Biografi

Igelström, släkt, härstammande från borgaren Bengt Haraldsson (d omkr 1550) i Älvsborg, som enligt obestyrkt 1600-talsuppg (bd 15, s 444 f) var bror till den från 1529 landsflyktige skarabiskopen Magnus Haraldsson. Säkert är, att han var bror till kh Jon i Broddetorp, Skar, o att hans första hustru tillhörde frälset (Sandbergska saml; Almquist). Hans son tullskrivaren i Älvsborg Harald Bengtsson (d senast 1586 enligt Nya Lödöse tänkebok), som också gifte in sig i lågfrälset, var far till husgerådskammarföreståndaren Anders Haraldsson, 1645 adlad Appelbom (bd 2). Dennes yngre bror Bengt Haraldsson (f 1579; d 1639 eller 1640) arrenderade 1626—32 av kronan Gäsene hd, Älvsb, o innehade från 1604 kronohemmanet Iglabo i Ljur, Älvsb, på vilket han fick livstidsförläning 1615. Hans son Harald Bengtsson (1604—78) blev senast 1630 (Bruiningk) kamrerare i livländska generalguvernementet, vars räkenskapsväsen han länge ledde. Som sådan var han den drivande kraften vid jordrevisionen i Livland 1638—41. 1645 adlades han med namnet i, o 1650 befordrades han till assistentråd. Vid krigsutbrottet 1655 värvade I ett kavalleriregemente (likv, RA), varför han under återstoden av sitt liv titulerades överste. Under resa från Riga till Karl X Gustav 1659 blev han tillfångatagen o förd till Khvn. 1668 blev I vice president i reduktionskommissionen för Livland, Estland o Ingermanland (Wittrock), o han blev även ledamot av 1669 års reduktionsrevisionskommission för Livland o av den kommission som 1671 tillsattes för att granska KK:s förslag till jordrevision o reduktion i Balticum (Vasar 1931). Länge arrenderade han den i drottning Kristinas underhållsländer ingående ön Moon nordost om Ösel. I:s främsta sätesgård var Ropkoy i Dorpats landsförsaml, som han fått av Gustaf II Adolf 1632, men han hade även gods i Sverige. Hans registratur 1633 o skrivelser till honom 1630—37 fanns åtminstone före andra världskriget i Livländska ridderskapets arkiv i Lettlands statsarkiv.

Harald Bengtssons sonson kornetten Harald I (d 1710) måste 1700 fly till Kurland för dråp. Hans söner gjordes 1739 av den polske konungen August III till kursachsiska friherrar. En av dem var far till den ryske generalen Otto Henrik I (1734—1823), vars underhandlingar med G M Armfelt ledde till freden med Sverige i Värälä 1790. Han blev så RoKKMO, 1791 rysk greve o 1792 jämte sina bröder tysk riksgreve. Hans handlingar rörande Värälä-förhandlingarna donerades av en brorsons son till ryska historiska sällskapet o finns nu i Estniska vetenskapsakademins historiska museum, Tallinn (Liĉnye archivnye fondy ...). Släkten fortlever i Tyskland (Genealogisches Handbuch des Adels).

Utan samband med ovanstående släkt var Lars Johan I (se ovan), vars far tagit släktnamn efter sin födelseort Igelhöjden i Gåsbom, Värml.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR juli—aug 1651, f 730, aug—sept 1659, f 2716 v, Biographica, Li-vonica II, vol 355, generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer arkiv: K 547, skr till M G De la Gardie: E 1452, KK:s kansliarkiv B III a 1: 5, f 63, o 6, f 29, Västergötlands handl 1604: 17 A: 3, f 42, 4, f 48v, boskapslängder: Västergötland, vol 49:2, f 55 v, Älvsb:s landsbok 1632, p 235, 1633, p 200, Älvsb:s boskaps- o mantalslängder 1639, f 69 v o 420, reduktionskoll :s arkiv F I: 137 o 282, f 117, reduktionskommissionens arkiv F II: 4, exekutionskommissionens arkiv F II: 4 a, köpegodskontorets arkiv F VI: 279, Sv donationskontorets arkiv F IV: 178, Sandbergska saml YY: 6, f 4335—4338, RA; Biographica: Appelbom, KrA; adelsbrevs-avskr, vol 2, nr 36, RHA.

J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationst (1960), s 290; Berättelse om . . . Gustaf Mauritz Årmfeldts lefnad o polit öden, förf af honom sjelf, 2 (Handl rör Sveriges äldre, nyare o nyaste hist, 2, 1830), s 45 ff; A Bobrinskoj, Dvorjanskie rody vnesen-nye v obs£ij gerbovnik Vserossijskoj Imperii, 2 (1890); C v Bonsdorff, Gustav Mauritz Armfelt, 1 (1930); H Bruiningk, Die Arbeiten im Livländischen Ritterschaftsarchiv 1911/13 (Sitzungsberichte der Gesellschaft fur Geschichte und Altertumskunde der Ostseepro-vinzen Russlands aus dem Jahre 1913), s 182; Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710—1960 (1970); E Dunsdorfs, Vidzemes arklu revizijas 1601—38 (1938); Frälseg, 2 (1934—35); Genealogisches Handbuch der estländischen Ritterschaft, 2 (1929—32); Genealogisches Handbuch des Adels, 6 (1953); N Grigorovitj, Kantsler Knjaz Aleksandr Andreevic Bezborodko, 2 (Sbornik impera-torskogo russkogo istorifceskogo obscestva, 29, 1881), s 462; GIR 4 (1868), s 233, 10 (1887), s 379, 22 (1904), s 61, 28 (1914), s 270; H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 1—2 (1836—37); H Heyman, Mårten Pedersson Blixencrons almanacksant:ar i UUB (PHT 1929), s 100; Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828, 1 (1925); E Hildebrand, Freden vid Värelä (HT 1882); KK:s prot, 2—3 (1940—41); E H Kneschke, Neues allgemei-nes Deutsches Adels-Lexicon, 4 (1863); O Laurelius, En christeligh lijkpredikan öfwer . . . Anders Haraldsson Appelbom (1650); Licnye archivnye fondy v gosudarstvennych chrani-liscach SSSR. Ukazatel', 1 (1964), s. 289; J Liedgren, Ätten Lind af Hageby före introduktionen 1634 o dess släktskap med ätten Appelbom (PHT 1949); dens, Ätterna Linds äldre vapenbilder (PHT 1952), s 92; Liivi-maa 1638 a maarevisjon (1941); R Liljedahl, Sv förvaltning i Livland 1617—34 (1933), s XVI o 543; Lokalf, 4 (1922—23), s 24; K Löfström, Serafimerordenslängd 1748—¦ 1938 (1939); C Mothander, Miniatyrporträttets hemlighet (Utlandssvenskarna, 18, 1956, nr 5); Nya Lödöse tänkeböcker (1923); Russkij biograficeskij slovar', 11 (1897), s 43 f; A Soom, Der Herrenhof in Estland im 17 Jahrhundert (1954); dens, Der baltische Getreidehandel im 17 Jahrhundert (1961); E Tegnér, Gustaf Mauritz Armfelt, 1 (1883), s 372—84; J Vasar, Die grosse livländische Giiterreduktion (1931); dens, Harald (Bengtsson) I (Eesti biograafilise leksikoni täien-dusköide (1940); G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik... 1668—72 (1917), s 38.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Igelström, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14076, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14076
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Igelström, släkt, urn:sbl:14076, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.