Meriter

2 af Forselies, Jacob Henrik, sonson till F 1, f 27 dec 1785 på Strömfors bruk i Strömfors (Nyland), d 13 juni 1855 i Sthlm (enl Sala dödbok). Föräldrar: bruksägaren, bergsrådet Henrik Johan af F o Virginia Sofia Christina Carlsköld. Inskr vid Åbo akad 1800, vid Uppsala univ 21 april 1801, hovrättsex där 3 juni 1806, bergsex där 5 juni 1812, auskultant i bergskoll 16 juni s å, geschworners titel 25 maj 1813, amanuens vid bergskoll:s mineralogiska kabinett 22 febr 1814, bergmästares titel 17 dec s å, bergshauptman i Sala 13 maj 1817. Led av Götiska förb 1812, Jernkontorets stora GM 1817, LVA s å, dess Polhemsmedalj i guld 1824 för hydrauliska försök, RNO 1831, LVS 1850.

G 16 maj (ej juni) 1818 i Sthlm (Nik) m Maria Elisabeth Elfvendahl, f 6 nov 1800 i N Råda (Värml), d 14 nov 1880 i Södertälje, dtr till kh Pehr E o Esther Robsahm.

Biografi

F förlorade sin far redan vid fyra års ålder. År 1797 sattes han i pension i Uppsala. Han hade egentligen tänkt bli läkare och studerade flitigt botanik men slog om och började i stället följa astronomiska observationer på Uppsala observatorium. Hans botaniska studier resulterade dock i en liten avhandling, och efter honom har benvedsväxterna Forsellesia spinescens och Forsellesia Nevadensis uppkallats. Från sommaren 1804 till sommaren 1805 sysslade han med skeppsbyggen, först på Hellerstedts varv i Västervik, sedan på egen hand i Finland. Denna verksamhet avbröts emellertid av en långvarig sjukdom, varpå han återvände till Uppsala. Våren 1807 besökte han sin mor på Strömfors bruk, där han byggde en manufaktursmedja och en kvarn samt ombyggde sågen. På grund av kriget kunde han först 1810 fortsätta sina studier i Uppsala. Han tog bergsexamen 1812 och fick genom kejserlig resolution i okt s å befrielse från den trohetsed han efter Finlands erövring nödgats svära den ryske tsaren.

Brukssocieteten utförde 1811–15 under sommarmånaderna hydrauliska försök vid Falu gruva, och F kallades 1811 att medverka i dessa. Av den tryckta redogörelsen framgår, att han konstruerade ett underfallshjul med större effekt än tidigare dylika. Åren 1813–16 deltog F i en undersökning av processen vid Sala silververk. Han ägnade sig huvudsakligen åt frågorna om bokning, vaskning och smältning och införde flera arbetsbesparande metoder. År 1815 uppgjorde han förslag till en ny maskin vid Norbergs gruvor (Norbergskonsten). Följande år blev han ledamot av den kommitté som hade att utarbeta plan till organisation av ett bergsinstitut – upphovet till Bergsskolan i Falun (numera vid KTH).

I Sala följde F gruvdriften i minsta detalj. Redan 1818 utgav han en beskrivning över gruvan och dess geologi, och 1820–21 uppgjorde han ett förslag till den ekonomiska förvaltningen. År 1825 insattes F i den kommitté som skulle föreslå åtgärder till bergshanteringens upphjälpande i Norrbotten och företog s å en resa dit. På K M:ts uppdrag undersökte han jämte bergsrådet D V Tribler kopparfyndigheterna och koppartillverkningen vid Nya Kopparberget, vilket ledde till att orten blev tackjärnsbergslag. F hade även uppdrag vid Lövas silvergruva och Tomtebo koppargruvor samt vid Falu gruva, vars geologiska kartläggning han ledde 1836–38.

F:s viktigaste uppdrag på äldre dagar var de geognostiska undersökningar över järnmalmsfälten i Sverige upp till 64:e breddgraden, som han från 1838 utförde för Jernkontoret. Efter tre års arbete fick han ökade anslag för att upprätta en geologisk karta över Sverige. Vid hans död 1855 hade kartan hunnit tryckas men den därtill hörande beskrivningen endast delvis. Återstoden kom att förbli otryckt. F:s arbete blev nämligen färdigt först då det redan var föråldrat, därför att han under arbetets gång ej förmått följa med i den geologiska vetenskapens snabba utveckling. F ägde Petjärvi säteri och Strömfors bruk, båda i Strömfors sn. En byst av F avtäcktes i Sala 1939.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

Ms till F:s kartbeskrivningar i Jernkontoret, Sthlm (konc hos Sveriges geologiska undersökn, Sthlm). F:s resedagböcker 1820–25 i VA liksom div ms av honom o åtsk brev till honom (ett av dessa tr i Esaias Tegnérs brev, ed N Palmborg, 1, 1953). Talrika brev till F även i det stora familjearkiv, som 1920 donerades till ULA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tvenne nya växter fundne i Sverige och beskrifne [ej avslutat] (Linnéska institutets skrifter, h. 1*, [Uppsala 1807,] 16 s., 2 pl.). Med fullständigad text och inledning ånyo utg. Uppsala 1906. (2), IV, 23 s., 2 pl. – Berättelse om Sala silfververk. På Sala bergslags anmodan förf. Sthlm 1818. Tv.-fol. (36) s., 6 kartor. – Hydrauliska försök, anställda vid Fahlu grufva, åren 1811–1815. D. 1–2. Sthlm 1818–22. (12), 340 s., 9 pl.; (10), 352 s., 6 pl. (Tills. m. P. Lagerhjelm & G. Kallstenius.) – Anmärkningar i anledning af föregående observationer, rörande temperaturen i Fahlu grufva (VAH för år 1821, Sthlm 1821, s. 173–176). – Geognostisk karta öfver Sverige, södra delen . . . 1838–55. 18 bl. – [Beskrivning till föreg. utan titelblad. Sthlm 1855. Avbröts med s. 160.] – Resonerande katalog öfver en geognostisk samling af svenska allmänna bergarter, bestående af ... stuffer, upprättad till förtydligande af beskrifningen öfver Sveriges geognostiska karta år . .. Sthlm 1854. 4:o. (2), 21 s. [Annan uppl.] Sthlm 1854. Fol. 34 s. – Saxorum characteres ex praesenti mineralogiae statu breviter exponendi periculum (VS, Nova acta, Ser. 3, Vol. 1, [Fasc. 2,] Upsaliae 1855, s. 279–307). — Förteckning öfver 150 svenska bergarter, insamlade åren 1840–1850 under de på bruks-societetens bekostnad utförda geologiska undersökningarna. Sthlm 1866. Ils.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bergskoll:s skriv till K M:t 23 april 1817, RA; brev till F:s hustru från dottern Ester hos leg läk Seth Tingvall, Borås. – UUM 4, 1801–17 (1960), s 3. – A Allardt, Strömfors socken (1923), s 204 ff; J A Almquist, Bergskoll (1909); B Boëthius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 3 (1955); G M Carlander, Sv bibl o ex-libris 3 (2:a uppl, 1904); E L Greene, Corrections in nomenclature, 3 (Erythea, 1, 1893), s 206; R Hjärne, Götiska förbundet o dess hufvud-män (1878), s 112, 131; P Lagerhjelm, J H af F (Lefnadsteckn:r öfver VA:s efter år 1854 aflidna ledamöter, 1, 1869–73); G Lagerström o H Erickson, Fullm i Jernkontoret 1747–1947. Jernkontorets medaljer (1947); V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 2 (1895); H G Söderbaum, Jac Berzelius, 1–2 (1929); S Tingvall, En hundraårig silhuettavla (Hembygdens jul 1939, s 12 f).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Henrik Forselles, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14354, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14354
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Henrik Forselles, af, urn:sbl:14354, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-19.