Meriter

Fontell, Ernst, f 3 maj 1890 i Kristianstad, d 20 maj 1960 i Gbg (Domk). Föräldrar: lantbrukaren Magnus Svensson o Cecilia Wulff. Mogenhetsex i Kristianstad 11 juni 1909, inskr vid Lunds univ 25 sept s å, jur kand 27 maj 1914 där, e o notarie vid hovrätten över Skåne o Blekinge 10 juli s å, vid Svea hovrätt 21 maj 1915, tingstjänstgöring 1915–17, bitr länsnotarie i Jämtlands län 1916, sekr hos Jämtlands läns landsting 16 nov 1917–1 febr 1932, länsnotarie 20 dec 1917, auditör vid Norrlands artillerireg o Jämtlands fältjägarreg 1921–31, vid fjärde flygkåren 1926–31, stadsfullm i Östersund 1 jan 1923–1 febr 1932, led av Jämtlands läns poliskoll 1926–31, lärare vid kurser i kriminalteknik i Sthlm 1930–31, länsassessor i Jämtlands län 23 jan 1931, polismästare i Gbg 1 febr 1932–55, luftskydds- o civilförsvarschef i Gbg 1936–52, övervakningschef för västra distr 1939–46, sakk bl a rör landsfogdetjänsterna 1934, polisradioväsendet 1942 o polisutbildningen 1948. – RVO 1933, RNO 1941, KVO 1948, innehade även utl ordnar.

G 1) 16 febr 1933(–1945) i Gbg (Östersunds vigselb) m Kristina (Kicki) Hermina Holm, f 1 okt 1885 i Östersund, dtr till kommissionären Herman H o Kristina Ivarsdtr; 2) 4 juni 1945 i Gbg (Johanneb) m Stina Maria Månsson, f 21 dec 1910 i Örgryte sn (Göt), dtr till disponent Vilhelm M o Thea Beyer o förut g Kindal.

Biografi

F kom som ung notarie till länsstyrelsen i Östersund, åtog sig tidigt en rad offentliga uppdrag och var under nio år medlem av stadsfullmäktige och i. flera år dess beredningsavdelnings ordförande. Under semestrar och tjänstledigheter studerade han polisväsen och kriminalteknik utomlands. Sålunda vistades han tre månader 1924 vid Scotland Yard i London, en månad i Köpenhamn 1925 och besökte bl a även Lyon, Paris, Hamburg, Berlin, Dresden, Genève och Rom.

Då F 1932 blev polismästare i Gbg, var polisväsendet i Sverige ännu föga påverkat av moderna strömningar. Fylld av entusiasm och uppslag och med utpräglat sinne för betydelsen av rationalisering genomförde han snabbt en omdaning av polisväsendet i staden. Hans första insats, som var en följd av hans studier i England, var polisens utrustning med radiobilar. Några år efter sitt tillträde började han bygga bilradio i källaren till en polisstation. Detta radiosystem var avsett för telegrafi. Senare övergick han till radiotelefoni och båda systemen med kod användes under krigsåren i Gbg och Norrköping. Numera är radion i polistjänsten omistlig. Möjligen övervärderade F något de motoriserade patrullernas betydelse. Dessa kan nämligen inte ersätta fotpatrulleringen inom ett stadsdistrikt men utgör ett snabbt och slagkraftigt komplement till denna.

Inom trafikområdet ägnade F särskild uppmärksamhet åt fotgängarnas rätt och möjligheter i trafiken, en då ännu föga uppmärksammad fråga. Hans namn har knutits till de s k fontellarna, de trafikfyrar som användes vid övergångsställen för fotgängare. Det kombinerade polis- och brandalarmsystemet, som nu helt slagit igenom, togs under F:s ledning tidigt i bruk i Gbg. Inom kriminaltekniken låg F som eljest i täten för en modern utveckling. Han tog sålunda initiativet till polisens rådfrågningsbyrå i Gbg, den första i landet.

Personalens utbildning låg F varmt om hjärtat, inte bara yrkestekniskt utan lika mycket, då det gällde polismännens fysiska fostran och utbildning i handhavandet av sina tjänstevapen. Sv polisens idrotts- och skytteförbund kunde därför alltid påräkna F:s helhjärtade stöd i sitt arbete.

Under andra världskriget hade F ansvaret för en viss del av övervakningstjänsten. Han hade ett starkt intresse för civilförsvaret, långt utöver vad som kan anses ha varit hans tjänsteplikt. En omfattande och mycket instruktiv övning tidigt på hösten 1937 bär vittne därom; lagstiftningen på området hade trätt i kraft kort dessförinnan. Han företog flera studieresor till krigförande länder och utgav en uppmärksammad skrift om civilförsvaret i Storbritannien. I Sveriges civilförsvarsförbunds ledning liksom inom de regionala förbunden för länet och för Gbgs stad gjorde han uppskattade insatser. Han var även verksam inom Sv röda korset.

Någon gång sköt F väl över målet. Han fullföljde inte alltid sina goda uppslag. Icke desto mindre var han en nydanare inom svenskt polisväsen.

Författare

Gillis Kleberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok i kriminalteknik. Sthlm 1930. 675 s. (Tills. m. H. Söderman.) – Göteborgspolisens rådfrågningsbyrå. Ett försök till preventiv polisverksamhet. [Rubr.] Göteborg 1942. 11 s. [Polisen och allmänheten, 2.] – Luftskyddsrapport från Storbritannien. Sthlm 1943. [Omsl.] 100 s., 2 bil. – Den engelska polisen (Kampen mot brottet, D. 2, Malmö 1952, s. 77–127; tills, m. L. Beckman). – Exempel på övriga polistyper i Europa (ibid., s. 128–192). – Slutord (ibid., 3, 1951, s. 530–535).

Utgivit: Jämtlands läns porträttgalleri. Östersund 1934. 136 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: F:s tjänsteförteckn 11 okt 1931, hos fru Stina F, Gbg. – Justitiematr 1934 o 1941; Sv juristmatr 1950; Väd 1959; Väv, Götalandsdelen (1948); nekrologer i dagsoressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Fontell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gillis Kleberg), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14306
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Fontell, urn:sbl:14306, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gillis Kleberg), hämtad 2024-05-11.