktvinstens betydelse för landets ekonomi. Han utformade de grundläggande argumenten för ett förslag om statslån till manufakturerna, den s k landshjälpsfonden, vars medel kom att förvaltas av en deputation, i vilken han själv ingick som medlem.

Det har framhållits att H:s handlande på det näringspolitiska området skulle ha påverkats av hans privatekonomiska intressen som partredare i landets största fartyg och intressent i Alingsås manufakturverk och Barnängens klädesmanufaktur. I huvudsak torde han dock i sin verksamhet ha vägletts av en genom studier förvärvad ekonomisk grundsyn. I hans agerande, uttalanden och promemorior skönjes ett ekonomiskt tänkesätt som påminner om den engelske ekonomiske författaren Charles Davenants tankegångar. Hans kända yttrande på riddarhuset: "Uti handelen kan riket ej profitera en tunna guld om året, men frakterna äro de endaste som riket kan profitera av", liknar Davenants uttalande om fraktvinstens betydelse i det 1699 utkomna arbetet An essay upon the probable methods of making a people gainers in the balance of trade. Liksom Davenant, vilken gjort en bestående insats vid utformningen av den engelska handelsstatistiken, kom H att bidra till förnyelsen och utvecklingen av den sv handelsstatistiken.

Till 1723 års riksdag hade H författat en promemoria om hur städerna i riket borde vara inrättade för att en rätt handelsbalans skulle erhållas. Denna promemoria innehöll en uträkning över Sveriges handelsbalans, som visade att underbalansen 1721 uppgått till 2 496 560 dlr kmt. Det var första gången sedan 1686 som riksdagen erhållit en på tullräkenskaper grundad uträkning över handelsbalansen. H:s betänkande hade i kommerskollegiet sammankopplats med en promemoria om manufakturernas inrättande och utvidgande av "det nya statsskickets teoretiker", kommerserådet David Silvius. I denna framhölls att handelsstatistiska utredningar fordrades för att man med större säkerhet skulle kunna bedöma handelsbalansens ställning. Detta påpekande av Silvius var jämte H:s promemoria sannolikt orsak till att kommerskollegiet fick i uppdrag att i fortsättningen upprätta handelsbalansuträkningar, och H blev den som kom att svara för utarbetandet av dessa under 1720-talet.

I likhet med H:s handelsbalans för år 1721, som varit, avsedd att ge ledning i en praktisk-politisk fråga, nämligen regleringen av städernas privilegier, kom även de följande att bilda underlag för argumentering i näringspolitiska frågor. Detta förfarande, att argumentera med utgångspunkt från sifferuträkningar, var karakteristiskt för de sk politiska aritmetikerna, av vilka den tidigare nämnde Davenant är en av de mer kända. Utländska förebilder behöver emellertid inte nödvändigtvis ha varit vägledande för kommerskollegiets handelsstatistiska arbete. Handelsstatistik hade nämligen använts som underlag vid regleringen av den sv utrikeshandeln under 1600-talet och under den görtzka perioden. Ett av H:s ambitiösa statistiska projekt blev sålunda kallat för "Görtzens principer" av en arg motståndare i kollegiet, som för detta yttrande fick en förmaning av presidenten.

Det nämnda projektet var ett förslag till befolkningsstatistik som redovisade människorna efter deras stånd och sysselsättning. Uppslaget till detta förslag hade H med visshet fått från Davenants ovannämnda arbete, där en sådan statistik rekommenderas. H hade illustrerat sitt förslag "med ett exempel av en stad, uti vilken han ponerade vara ett determinerat antal av ståndspersoner ... samt borgare; ibland vilka senare han ponerade somlige handla, somlige vara hantverkare, somliga bruka åkern . .. etc till att därmedelst visa Hans K M:t vad nytta det vore, att hava en noga ... underrättelse om rikets invånare, samt deras näringsmedel, emedan det vore den endaste utväg att erhålla fundamentet till en riktig handelsbalans". När H 1733 överlämnade sitt projekt till rådet, kunde man där inte finna vad det skulle tjäna för ändamål "åberopandes sig Davids exempel som räknade folket". Enligt Andra Samuelsbokens sista kapitel hemsöktes Israels barn av pesten, efter det att kung David utfört sin syndiga folkräkning.

H:s förslag till befolkningsstatistik vann ingen framgång. Nya förslagsställare, som understöddes av H, kom emellertid att framträda 1746, varvid grundläggande beslut orr en sv befolkningsstatistik fattades av de styrande, som då tydligen ej längre fruktade Guds straffdom.

Författare

Rolf Vallerö



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: AdRP fr o m år 1719, 1: 2— 16 (1875—1904); S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); J Kleberg, Kammarkoll 1634—1718 (1957); Kommerskoll; G Nilzén, Näringsfrågor o partipolitik 1734 (HT 1972); P Nyström, Stadsindustriens arbetare före 1800-talet (1955); G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); R Vallerö, Sv handels-o siöfartsstatistik 1637—1813 (1969).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Hökerstedt, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Vallerö), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14042
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Hökerstedt, von, urn:sbl:14042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Vallerö), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se