Meriter

Folke, Erik, f 7 juli 1862 i Björkarsbo i Folkärna sn (Kopp), d 18 aug 1939 i Sthlm (Bromma). Föräldrar: hemmansägaren Erik Andersson o Stina Andersdtr. Elev vid Fjellstedtska skolan i Uppsala ht 1878, student där 22 maj 1885, besök i England 1886, missionär i Kina 1887–1904, grundare av Sv missionen i Kina 1887, dess resesekr 1904–10 o ordf 1910–17, besökte missionsfältet i Kina 1918–20, missionsförest 1920–39. Ordf i Sv missionsrådet 1920–34.

G 1) 4 sept 1889 i Shanghai m missionären Anna Christina Gran, f 19 juni 1865 i Alingsås, d 21 dec 1906 i Spånga, dtr till rättaren Anders Larsson o Kerstin Andersdtr, 2) 25 aug 1908 i Sthlm (Maria) m Lotten Hanna Wilhelmina (Mimmi) Beskow, f 24 juni 1873 i Tuna sn (Kalm), d 21 jan 1947 i Sthlm (Bromma), dtr till kontraktsprosten Johan Fredrik (Fritz) Bernhard B o Carin Charlotta Emerentia Dahl.

Biografi

F växte upp i lågkyrklig miljö och lärde redan i barndomshemmet känna arbetet i hednaländerna genom läsning av missionslitteratur. I Uppsala fick han beröring med den svenske missionspionjären Peter Fjellstedt, den norske Indienmissionären L O Skrefsrud och den sydafrikanske prinsen, eleven vid Johannelunds missionsinstitut Josef Zulu. F var med i Uppsala studentmissionsförening från dess start 1884 och fick 1885 kontakt med China Inland Mission (CIM) i England och annan engelsk-amerikansk missions- och väckelserörelse. Han besökte England 1886 och bildade i viss arbetsgemenskap med CIM och dess stiftare Hudson Taylor en egen mission, som snart fick namnet Svenska missionen i Kina (SMK).

Den 27 jan 1887 for han tillsammans med sex CIM-missionärer till Kina. Efter ett halvårs språkstudier kom han till sitt missionsfält, ett område kring Gula flodens knä, där provinserna Shansi, Shensi och Honan stöter samman. Området omfattade 5 miljoner invånare i 33 städer och tusentals byar.

I Stockholm bildades en kommitté för F:s mission. Den kom främst att bestå av några officerare, som fått sin andliga inriktning genom lord Radstock. Den drivande mannen var dock pastor Josef Holmgren. Denne hade redan 1882 fått djupa intryck av CIM och engelsk-amerikanskt missionsliv och 1885 påverkat F att välja Kina till missionsfält.

Som missionär i Kina anlade F kinesdräkt och stångpiska och sökte leva som kines bland kineserna. Han gjorde flera resor i de tre ovannämnda provinserna och lyckades få till stånd ett par missionsstationer med Yuncheng i Shansi som huvudstation. Här grundade han vad som senare kallades »Trosrättfärdighetens kyrka», i det han döpte tre män och firade nattvard med dem. De döpta lärdes självutbredning och självunderhåll. Nya stationer kunde grundas trots inte så få yttringar av främlingshat. F: s plan var att »tända ljus på huvudplatserna». Därifrån skulle kineserna »av sig själva sprida andra ljus». De svenska missionärer, som från 1888 kom ut med K H Tjäder som den förste, fick till huvuduppgift att leda de kinesiska medarbetare, som fostrades fram. Antalet stationer växte, skolor inrättades och den första missionskonferensen hölls 1891. F ägnade från första stund rätt stor uppmärksamhet åt medicinsk hjälp åt kineserna och upprättade flera opiumasyler. F måste 1892 av hälsoskäl resa till Sverige, där han under två år blev SMK:s »ambassadör» och genom besök och föredrag stärkte dess hemmafront. Vän-, sy- och intressekretsar, senare kallade Kinalänkar, bildades. Även litterärt var han verksam. SMK var alliansinställt och fick stöd från skilda håll, men det gällde att underhålla intresset samt värva nya missionärer.

I slutet av 1894 var F åter i Kina. SMK hade nu 18 missionärer. I Sverige startade den tidningen Sinims land 1896. Följande år räknade dess kyrka i Kina 110 medlemmar och ca 200 katekumener. År 1899 döptes ett 30-tal. Men så kom 1900 det beryktade boxarupproret, och missionärerna måste för en tid lämna SMK:s fält. F:s ohälsa tvang honom att resa hem, medan de övriga snart kunde vända tillbaka. Ånyo i Kina 1902 satte F in mer kraft på att fostra de kinesiska medarbetarna att överta ledningen. År 1904 var han åter i Sverige och hans egentliga arbete blev därefter förlagt till hemlandet. De närmaste sju åren var han SMK:s resesekreterare med vidsträckt föredrags, och stor litterär verksamhet. År 1910 blev F ordförande i SMK. Detta år deltog han i det första världsmissionsmötet i Edinburgh.

SMK:s kyrka i Kina växte. År 1911 hade den 842 medlemmar, 432 skolbarn och 801 kr i inkomster. Den hade emellertid också svårigheter genom den revolutionära rörelse i Kina, som ledde till kejsardynastins fall och republikens införande. Missionärerna måste för en tid lämna fältet, men de kinesiska ledarna övertog ansvaret för den unga kyrkan. År 1913 var antalet predikoplatser 65, församlingar 22, kinesiska medarbetare 93, medlemmar 937 och deras årsbidrag 1 840 kr.

Politiskt var det ännu mycket oroligt i Kina, men SMK led ingen skada därav. År 1918 reste F ut för att besöka fältet och stannade i två år. Han ordinerade därunder den unga kyrkans förste kinesiske präst. Tidigare hade ett vilohem för missionärer upprättats, nu grundade han en skola för missionärsbarn. Han översatte en biblisk historia, Augsburgska trosbekännelsen och Luthers skrift »Om en kristen människas frihet» till kinesiska. Därjämte drog han upp riktlinjer för den unga kyrkans organisation, vilka senare antogs. Det blev en synodal styrelseform med församlingsråd, provinsråd och synod.

År 1920 återvände F till Sverige och utsågs till SMK:s missionsföreståndare. Som sådan ledde han med stor klokhet och innerlig gudsförtröstan sin missions öden intill sin död 1939. Den unga kyrkan räknade då 4 585 medlemmar och 132 kinesiska församlingsarbetare men fick genomgå en svår tid, då kommunismen under 1920-talet vann insteg i Kina. År 1928 kom det till sammanstötning mellan nationalister och kommunister, och SMK:s missionärer måste för tredje gången fly till kusten. Ännu värre blev det, när Japan 1936 började krig mot Kina. SMK:s fält berördes till sin norra del av detta, och missionens arbete hämmades. Detta förvandlades under denna tid i stor utsträckning särskilt i Shansi till nödhjälpsverksamhet.

F kom inte att uppleva tiden för sin missions största motgångar i slutet av 1930- och under 1940-talet. Trosrättfärdighetens kyrka hade vid 1940-talets slut c:a 10 000 medlemmar och var mogen att själv föra verket vidare, då den kinesiska folkrepubliken tillkom och all västerländsk mission förbjöds i landet. Under F:s tid hade inalles 112 missionärer sänts ut.

F utgav ett flertal böcker om Kina och översättningar ur dess klassiska skrifter. Han var som missionsledare en fridsam alliansman och en samlande kraft, som gagnade även andra organisationer än SMK. Han var en själasörjare och bibelutläggare av Guds nåde. Han hade något av patriark och profet över sig trots sitt ödmjuka och anspråkslösa framträdande. Till hans ära skapades i Tali vid 1940-talets början en bibelskola, som kallades »Folkes Bibel-Institut». År 1962 restes en minnessten över F i Björkarsbo.

Författare

Herman Schlyter

Arkivuppgifter

Brev från F till föräldrar och syskon finns hos fru Signe Havermark. Brev från F till SMK finns i dess arkiv i Sthlm liksom en del av F:s dagboksanteckningar. F:s självbiografi i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: »Midtens rike.» En blick på dess folk och förhållanden (Meddelanden från Studentmissionsföreningen i Upsala, 5, Upsala 1893, s. 54—70). — Kina och missionen. Sthlm 1902. 44, (4) s. — I Lammets fotspår. Föredrag. . . vid konferensen i Sö-dertelje 1902. Sthlm 1902. 16 s. — Utdrag ur ett i höstas af missionär E. Folke hållet föredrag. [Medd. av A. E. Dickson.] Norrköping 1903. 4 s. — Krisen i Kina och missionen (N. Söderblom m. fl., Nutida missionsuppgifter. Sex föreläsningar . . ., Uppsala 1906, s. 53—67). — Förbön och tillbedjan. Tvenne föredrag. Sthlm 1907. 30 s. — De viktigaste missionsproblemen i närvarande tid och deras lösning (Sveriges kristliga studentrörelses missionsskriftserie, 4, Uppsala [1911], s. 1—18). — Hvad Gud har gjort. Återblick på Svenska missionens i Kina 25-åriga verksamhet. Sthlm 1912. 73, (1) s. [Anon,; tills, m. O. G. R. v. Feilitzen.] — Den icke-krist-na världens nödläge (Sveriges kristliga studentrörelses missionsskriftserie, 6, Uppsala 1913, s. 21—31). — Religions- och missionsöversikt, särskilt upptagande svenska missionsfält i utlandet till hjälp för skola och hem. Sthlm 1916. 70 s. (Tills. m. A. Blom-qvist.) — Kulturkrisen i Kina (Sveriges kristliga studentrörelses missionsskriftserie, 16, Sthlm (tr. Upps.) 1921, s. 66—75). — Bibelstudier (Under vandringen med Gud, föredrag vid Söderteljekonferensen 1922, Sthlm 1922, s. 16—48). — Tänkare i det gamla Kina. Sthlm 1922. 166, (1) s. — Gudsmänniskor i Kina (Hågkomster och livsintryck, 4, Uppsala 1923, s. 111—116). — Guds barns tillgångar (Guds ord står fast, föredrag vid Södertäljekonferensen 1924, stenografiskt återgivna, Sthlm 1924, s. 44—57). — Anknytningspunkter för evangelii förkunnelse bland kineserna. Grundlinjer. [Rubr.] Wexiö [1924]. (2) s. — Sändebud till Sinims land. Svenska missionen i Kina, dess uppkomst och fortgång. Sthlm 1928. 112 s. — Det saliga hoppet. Sthlm 1934. 16 s. (Skriftserien Källsprång vid vägen, 3.) — [Förord] (M. Lundmark, D:r John Sung, efter hans eget vittnesbörd, bearb., Sthlm 1938, s. [3— 6]). ¦— Jesu sista budskap. Bibelstudium över sändebreven i Uppenbarelsebokens 2:dra och 3:dje kap. Efter stenografiskt gjorda anteckningar vid möten på K.F.U.K., införda i »Trons hvila» för år 1928 . . . Sthlm 1939. 73 s. — Medverkat i nedannämnda tidskr. o red. arbeten samt bl. a. i Svensk missionstidskrift, Sthlm (från 1913).

Redigerat: Hans stjärna i östern. Illustrerad missionskalender. 1925—39. Sthlm 1924 —38. — Sinims land. 1910—16, 1919— 1939. Sthlm. — Sveriges yttre mission. En översikt av den svenska missionsverksamheten i den icke kristna världen. D. 1—3/4. Sthlm 1927—28. 239; 209, (2); 240 s. — Sändebud till Sinims land. Svenska missionens i Kina 50-årsberättelse. Sthlm 1937. 238 s.

Översatt: Ur Kinas klassiker. [Jämte:] Tao- te-king (Främmande religionsurkunder i urval och öfvers. . . . utg. av N. Söderblom, 3, Sthlm 1908, s. 5—76). — Chuangtse, Den äkta urkunden, Sthlm 1924, 156, (2) s. — Laotse och Tao Te Ching, Sthlm 1927, 133 s. (Religionens människor och dokument, 7.) — Övers, till kinesiska en biblisk historia, Augsburgska trosbekännelsen och Luthers skrift »Om en kristen människas frihet».

Källor och litteratur

Källor o litt: Protokoll med bilagor, kopieböcker, brev från missionärer m m, K E Bjurstens mskr I grynings- o såningstider, H Dillners mskr Tankar om E F:s Kinavistelse, M Lindens mskr Tolv korgar fulla, Sv missionen i Kina, Sthlm; Lunds missionssällskaps prot, brev o handl, LUB. – T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); J Aspberg, E F som missionsstrateg (Hans Stjärna i östern 1949) ; C J Bergquist, Pastor Hsi-Sheng-mos infl på E F o Sv Missionen i Kina (ibid s å); S E(ngströ)m, Flykten (1900); M Folke, E F (1941); K Fries, Missionsväckelsen på 1880-talet (Sändebud till Sinims land 1887–1937, 1937); dens, Vår missions grundläggare o förste missionsföreståndare (Hans Stjärna i östern 1940); T Furberg, Kyrka o mission i Sverige 1868–1901 (1962); Ö Gudmarsson, Pionjär i Kina (1954); J Holmgren, Sändebud till Sinims land (1892, ny uppl 1902); J E Lundahl, Sveriges yttre mission (Nord missionshist 1949); M Ollén, Sv missionsbragder, 3 (1921), s 216 ff; Redogörelse för Fjellstedtska skolan läsåret 1884–85 (1885); H Schlyter, E F o Lunds missionssällskap (Sv missionstidskr 1954); dens, Ett bortglömt 100-årsminne. Några anteckningar om Josef Holmgren (Sinims land 1956, s 27–30); dens, Från Dalälven till Gula floden. Till 100-årsminnet av E F:s födelse (Västerås stiftsbok 1963); dens, Negerdop i Hälsingborg för 75 år sedan (Lunds stifts julbok 1954); dens, Sv missionens i Kina uppkomst o begynnelseår (Vid Gula floden o Fujiberget, 1957); Sv folkrörelser, 2 (1937); Sändebud till Sinims land 1887–1947 (1947); H Tjäder, Minnen o intryck från den ringa begynnelsens tid (Hans Stjärna i östern 1948); Ur E F:s papper (Fjellstedtska skolan. Årsskr 1956); K B Westman, E F död (Sv missionstidskr 1939); L Österlin, Stockholmsväckelsen kring lord Radstock (1946).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Folke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14297, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14297
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Folke, urn:sbl:14297, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Schlyter), hämtad 2024-05-11.