C Gösta Forssell

Född:1876-03-02 – Aspeboda församling, Dalarnas län (på Vassbo)
Död:1950-11-13 – Danderyds församling, Stockholms län

Radiolog


Band 16 (1964-1966), sida 354.

Meriter

3 Forssell, Carl Gustaf (Gösta) Abrahamsson, brorson till F 2, f 2 mars 1876 på Vassbo i Aspeboda (Kopp), d 13 nov 1950 i Danderyd (Sth). Föräldrar: intendenten Carl Abraham F o Maria Teresia Trahn. Mogenhetsex vid N latinlärov i Sthlm 17 maj 1895, med fil ex i Uppsala 15 sept 1896, med kand i Sthlm 12 mars 1902, med lic där 28 nov 1906, med dr 31 maj 1913. Amanuens vid histologiska institutionen vid Karol inst sept 1897—aug 1898, amanuens vid dr T Stenbecks röntgeninst 1 juni 1899 —30 aug 1900, e amanuens vid röntgeninst vid Akad sjukhuset i Uppsala vt 1902, eo underläk vid med kliniken vid Serafimerla-sarettet 1 maj—12 aug 1906, föreståndare för kir klinikens röntgenavd vid Serafimer-lasarettet 1906, förest för dess röntgeninst från 1907, överläk vid Radiumhemmet 1 juli 1910—31 dec 1926, erhöll personlig professur i medicinsk radiologi vid Karol inst 14 juni 1916 (riksdagsbeslut), ord prof 27 april 1927 (riksdagsbeslut), prof i röntgendiagnostik 1 juli 1936—1941. — Sekr i styrelsen för Cancerfören i Sthlm 1910—26, dess ordf från 1927, ordf i Sv Radiologförb 1923—27, ordf i Sv fören för medicinsk radiologi 1919 —33, ordf i Nord fören för medicinsk radiologi 1922—23, president för internat radiologkommittén 1925—28, president för 2:a internat radiologkongressen 1928, led av styr för Sv sällsk för medicinsk forskning från 1919, ordf i styr för Saltsjöbadens bad- o kuranstalt från 1924, medl Arméförvaltn:s sjukvårdsstyr:s vetenskapl råd från 1918, av Medicinalstyr:s vetenskapl råd från 1926, av kommittén för utarb av förslag ang användn av Konung Gustaf V:s jubileumsfond 1928 —29, led av styr för denna fond från 1929, led av Karol sjukhusets byggnadskommitté 1931, medl av la Commission Internationale de Coopération Intellectuelle de la Société des Nations från s å. — RNO 1918, LVA 1923, KV02kl 1924, LWS 1925, fil heders-dr i Uppsala 16 sept 1927, KNOlkl 1931, Iqml 12 storl 1938, S:t Eriksmedaljen 1940, KmstkNO 1941, LKrVA 1942. — Med he-dersdr i Cambridge 1925, Köpenhamn o Kiel 1929, fil hedersdr i Zurich 1934, jur hedersdr i Washington 1937, med hedersdr i Hamburg o Oslo 1938, led av 31 uti lärda sällskap, innehade även uti ordnar.

G 29 dec 1906 i Kristberg (Ög) m Esther Wilhelmina Angelica Gottlieb, f 31 aug 1881 där, d 5 febr 1971 i Danderyd (Sth), dtr till godsägaren Johan G o Elisabeth Fredrika Bergstedt.

Biografi

Vid slutet av 1895 upptäckte W C v Röntgen den strålning som i många länder numera bär hans namn, och följande år påvisade A H Becquerel den spontana radioaktiviteten. Dessa två upptäckter spred sig hastigt även till medicinen och detta nya område fångade F:s intresse. Som assistent hos dr Thor Stenbeck i dennes privata institut i Sthlm gjorde F de första lärospånen, tjänstgjorde en kort tid vid det till den kirurgiska kliniken i Uppsala knutna röntgenlaboratoriet och kallades efter avlagd med lic-examen av professor John Berg att förestå det lilla röntgeninstitut, som på Bergs initiativ upprättats vid Serafimerlasarettet. F företog upprepade studieresor till den tidens ledande, vetenskapsmän på radiologiens område: H Albers-Schönberg i Hamburg, R Grashey och H Rieder i München, G Holzknecht och R Kienböck i Wien, J Bergonié i Bordeaux och A Béclére i Paris m fl. År 1911 öppnades på Serafimerlasarettet ett nytt röntgeninstitut, planerat och inrett efter F:s anvisningar. Denna avdelning var mycket före sin tid och vittnar om hans förutseende och organisatoriska förmåga. Vid avdelningen togs stor hänsyn till ett effektivt strålskydd, vilket blev en viktig orsak till att nämnvärda strålskador på röntgenpersonal redan från radiologiens barndom kunnat undvikas i Sverige. Institutet var ett centralröntgeninstitut avsett att betjäna hela sjukhuset. F insåg nämligen, att om vårt vetande om strålningens medicinska användbarhet skulle utvecklas så fort som möjligt och radiologien kunna inlemmas i den praktiska sjukvården borde det radiologiska arbetet centraliseras och utföras av läkare, som uteslutande ägnade sig häråt. De principer efter vilka denna F:s första avdelning inrättades och som allt framgent tillämpats i vårt land, har givit den svenska radiologien och dess utövare en fast organisation, möjlighet till god utbildning och samlad erfarenhet och torde vara den väsentliga orsaken till den svenska radiologiens ledande ställning. Dessa principer skilde sig från förhållandena i de flesta andra länder men har under de senaste år tiondena allt mer börjat tillämpas även i utlandet.

Med Bergs stöd och privata donatorers hjälp kunde F 1910 i en våning på Scheelegatan i Sthlm öppna en privatklinik för undersökning av radioterapiens möjligheter för behandling av cancer. De där under mycket primitiva förhållanden vunna resultaten var sådana, att verksamheten 1916 kunde flytta till större lokaler vid Fjällgatan"med ekonomiskt stöd av Sthlms stad och insamlade privata medel. Radiumhemmet, som den nya institutionen kallades, utvidgades under F:s ledning, och 19.24 kunde två forskningssektioner, en avsedd för radiofysik och en för tumörpatologi öppnas. Radiumhemmet blev så ett ledande skandinaviskt centrum för radioterapi och strålningsforskning.

Gustav V mottog på sin 70-årsdag (1928) en gåva från Sveriges folk på över 5 000 000 kr, som konungen bestämde skulle bilda en fond för bekämpande av cancer och för stöd åt forskning över maligna sjukdomar. F blev den ledande själen i den kommitté, som skulle föreslå hur medlen skulle användas. Frågan om ett nytt undervisningssjukhus i Sthlm, som diskuterats i många år, hänsköts 1926 till en speciell kommitté, i vilken F ingick som medlem. Sedan riksdagen 1927 beslutat, att det skulle uppföras i Solna under förutsättning att överenskommelse, kunde träffas mellan staten, Sthlms stad och län om kostnadernas fördelning, framlade kommittén 1928 för riksdagen en plan för uppförandet av Karolinska institutets kliniker och 'teoretiska institutioner i olika etapper. För att kunna ägna tillräckligt arbete häråt och åt de härmed delvis sammanhängande problemen i Jubileumsfondkommittén och i cancerföreningen (där F nu efterträtt Berg som ordförande) frånträdde han 1927 före-ståndarskapet för Radiumhemmet men fortsatte att arbeta för att radioterapien skulle överföras till Karolinska institutet, vilket också blev fallet. I den 1931 tillsatta byggnadskommittén var F, Einar Key och arkitekt C Westman de drivande krafterna. År 1938 togs Gustaf V: s jubileumsklinik i Sthlm i bruk som första färdiga byggnad på det nya sjukhusområdet. Det omfattade Radiumhemmet och forskningsinstitutionerna för radiofysik och radiopatologi. Jubileumsfonden och cancerföreningen stod för halva kostnaden, Sthlms län och stad för den andra halvan. Enligt samma linjer skapade F senare jubileumsklinikerna i Lund och Gbg. Två år innan den Sthlmska jubileumskliniken öppnades hade en patient, fru Mimi Althainz, i tacksamhet för att ha blivit botad från en kräftsjukdom donerat nödvändiga medel till en professur i radioterapi. Till dess förste innehavare utsågs F:s efterträdare som Radiumhemmets föreståndare Elis Berven, och F:s egen professur, som tidigare omfattat medicinsk radiologi, begränsades till röntgendiagnostik. Nästa steg i de kliniska institutionernas utbyggnad på det nya sjukhusområdet togs 1940, då bland annat den av F med medarbetare planerade röntgendiagnostiska avdelningen öppnades.

Från 1907 hade F givit frivillig undervisning i röntgenteknik och röntgendiagnostik. Först 1924 blev emellertid röntgendiagnostik obligatoriskt undervisningsämne. Karolinska institutet var den första medicinska läroanstalt som fick ordinarie professur både i röntgenterapi och röntgendiagnostik. Under det F:s intresse under senare år huvudsakligen inriktades på organisatoriska frågor nedlade han under sina tidigare verksamhetsår ett energiskt och uppoffrande arbete både som lärare och som läkare. Som läkare visade han stort tålamod och kunde hos sina patienter ingjuta mycket av sin egen ljusa optimism. Han arbetade för att hjälpa och lindra in i det sista, även då andra förlorat hoppet.

F:s publicerade skrifter uppgår till 199. Bland dessa bör särskilt framhållas arbetena rörande magsäckens byggnad och rörelse. Hans för sin tid banbrytande doktorsavhandling »Ober die Beziehung der Röntgenbilder des menschlichen Magens zu seinem anatomischen Bau» 1913, belönades med Svenska läkarsällskapets jubileumspris. Andra viktiga arbeten rör morfologien och rörelserna hos tarmkanalens slemhinna, där han införde begreppet slemhinnans autoplastik.

F förenade 1919 radiologerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige i Nordisk förening för medicinsk radiologi. För att skapa ett enhetligt forum för de skandinaviska radiologerna och presentera deras vetenskapliga arbeten i samlad form för den övriga världen grundade han 1921 Acta Radiologica.- Han var dess utgivare till 1950, då tidskriften överlämnades till en stiftelse, ägd av radiologföreningarna i de skandinaviska länderna. På hans 65-årsdag överlämnades insamlade medel till en »Gösta Forssells forskningsfond», vars avkastning dels skulle användas för stöd till tidskriften dels för radiologisk forskning. F grundade 1919 Sv föreningen för medicinsk radiologi och för att tillvarata radiologernas fackliga intressen 1923 Sv radiologförbundet.

F var den borne ledaren. Hans framgångar berodde på en ovanlig kombination av goda egenskaper: grundlighet och skarpsinne, logiskt tänkande och övertygande framställningssätt. Varje uppslag diskuterades in i minsta detalj med medarbetarna och när beslutet väl var fattat, arbetade han med outtröttlig energi och entusiasm för dess genomförande. Hans älskvärda sätt och representativa läggning gjorde det möjligt för honom att vinna gehör för sina synpunkter även bland lekmän. Han skapade åt radio-logien en självständig och aktad ställning i Sverige långt tidigare än i andra länder, där den på sina håll ännu icke kan sägas vara likvärdig med de »äldre» medicinska vetenskaperna.

Författare

Erik Lindgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

En del av F:s papper på Radiumhemmet, Sthlm, och f ö hos familjen.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se [Gösta Forssell,] Bi-bliographie du professeur Gösta Forssell de Karolinska mediko-kirurgiska institutet, Stockholm, 1899—1949 (Acta radiologica, Vol. 32, Sthlm 1949, s. 337—358). Även separat m. tit: Bibliographie de Gösta Forssell, ouvrages, artides et Communications . . . 1899—1949, Sthlm 1949, 24 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: W Kock, K Serafimerlasarettet 1752—1952 (1952): M Lindqvist (Quel-qu'une), Människor (1938); Minnestal hållna i VVS 1948—52 (1953); W Spångberg, Duktigt folk (1930); SMoK; Sveriges läka-rehist, 4:2 (1932), 4:5 (1935); Å Åkerlund, G F (VA Levnadsteckn:r, 8, 1949— 54; även i VAÅ 1953, s 369—418).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gösta Forssell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindgren), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14373
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gösta Forssell, urn:sbl:14373, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindgren), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se