Ivar Fleming

Född: – Finland (på Sundholm i Nykyrko sn)
Död:1548 – Ösmo församling, Stockholms län (på Nynäs)

Diplomat, Häradshövding


Band 16 (1964-1966), sida 115.

Meriter

1 Fleming, Ivar, f trol före 1487, förmodl på faderns sätesgård Sundholm i Nykyrko sn (Eg Finl), d 1548 på Nynäs, ösmo sn (Söd). Föräldrar: riksrådet Joakim F o Elin Björnsdtr till Svidja av Ragvaldssönernas stjärnkorsätt. Fogde i Kumogårds län (Satak) 1512—våren 1513 samt åter i varje fall från 1521, häradsh i Masko hd 1519, riksråd 3 juni 1523, befälh för Gustav Vasas trupper utanför Viborg hösten 1523, ledare för en flotta, som försommaren 1524 skulle tillföra den sv expeditionskåren på Gotland kanoner o förråd, inneh i förläning Kastelholms slott med Åland 18 nov 1524—19 mars 1537, lagman i Norrfinne lagsaga med Åland utom Satak o Österbotten från 1524, riddare vid Gustav I:s krön 12 jan 1528, delegat vid underhandl i Köpenhamn sommaren 1532, förhandlade med Lübecks utsända i Sthlm i febr 1533, amiral för en diplomatisk flottexpedition till Preussen senhösten 1534, häradsh i Vemo hd senast 1537, uppfordrade vintern 1542—43 folk i Östergötl o Södermani till kampen mot Dacke, höll räfsteting i Roden 1545.

G före 12 jan 1528 m Märta, dtr av riksrådet Gotskalk Arendsson (Ulv) o Elin Nilsdtr (Sparre av Hjulsta o Ängsö) samt änka efter Ragvald Pik.

Biografi

F tjänade i sin ungdom i främmande land. I början av 1512 blev han fogde i Kumo-gårds fataburslän. Den 30 april 1512 avfärdade han ett brev till Sten Sture d y med försäkran att vara honom redobogen, om han finge behålla sitt län, och bad om skriftliga instruktioner för sitt framtida förhållande.

Nästa gång F omtalas, befinner han sig i Sthlm, troligen med anledning av riksföreståndarvalet. Den 24 juli 1512 fick han av »unge herr Sten och riksens råd» på Gråmunkeholmen en dom till sin förmån i en jordatvist. Under de följande tio åren är knappast mera med säkerhet känt om F än att han utvidgat sina jordbesittningar genom köp och förpantningar.

Sommaren 1522 plundrades F:s sätesgård Sundholm av danskarna. F begav sig till Sverige och inkallades jämte sin yngre broder Erik och kusinen Björn Klasson till Lepas 3 juni 1523 i riksrådet vid riksdagen i Strängnäs. Han deltog i kungavalet och rådets förhandlingar med de lybska sändebuden samt följde efter riksdagen konungen till belägringshären utanför Stockholm. F beseglade Gustav Vasas och riksrådets dagtingan 16 och 17 juni med stadens besättning och med Sthlms borgerskap. Den 18 är F jämte Per Hård närvarande i rådstugan, då stadens styrelse överlåtes i nya händer. Någon tid härefter, troligen i början av aug, deltog F i en expedition till Finland för att bringa landet i konungens våld. Erik F förde till en början befälet, men då han kvarstannade i västra Finland efter dess underkastelse, fick Ivar F befälet över de trupper, som fortsatte österut. Den 22 sept 1523 utfärdade F som hövitsman för utvald konung Gustavs folk utanför Viborg ett skyddsbrev för stadens borgare. Som den främste undertecknade han 10 okt villkoren vid överlämnandet av Viborg och Nyslott. En vecka senare utfärdades i Söderköping ett par riksrådsbrev, i vilka F:s namn återfinnes.

I början av juni 1524 var F i Sthlm. Vid midsommartid avseglade han från Stockholmsskären med en flotta, som skulle tillföra den svenska expeditionskåren på Gotland kanoner och annat krigsförråd. F överfölls av Sören Norbys folk och förlorade sitt eget skepp med förråd.

F:s verksamhet i konungens tjänst blev ej olönad. Han fick 1524 Norrfinne lagsaga med Åland men utan Satakunda och Österbotten. Hösten s å erhöll F i förläning Kastelholms slott med Åland. Han uppträdde där som en hård godsförvärvare, vilket framkallade klagomål från allmogen. I mitten av maj 1527 befann sig F jämte brodern Erik och Björn Klasson i Sthlm vid den tid, då konungen lät kallelsen till Västerås riksdag utgå. F var sedan med i Västerås, ensam av de i egentlig mening finländska riksråden. Han har underskrivit de riksrådsbrev, som utgått från riksdagen.

Vid olika tillfällen framträder F den följande tiden främjande konungens sak. Så infinner han sig i rådstugan i Sthlm, då Peder Sunnanväders medhjälpare, den gamle Sturetjänaren Peder Grym, rannsakas och dömes i april 1528. Vid riksdagen i Strängnäs efter västgötaherrarnas uppror bekräftar F jämte det övriga rådet än en gång Västerås recess och sitter i domstolen över de upproriska herrarna. När konungen besöker Finland i aug 1530, är F med i konungens följe och sitter konungsdom i dennes närvaro i Raseborg och Åbo. Följande år är F åter med vid mötet i Uppsala vid Eriksmässan, då konungen sökte stöd mot det i Dalarna och Bergslagen utbrutna klockupproret.

År 1532 fick F ett viktigt diplomatiskt uppdrag. Kristian II :s landstigning i Norge från en i Nederländerna utrustad flotta hösten 1531 hade skapat ett spänt förhållande mellan kejsaren och Nederländerna å ena sidan och de nordiska konungarna och Hansan å den andra. Det kom till underhandlingar sommaren 1532 i Köpenhamn mellan Hansan och de nordiska rikena samt Nederländerna. I början av juni meddelade Gustav Vasa, att han sänt sin svåger greve Johan av Hoya, F och ett par andra personer till förhandlingarna. Greven av Hoya kom inte att medverka i det slutliga fördraget, varför F var Sveriges till rangen förnämste världslige företrädare. Man lyckades i ett fördrag av 9 juli bevara freden och erhålla ett löfte, att Kristian inte mera skulle understödjas från Nederländerna, medan holländarnas handel obehindrat skulle få fortgå.

I början av 1533 befann sig F i Västerås, varifrån räfstetåget mot deltagarna i klockupproret utgick. Kort därefter fick han ett uppdrag, som ställde sig naturligt med tanke på hans deltagande i Köpenhamnsförhandlingarna. I konungens frånvaro fick han midfastosöndagen den 21 febr upptaga underhandlingarna, när några utsända från Lübeck infann sig i Sthlm för att söka förmå Sverige att deltaga i ett planerat krig mot Nederländerna. Förhandlingarna ledde ej till resultat, men kom till följd av de krav konungen ställde tvärtom att föra till öppen brytning med Lübeck. Vid denna tid stod F högt i gunst.

Den öppna brytningen med Lubeck och grevefejdens utbrott ställde F inför nya uppgifter. Han var med i Sthlm i början av febr 1534, då ett förbund mellan de nordiska rikena ingicks. Han dröjde där ännu ett par veckor och satt till doms över klockupprorets män, bland dem konungens forne hjälpare Måns Nilsson i Aspeboda. Hösten 1534 sändes F med en flotta på 12 örlogsskepp för att i Pommern och Preussen värva krigsfolk. Meningen var att stärka Sveriges militära styrkor i den hårda kampen mot Lubeck och dess bundsförvanter.

Sjöfärden anträddes först 27 okt, dvs enligt nu gällande kalender en vecka in i nov, och den begynte olyckligt. Flottan skingrades av storm, och endast med tvenne skepp nådde F hamn i Pommern. Utsikterna till framgång hade minskats, ty blott en del av de skepp och förråd, vilkas försäljning skulle ge värvningspenningar, hade framkommit. En av F:s skeppare hade på dennes befallning seglat till Danzig och där förskaffat sig lejd, men därefter gått till sjöss och bedrivit kaperier och därmed uppretat opinionen i den mäktiga hansestaden. Inte blott den felande skepparen och hans skeppsbesättning greps. F lockades, ehuru varnad, till Danzig och fängslades, och svenskt gods i staden beslagtogs. Därmed hade F:s sändning förfelats och han användes i fortsättningen mindre i offentliga uppdrag.

F:s levnadsbana, som till en början hade löpt jämsides med den yngre brodern Eriks, får vid slutet ett annat förlopp än dennes. Medan E F:s inflytande är större än någonsin vid slutet av hans levnad, synes F alltmer ha blivit skjuten åt sidan. Möjligen var han mindre tilltalad av offentliga värv. Hans jordebok bär vittnesbörd om hur han drog fördel av småfrälsets och allmogens trångmål för att utvidga sina besittningar kring den fäderneärvda sätesgården Sundholm. Även skeppsfart har han bedrivit. Det förefaller, som om F från 1530-talets slut helst ägnat sig åt sina omsorger som godsägare, detta i skarp motsättning till brodern Erik, som ända till sin dödsdag fann tid att förena intresset för den egna ekonomin med omsorgen om riksärendena. År 1547 skrives F till Nynäs i Ösmo sn (Sth), som ännu 1545 varit sätesgård för hans svärmor.

Ivar F:s jordebok (LSB G 30; tr 1958 av J E Roos) torde till stor del ursprungligen lagts upp av F, som på olika ställen omtalas i första person, däremellan i tredje. Den omfattar F :s finländska gods och föres efter hans död fram till 1585.

Författare

Eric Anthoni



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: livar Flemingin maakirja. Ivar Flemings jordebok. Utg. av FRA. Red. av John E. Roos. Helsinki 1958 (tr. 1959). XX, 157 s. (Bidrag till Finlands historia, 6).

Källor och litteratur

Källor o litt: Erik F:s jordebok (i avskr), FRA. — Bidr t Finlands hist, 3 (1904); Ghronicon genealogicum, ed J Peringskiöld (1718), s 45; Danziger Inventar 1531—1591 (inventar hansischer Archive des 16 Jahrh, 3, Mtinchen & Leipzig 1913); FMU 5—8 (1928—35); GIR 1—18 (1861—1900); Handl t upplysn af Finlands häfder, 1 (1848), 5 (1852); P Juusten, Ghronicon episcoporum Finlandensium, ed H G Porthan (1799); SRA 1:1 (1887—88); ST 4 (1888); STb 2:5 (1933), 2, N F (1936); STb 1524—29, utg gm L Larsson (SVSL 11, 1929—40); J Teitt, Klagomålsreg emot adeln i Finland år 1555—1556 (1894). — J A Almquist, Lokalf, 1—4 (1917—23); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960), s 89; E Anthoni, Några problem i samband med Erik F:s biografi (FHT 1952); K Blomstedt, Henrik Klaunpoika Horn, 1 (1921); Y Blomstedt, Laamannin- ja kihlakunnantuomarinvirkojen länittäminen ja hoito suomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1958), s 52 f, 375; K A Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862); Hj Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Gottfrid Carlsson, Några problem i Sturetidens hist (FHT 1949); dens, Wulf Gyler i sv tjänst (FHT 1924); F Collan, Erik F, biografiskt utkast (Suomi 1844); C-F Corin, Kampen om Sthlm 1521—23 (SSEÅ 1928); A Falk, Gustaf Vasas utrikespolitik med avs på handeln (1907); K Grotenfelt, Suomen historia uskonpuhdistuksen aikakaudella (1902); G Landberg, De nordiska rikena under Brömsebroförbundet (1925); S Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); S U Palme, Riksföreståndarvalet 1512 (UUÅ 1949:7); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945); H Pohjolan-Pirhonen, Suomen poliittinen asema pohjoismaisen unio-nin loppuvaiheissa 1512—1523 (1953); dens, Suomen historia 1523—1617 (Suomen hist, 7, 1960); J E Roos, [Inledn t] Ivar F:s jordebok (Bidr t Finlands hist, 6, 1958); J W Ruuth, Viborgs stads hist, 1 (1903); E J:son Tegel, Then stoormechtige . . . Herres, Herr Gustafs . . . hist (1622); Gunnar T Westin, Historieskrivaren Olaus Petri (1946); dens, Striden kring riksföreståndarvalen (Sc 1948 ¦—49); G Wieselgren, Sten Sture d y o Gustav Trolle (1949); A Zettersten, Sv flottans hist åren 1522—1634 (1890).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivar Fleming, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14212, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-06-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14212
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivar Fleming, urn:sbl:14212, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni), hämtad 2019-06-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se