Pehr Fjellström

Född:1697-03-02 – Arjeplogs församling, Norrbottens län (i Silbojokk)
Död:1764-06-30 – Lycksele församling, Västerbottens län

Präst, Samisk filolog


Band 16 (1964-1966), sida 92.

Meriter

1 Fjellström, Pehr, f 2 mars 1697 i Silbojokk, Arjeplogs sn, Nb (enl Tunæus), d 30 juni 1764 i Lycksele. Föräldrar: kyrkoh i Silbojokk Petrus Noræus F o Agatha Læstadia. Inskr vid Uppsala univ 6 sept 1715, skolmästare i Lycksele 8 okt 1718 (tilltr 1 maj 1719), kyrkoh i Lycksele 21 mars 1739, prost 1755, språkforskare.

G 1) 15 febr 1719 i Piteå m Margareta Burman, f 3 maj, begr 27 maj 1733 i Lycksele, dtr av tullnären i Piteå Eric B o Anna Tornæa, 2) 25 mars 1735 i Lycksele m Catharina Sjöberg, f 28 jan 1713 i Åsele sn (Vb), f 13 maj 1783 i Jokkmokks sn (Nb), dtr av kyrkoh i Åsele Eric Joh S o Christina Edin.

Biografi

Efter faderns död 1706 sändes F jämte sin bror Carl (se ) till Piteå skola men hemkallades redan 1709. Landshövdingen O W Löwen bekostade brödernas fortsatta studier i Piteå, och hans änka underhöll dem sedan i Sthlms storskola och vid Uppsala universitet. F:s lärare domprosten Djurberg uppmanade honom att ägna sitt liv åt lapparnas kristliga upplysning. Efter resa till hembygden 1718 blev F skolmästare i Lycksele för 20 år framåt.

Vid sidan av sitt kall ägnade sig F åt att utveckla ett lapskt skriftspråk, vilket han insåg vara förutsättningen för översättning till lapska av t ex Nya Testamentet. På prosten Z Plantins i Umeå tillstyrkan hade han för lappmarkens präster uppsatt ett Vocabularium sueco-lapponicum. Den framsynte landshövdingen frih G Gyllengrip visade vid besök i Lycksele 1734 stort intresse för detta arbete, varvid F framhöll nödvändigheten av att ge ortografisk stadga åt lappdialekterna. Gyllengrip uppmanade F att uppsätta ett betänkande i saken, vilket sedan framlades för nästkommande riksdag. Följden blev, att kanslikollegium 1736 förständigade F att fortsätta ordboksarbetet med tillstånd att efter sin egen begäran på allmän bekostnad företa en resa genom lappmarkerna. F reste vintern 1737 och följande år utkom hans »Grammatica lapponica», hans »Dictionarium sueco-lapponicum» samt hans översättning av Svebilius förklaring till Luthers lilla katekes. Lappmissionsfrågan väckte mycket intresse vid riksdagen, och F fick i uppdrag att översätta Nya testamentet. Arbetet förbereddes genom att konsistoriet i Härnösand 5 mars 1740 befallde fyra prästmän i olika lappmarker, bland dem F, att översätta brevet till Titus till lapska. Sammanträden hölls hösten 1743 och våren 1744, och slutligen bestämde man sig för sydlapskan som skrift-och kyrkospråk, vilket på sina håll vållade protester.

F, som mars 1739 utnämnts till kyrkoherde i Lycksele, fortsatte med outtröttlig iver sina språkarbeten. Han erhöll som hjälp ett årligt gratial av 100 dlr smt samt en avlönad adjunkt. År 1744 utkom fem lapska arbeten av honom, däribland ABC-bok, Luthers lilla katekes, kyrkohandbok och psalmbok. I psalmboken hade han själv översatt 29 psalmer. År 1755 utkom hans översättning av Nya testamentet. Denna blev gällande till 1903, då den ersattes av en översättning till lulelapska, som sedan blivit den använda språkformen. Bland lappmarkens präster intar F ett hedersrum. Han var rättskaffens, upplyst och arbetsam samt befordrade genom sina böcker på lapska och sin undervisning av blivande lappmarkspräster i lapska språket den kristna kunskapen bland lapparna. — F:s porträtt finns i Lycksele kyrka.

Författare

Bengt Hildebrand



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grammatica Lapponica exhibens linguæ hujus, peculiarem licet, et ab aliis linguis differentem, regulis tamen grammaticalibus adstrictam indolem. Holmiae 1738. (12), 101 s. [Variant m. annat titelblad:] Grammatica Lapponica illustrans linguae hujus . . . Holmmia: 1738. 101 s. — Dictionarium Sueco-Lapponicum, eller en orda-bok. I hvilken the förnämste swänska ord efter alphabetet uppsökas kunna, och på lapska gifne finnas. Sthlm 1738. (16), 190 s. — [ABG-bok utan titel.] Sthlm 1744. (16) s. [Anon.] [Senare uppl. se J. Qvigstad & K. B. Wiklund, Bibliographie der lappischen Litteratur, Hfors 1899.] — Kort berättelse, om lapparnas björna-fänge, samt deras der wid brukade widskeppelser. Sthlm 1755. 32 s.

Översatt: Katekesen, kyrkohandboken, evangelieboken, psalmboken, Nya testamentet m. m.; se J. Qvigstad & K. B. Wiklund, a. a.

Källor och litteratur

Källor o litt: Härnösands domkap:s prot 1718, 1739, 1754, 1755, K H Tunæi prästkrönika, HLA. — O Bergqvist o F Svenonius, Lappland (1907—08); L Bygden, Hernösands stifts herdam, 2 (1923), s 130 ff; E Haller, Sv kyrkans mission i lappmarken under frihetstiden (1896), s 65—69, 87—91; E Lilja, Den sv katekestraditionen mellan Svebilius o Lindblom (1947); I Lindahl, Prosten herr P F:s lefnadslopp (1756).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Fjellström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14174
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Fjellström, urn:sbl:14174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se