Meriter

Flodmark, Johan Hugo Andreas, f 9 sept 1837 i Sthlm (Nik), d 30 mars 1927 där (Hedv El). Föräldrar: konditorn Johan Erik F o Johanna Margareta Rickman. Elev i bl a C O Finemans lancasterskola i Sthlm, i bokhandel 1853–60, studentex i Uppsala 1863, inskr vid Uppsala univ 29 jan s å, kameralex s å, eo kammarskrivare i kammarkoll 23 dec s å o i kommerskoll 8 jan 1864, tf kammarskrivare i kommerskoll: s kammarkontor 22 jan 1875–31 dec 1891, tillika tf kontorsskrivare i Sthlms drätselnämnds kammarkontor 6 okt 1875 o ord 29 dec 1880–1902, tillika kontrollanit Vid fondbörsauktionerna 11 okt 1887, amanuens i kommerskoll :s statist avd 2 jan 1892, avsked ur koll:s tjänst 31 dec 1894 med utgången av jan månad 1895, tf förest för Sthlms stads arkiv 24 nov 1896, avsked 9 febr 1915, sekr i sällskapet Litteraturvännerna (jfr s 204). RVO 1906, AssMA 1908. G 12 juni 1886 i Sthlm (Kungsh) m Ghristiana Cecilia (Cissi) Lovisa Hahn, f 1 dec 1853 i Örebro, d 30 maj 1925 i Sthlm (Hedv El), dtr till stationsinspektoren Otto Edward H o Kristina Falk.

Biografi

Efter elementär skolutbildning sattes Johan F vid 16 års ålder i bokhandelslära. Hans håg stod dock främst till teatern och han ägnade sig med liv och lust åt de i dåtidens Sthlm ymnigt florerande sällskapsspektaklen.

Sedan F uppgivit sina planer på att bli skådespelare fortsatte han att studera, avlade 1863 i Uppsala studentexamen och s å kameralexamen och anställdes vid kommerskollegium, där han var verksam 1864–94. Som han också hade anställning vid Sthlms stads kammarkontor kom han att få sköta uppordnandet av stadens dittills i synnerligen bristfälligt skick befintliga arkivalier. Fastän han icke var utbildad arkiv- eller biblioteksman, utförde han denna uppgift på ett så förtjänstfullt sätt, att han 1896 förordnades till föreståndare för Sthlms stads arkiv, som 1897 öppnades för allmänheten. År 1900 blev han även föreståndare för det s å upprättade Sthlms stads bibliotek, ett fackvetenskapligt bibliotek för huvudstadens historia och topografi. Denna dubbelbefattning lämnade han först 1915 vid 78 års ålder.

F:s intresse för den sceniska konsten resulterade icke i en aktiv gärning som skådespelare utan i forsknings- och författarverksamhet. Han är en av våra första teaterhistoriska författare. Hans på omfattande arkivstudier grundade forskningar i Sthlms 16-och 1700-talsteatrars, de båda Bollhusens och »Lejonkulans», historia är ännu använda verk av stort vetenskapligt värde. Hans undersökningar om de stenborgska scenerna och biografiska studier om bl a Elisabet Olin, Carl Stenborg, Christoffer Karsten och Carl Envallsson, förgrundsfigurer inom den gustavianska teatern, har tillfört forskningen många viktiga uppgifter ur primärmaterialet. Även hans första vetenskapliga verk, »Bellmansmelodiernas ursprung» (1882), blev av banbrytande betydelse för den musikhistoriska forskningen i vårt land. F:s bearbetningar av franska och tyska komedier var däremot av efemär betydelse.

En stor del av det material han samlat ur Sthlms stads och andra arkiv publicerades i Sveriges teaterhistoriska samfunds årsskrifter (1912–14), S:t Eriks årsbok och Samlaren. I minnesböckernas självbiografiska notiser och finstämda stockholmska sedeskildringar har F på ett anspråkslöst och roande sätt skildrat det småborgerliga Sthlm vid 1800-talets mitt.

Författare

Gustaf Hilleström

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Teaterstycken i orig. eller bearb. se: G. Wingren, Svensk dramatisk litteratur under åren 1840—1913. Bibliogra-fisk förteckning, Upps. 1914, s. 54 f. – Bellmansmelodiernas ursprung. Anteckningar. Sthlm 1882. (2), 106 s. – Kongl. svenska skådeplatsen i Stockholm. (1737–1753.) Ett hundrafemtioårs-minne (Polstjernan, ill. kalender för 1888, årg. 4, Sthlm 1887, s. 133–160). [Äv. separat.] – En teaterafton på Eriksberg för hundra år sedan. Skuggbilder från ett gånget sekel (ibid., 5, 1889, Sthlm 1888, s. 82–96). – Hvilka voro Mollberg och Movitz? Ett bidrag till de s. k. Bellmans-figurernas historik (ibid., 6, 1890, Sthlm 1889, s. 31–46). – Stenborgska skådebanorna. Bidrag till Stockholms teaterhistoria. Med porträtter och andra illustrationer samt musikbilagor. Sthlm 1893. XVI, 554, 13 s., 1 portr. – Hvilka voro de poetiska arbeten, som Bellman ämnade utgifva år 1772? (Samlaren, 16, Sthlm 1895, s. 134–149). – Bellmansfigurerna. Ett bidrag till deras historik. Avtryck ur Nya dagl. allehanda, febr. 1895. Sthlm 1895. 45 s. – Lisette Stenberg. Konturteckningar ur ett äfventyrligt lif. Sthlm 1896. 31 s., 1 portr. – Bollhusen och Lejonkulan i Stockholm. Teaterhistorisk lokalstudie. Sthlm 1897. V, (1), 71 s., 3 pl. – Elisabeth Olin och Carl Stenborg. Två gustavianska sångar-gestalter. Bilder från svenska operans första tider. Sthlm 1903. (8), 201 s., 2 portr. – Finemanska lancasterskolan. Hågkomster från 1840-talets Stockholm (SSEÅ, 1903, s. 72–77). – Några anteckningar till S:ta Maria Magdalena kyrkas historia (ibid., 1904, s. 103–115, 1 pl). — Från det forna Stockholm. Kulturhistoriskt plockgods (ibid., 1905, s. 7–25). – Ut till Komötet och Uggleviken. En stockholmsvandring för 50 år sedan (ibid., 1906, s. 1–19, 1 pl.). – En främlings Stockholms-intryck från slutet af 1700-talet (ibid., 1907, s. 52–75). – Det gamla bryggeriet. Ett minnesblad ur Södermalms krönika (ibid., 1908, s. 47–60). – En bortglömd ungdomsteater i Stockholm. Ett sextioårsminne (ibid., 1909, s. 1–19). – Ströftåg på Ladugårdslandet. Konturer från midten af förra århundradet (ibid., 1912, s. 113–128). – Drottning Ulrika Eleonoras lusthus (ibid., s. 129–134). – Christoffer Karsten. En biografisk studie (Sveriges teaterhistoriska samfund. Årsskrift 1912, Sthlm 1913, s. 1–45). – Norra Tivoli. Ett bidrag till Norrtullsgatans krönika (SSEÅ, 1913, s. 93–128). – Sextioåriga bokhandelsminnen (Pro novitate, pars secunda, Sthlm 1914, s. 79–96). [Delvis omtr. i Bokvännen, 1963, s. 3–6.] – När Dramatiska teatern grundades. Till de första bladen i dess historia (Sveriges teaterhist. samf. Årsskrift 1913, Sthlm 1914, s. 1–36). – Carl Envallsson och hans »Kronofogdar» (ibid., 1914, Sthlm 1915, s. 1–23). – När Lidner gjorde konkurs (Samlaren, 36, 1915, s. 1–12). – Genom minnets fjärrglas. Intryck från barndoms- och ungdomsdagar. Sthlm 1916. 193 s. – Något om C. M. Bellman och hans anhöriga (Samlaren, 38, 1917, s. 83–96). – Omkring Köpmantorget och ett stycke därifrån. Topografiskt-kultur-historiska anteckningar samt barndomsintryck från 1840-talet (SSEÅ, 1918, s. 109–148). – De la Chapelles gamla gård. En bit kulturhistoria från det Stockholm som gått (ibid., 1921, s. 37–60). – Från skolan och gatan. Sjuttioåriga stockholmsminnen. Sthlm 1921. 143 s., 1 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquist, Kommerskoll (1912–15); B Boëthius o H Sundberg, Betänk ang ordnande av Sthlms arkivväsen (1928), s 7; G Bolin, J F (SSEÅ 1928); NTRR 1927. s 193.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan H A Flodmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14260, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Hilleström), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14260
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan H A Flodmark, urn:sbl:14260, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Hilleström), hämtad 2024-04-20.