Jacobus Petri Finno

Född: – Finland (i Sydv. Finland)
Död:1588-09

Översättare, Lärare


Band 16 (1964-1966), sida 49.

Meriter

Finno, Jacobus Petri, eller / P Suomalainen, i omkr 1540 i sydv Finl, d. i sept 1588. Inskr vid univ i Wittenberg 23 jan 1563, vid univ i Rostock i jan 1567, rektor vid Åbo katedralskola 1568, penitentiarius o lektor i Åbo samt kyrkoh i Vårfrukyrko eller S:t Marie pastorat utanför Åbo 12 okt 1578, dekanus o åter rektor vid Åbo katedralskola med bibehållande av kyrkoherdeämbetet 8 aug 1583.

G m Margareta Henriksdtr, d. 1605, dtr av borgaren i Åbo Henrik Myllar o dennes maka Agneta samt i april 1590 omg m förste makens efterträdare som skolrektor magister Gregorius Martini Teit i dennes första gifte.

Biografi

Jacobus Petri Finnos eller Suomalainens tillnamn antyder härstamningen från Finland, möjligen från Egentliga Finland, såsom benämningen Jacobus Petri Finlandensis, Suecus, i Rostockuniversitetets matrikel visar. Troligen har F fått sin första bokliga bildning i Åbo. Under sin vistelse i Tyskland 1563–67 har F förkovrat sina litterära insikter. Dock synes han inte ha blivit magister, ty han kallas vanligen blott herr Jakob. I Wittenberg och Rostock torde F, samtidigt som han fostrades i Luthers anda, tagit intryck av den melanchthonska humanismen. Tydligen har F också lärt känna det lutherska gudstjänstlivets utveckling med församlingssångens begynnande framträdande på folkspråket.

Vid hemkomsten blev F 1568 fäst vid katedralskolan i Åbo såsom rektor. I aug 1578 fick han emellertid träda tillbaka till förmån för Kristian Agricola och utsågs till penitentiarius och lektor i Åbo. Som penitentiarius hade F att handha bikten och kyrkoplikten, men han fungerade vid sidan härav som predikant. Då Agricola 1583 flyttade till Reval som biskop, återfick F rektorsposten vid skolan i Åbo.

F:s utnämning till penitentiarius avsåg även att bereda honom tillfälle till litterär verksamhet. Den bestod till en del i uppgiften att »vända nyttiga böcker» till finska, men härutöver redigerade F den samling av latinska djäknesånger, som 1582 i Greifswald utgavs i tryck av Theodoricus Petri Rutha eller Didrik Persson. Det heter i företalet till dessa »Piae cantiones», att de rättats av »en om Guds kyrka och Åbo skola i Finland högst förtjänt man». En finskspråkig översättning av samlingen, utkommen 1616, nämner J F såsom redaktör. Samlingen var närmast bestämd att användas av de latinkunniga djäknarna i skola och kyrka. Drygt två tredjedelar av sångerna var av medeltida ursprung, medan de övriga hörde reformationstiden till. Det har därför gällt att avlägsna sådana uttryck, som återgav för reformationen främmande och stötande katolska tankegångar. Dessa rättelser har tydligen ålegat F. Denne har likväl mången gång förfarit tämligen ytligt, såsom då han i Mariahymner ersatt Marias namn med Kristus och t o m i det sammanhanget underlåtit att rätta feminina böjningsformer. Också i övrigt har rättelserna medfört mycken förvanskning. Det var dock en betydelsefull gärning, att denna gamla sångskatt samlades, utgavs och så bevarades till eftervärlden.

På kungligt uppdrag utgav F en finskspråkig »Cathechismus», en finsk bönbok »Yxi wähä Rucous Kiria» (1583) samt en finsk psalmbok (s å). Man har diskuterat, i vilken mån F följt Johan III:s intentioner och huruvida F:s hållning stod i överensstämmelse med den lutherska reformationen. Tydligen har F tillmötesgått konungens önskningar, då han ur sina psalmöversättningar avlägsnade direkta angrepp på påvekyrkan. Det har också överensstämt med Johans krav på gudstjänst på folkspråket, då F till finska översatte talrika psalmer. Också liturgin förutsatte sådana. I sitt bönboksarbete visar sig F stå på rent reformatorisk grund.

I arbetet på bön- och psalmbok var F i huvudsak översättare. Bönboken går tillbaka på svenska och i någon mån tyska bönböcker; endast 10 böner har tagits ur Mikael Agricolas finska bönbok (Juva). F:s psalmbok anknöt nära till »Then Swenska Psalmboken» av 1572. Liksom denna innehöll den 101 psalmer. Då F ej var skald, var hans psalmer ofta formellt otympliga, men det var likväl en betydelsefull pionjärgärning han utförde, då han skapade den första finska psalmboken.

F var en företrädare för dessa reformationens män av andra generationen, som samtidigt som de ville återknyta till gamla kyrkliga traditioner försökte föra reformationen vidare genom att omgestalta de kyrkliga sedvänjorna efter den nya tidens krav. I arbetet på »Piae cantiones» värnade F de gamla värdena; bönbok och psalmbok ville åter låta lekmännen omedelbart och aktivt ta del i det religiösa livet utan prästmännens förmedling. Då F så strävade att ge religionen större innerlighet, följde han linjen från Luther, men hans estetiska känsla var besläktad också med den individualism, som djupast låg bakom Johan III:s liturgiska strävanden.

Författare

Eric Anthoni



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Yxi wähä Rucous Kiria monil Jumalisil ia tarpelisil Rucouxil ia kijtos sanoil sekä entisistä Suomen kielen' etta mös muista Rucous kirioista lisätty/enätty ia vdhis-tettu Jumalan cunniaxiia Suomalaisten tar-pexi. Sthm 1583. 128 (?) bl. [Senare uppl. m. något varierande titlar:] Sthm 1615. (2), 286, (2) s., Åbo 1647. (2), 135, (7) s. (I: Manuale finnonicum. Åbo 1646–47), Sthm 1653. 103, (5) s. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1652—54), Sthm 1658. 93, (3) s. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1653–58), Sthm 1665. (I: Manuale finnonicum. Sthm i664— 65), Sthm 1670. 93, (3) s. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1670), Sthm 1682. 93, (25) s. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1682–84). – [Wirsikirja] Sthm omkr. 1583. 100 (?) bl. [Senare uppl.:] Soomenkielinen Wirsikiria, soomencocouxis Jumalata kijttä soomenkielel-lää, tehty M. Jacobilda Soomalaiselda, ia muilda Soomen papilda. Sthm 1621. 143, (5) bl., [Med varierande titel, utg. av Hemming Henrici:] Sthm 1630. (5), 181, (5) bl. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1630), Åbo 1646. (13) bl., 418 s., (8) bl. (I: Manuale finnonicum. Åbo 1646–47), Sthm 1653. (5), 181, (5) bl. (I: Manuale finnonicum. Sthm 1652–54). – Catechismus Eli Sen Christilisen opin pää cappalet, lyhykäijsen, vluos toi-mituxen cansa, Yxikertaisil Inhimisil sangen tarpelinen . .. Sthm 1615. 36 bl. [Någon tidigare uppl. av denna skrift är ej känd.] – F. har därjämte medverkat vid redigeringen av Piae cantiones ecclesiasticse et scholasticae ve-tervm episcoporum, in Inclyto Regno Sueciae passim vsurpatse, nuper studio viri cuiusdam Reuerendiss: de Ecclesia Dei & Schola Abö-ensi in Finlandia optimé meriti accuraté å mendis correctse, & nunc typis commissee . . . Greifswald 1582. 100 bl. [Senare uppl. med något varierande titlar:] Rostock 1625, Wisingsborg 1679. [Finsk övers.:] Vanhain Suomen maan piispain, ja kircon esimiesten latinan kielised laulud,. . . M. Jacobilda Finnoida . . . nyt suomexi käätyd H. Hemmingild [Henrici] Mascun. Sthm 1616. [Faks. uppl. av denna övers.:] Helsingfors 1927.

Källor och litteratur

Källor o litt: J F:s egenhändiga penitentie-brev, Hfors UB. – Bidr t Finlands hist, 5 (1917); W G Lagus, Handl o uppsatser rör Finlands kyrkohist, 5 (1850). – Analecta hymnica medii aevi, 45 b, Cantiones et mute-ti, 3:3, Cantiones suecica^ (1904); J A Cederberg, Jaakko Suomalaisen wirsikirja (Bidr t kännedom af Finlands natur o folk, H 52, 1893); K Grotenfelt, Suomen hist uskonpuh-distuksen aikakaudella 1521–1617 (1902); dens, Suomalaiset ylioppilaat ulkomaan yliopistoissa ennen v 1640, 1–2 (HArk 1894 o 1901–02); M Juva, Jaakko Finno rukouskir-jansa valossa (Ramus virens in honorem Aarno Maliniemi) (Finska kyrkoh samf handl, 52, 1952); O Kurvinen, Vanha virsi-kirja (1941); P J I Kurvinen, Suomen virsirunouden alkuvaiheet v:een 1640 (1929); R Lagerborg, Vår äldsta konstdiktning (SLF, förhandl o uppsatser, 20, 1906); K G Leinberg, Åbo stifts herdam 1554–1640 (1903); H Ojansuu, Jaakko Finnon (Suomalaisen) ja Mattias Saiamniuksen kotiseudusta (Valvoja, 28, 1908); Bo Palmgren, Den första finska lagöversättningen i ny belysning (Tidskr utg av Jurid fören i Finl 1949); dens, Herr Mårten eller herr Jakob? (ibid 1956); Ramsay (1909–16); O D Schalin, Kulturhist studier till belys av reformationens genomför i Finland, 2 (SSLF 313, 1947).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacobus Petri Finno, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2020-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacobus Petri Finno, urn:sbl:14141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2020-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se