Meriter

Folin, Claes Eric Victor, f 28 okt 1850 i Sthlm (Kat), d 15 juni 1915 där (Jak). Föräldrar: skräddarmästaren Carl Erik F o Ulrika Dahlberg. Avgångsex Tekn elementarskolan i Norrköping 1868, elev vid Holmens pappersbruk 1869, vid pappersbruk i Tyskland o Belgien 1871–73, verkmästare vid Jössefors pappersbruk 1874–75, tekn ledare för pappersbruk i Turkiet 1875, föreståndare för Munkedals pappersbruk 1876–83, ingenjör vid den av honom grundade Billeruds sulfitfabrik 1883–88, disponent för Storviks Sulfit ab (Hammarby) 1888–1907. Styr:led i Sveriges allm exportfören, Storviks Sulfit ab o Ströms bruks ab. Led av FK 1905–08. RVO 1897.

G 20 maj 1877 i Fors (Göt) m Charlotta (Lotten) Ulrika Widergren, f 11 dec 1851 i Norrköping, f 22 juli 1920 i Sthlm (Jak), dtr till ringkarlen Johan Fredrik Widergren o Ulrika Pettersson (Persdtr).

Biografi

När Victor F 1876 blev föreståndare för Munkedals pappersbruk, hade han förvärvat sig en grundlig kunskap i papperstillverkning genom praktik inom och utom landet. Han började vid Munkedal i en krissituation för företaget men lyckades efter ett par år uppnå full drift och god papperskvalitet. Samtidigt följde han utvecklingen inom branschen och studerade särskilt de tillverkningsproblem som aktualiserats genom Mitscherlich-sulfitcellulosametoden, vilken definitivt bröt igenom i Tyskland i slutet av 1880.

Hösten 1882 hade F:s intresse för Mitscherlich-metoden mognat, och han reste till Tyskland för att beställa maskiner och anskaffa en verkmästare. Genom samarbete mellan F och en av hans kolleger från Munkedal G T Lindstedt och med stöd av främst K A Wallenberg uppfördes en sulfitfabrik vid Billerud nära Säffle. Under medverkan av verkmästare E A Weissbach, som för ändamålet kallats från Tyskland, kördes Billerudfabriken i gång 1884. Det mest utmärkande för fabrikens maskinella utrustning var den vertikala kokare rymmande 95 m3 som på F:s initiativ beställts vid Karlstads mekaniska verkstad och tillverkats efter tysk modell. Genom detta steg bröt F väg för de storrumskokare, tack vare vilka sulfitmasse-fabrikation senare blev en storindustri i Sverige. Billerud var den första av de sedan 1870-talet grundade massafabrikerna, som genast lämnade överskott.

Närmast på K A Wallenbergs initiativ började F planera en ny fabrik vid Hammarby, vars vattenkraft och bruksanläggningar våren 1888 såldes av Hofors ab till det nygrundade Storviks Sulfit ab. De största aktieägarna i detta bolag var från början Billerud, vars aktiepost senare synes ha övertagits av K A Wallenberg, Hofors och F, som blev verkställande direktör. Storviks Sulfit ab blev snabbt en mycket god affär och gav god utdelning, men framtiden kunde dock te sig osäker, genom att företaget saknade större skogstillgångar. Aktiekapitalet hade 1902 genom fondemission avsevärt ökats. År 1906 avvecklade Sthlms enskilda bank och F samtidigt huvudparten av sina aktier i bolaget. Vid denna tid var F, som av brevväxling att döma tydligen stått K A Wallenberg personligen nära, bankens i storleksordning fjärde aktieägare. Han förenade i sig den kunnige yrkesmannen, skicklige driftsledaren och gode ekonomen.

Till F:s beslut att lämna ledningen av Storviks Sulfit ab kan ha bidragit, att han invaldes i första kammaren till urtima riksdagen 1905. Han var från 1906 bosatt i Sthlm. Som riksdagsman företrädde han trävaruindustriens intressen och varnade för den s k ångpannelagen, som enligt hans mening genom de statliga besiktningsmännen skulle lägga ett olidligt band på industrien, liksom han vände sig mot skogslagstiftningens intrång på privat äganderätt.

Författare

George Spaak

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: T Althin, Papyrus 1895–1945 (1945), s 128; E Bosaeus, Anteckn:r om nutidens sv pappersindustri (Mola; chartariae suecanae, 2, 1923); dens, Munksjö bruks minnen (1953); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott. Sthlms Enskilda Bank kring sekelskiftet 1900, 1–2 (1956– 59); T Gårdlund, Industrialismens samhälle (1942); Hofors bruks hist, red av B Steck-zén (1957), s 322; H8D, årg 16, 1915, s 626; H Molin, Munkedal (1949); Daniel Pettersson, Våra herrar i första kammaren (1908); SMoK; G Spaak, Der Durchbruch des Mitscherlich-Sulfitzellstoff-Verfahrens in Schweden (Wochenblatt fur Papierfabrika-tion 1961, s 919 ff, 969 ff); SvTeknF, 1 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C E Victor Folin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14296, Svenskt biografiskt lexikon (art av George Spaak), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14296
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C E Victor Folin, urn:sbl:14296, Svenskt biografiskt lexikon (art av George Spaak), hämtad 2024-04-24.