Biografi

Fistulator, släkt. Det latinska fistula kan betyda böld och då släkten i början uppvisar tre fältskärer, kan namnet Fistulator anspela på detta yrke. Släktens ursprung är troligen tyskt. I Göteborg fanns på 1600-talet många tyska fältskärer. Såväl Benedikt F:s som sönerna Gustav och Eugenius F:s (om dessa se nedan) giften visar tyska namn och den sistnämnde var i besittning av ett lärbrev, utfärdat av barberargillet i Leipzig (Almquist, 1, s 746). Strödda litteraturuppgifter om ev skotsk härstamning för släkten är alla obevisade (även hos Carlander).

Släktens stamfar är Benedikt F (begr 19 febr 1651 i Gbg, Kristine). Han blev rådman i Gbg 1 juni 1648. Hans änka Catelene (Catharina) Josten (begr 7 aug 1660 i Gbg, Kristine), med vilken han haft minst 7 barn, handlade med apoteksvaror (Lindroth). Av barnen blev Maria F (f omkr 1636, begr 19 juni 1717 i Gbg, Kristine) g 1655 m Ratke Seth, handlande och rådman i Gbg och stamfar för ätterna von Seth. Söner till Benedikt och Catalene var stads- och regementsfältskären Gustav F (f omkr 1641, begr 25 nov 1718 i Gbg, Kristine) och regementsfältskären Eugenius F (begr där 15 april 1696); den senares gren utgick snart. Av Gustav F:s barn adlades tre söner med namnet Lagerbielke (se denna släkt). En annan son till G F var Josua F (d. barnlös 1717), slutligen överkrigskommissarie, 1698 adlad med namnet Stiernblad, men ej stamfar för nuv ätten Stiernblad, som i st utgår från en hans tredje makas, Maria Hegardts, son i hennes första gifte.

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA; Wilhelm Bergs Geneal anteckn, GUB (avskr i GLA); H Frödings Saml rör 1600-talssläkter, GLA; Josua (Fistulator) Stiernblads arkiv i arkivet på Björnstorp (hos frih Th-G Gyllenkrok). – H Almquist, Gbgs hist, 1–2 (1929, 35); W Berg, Saml till Gbgs hist, 1, 3 (1882, 90); C M Carlander, Sv bibl o exlibris, 2: 1 (2:a uppl, 1904), s 137; G Fleetwood, Släkterna Fistulator o Matsen (PHT 1920); H Fröding, Berättelser ur Gbgs äldsta hist (1908), s 179, 241 f, 272; dens, Berättelser ur Gbgs hist under envåldstiden (1915), s 103–106; B Hildebrand, Svenstorps o Björnstorps arkiv (Archivistica et mediaevistica Ernesto Nygren oblata, 1956); S Lindroth, Paracelsismen i Sverige intill 1600-talets mitt (1943); M Lundqvist, Ur ett gammalt apoteks hist. Stora Apoteket o Kronans Droghandel i Gbg (1925); F Stenström, Läkekonstens o hälsovårdens företrädare i Gbg under 1600- och 1700-talen (1929).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fistulator, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2026-04-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14161
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fistulator, släkt, urn:sbl:14161, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2026-04-15.