Meriter

Fougdt, Jacob (Andersson), d omkr 1665. Kopist i k kansliet 1638 (revers 24 april), kanslist s å, rådman i Nyköping 11 okt 1642, borgmästare i Narva 2 sept 1643 (tilltr 15 juli 1644)–juni 1653, lantkommissarie i Livland o Ingermanland 30 juni 1655–60.

G m Anna Dawids, d 1681.

Biografi

År 1640 utverkade Axel Oxenstierna för F ett statligt stipendium för att utomlands förskaffa sig kunskaper om handeln. Efter återkomsten till Sverige 1642 författade han ett kort »Projekt om städernas uppkomst i gemen», vilket han överlämnade till rikskanslern. Under denna den svenska högmer-kantilismens tid ansågs bl a stadsnäringarnas befrämjande vara en av regeringsmaktens främsta uppgifter. Då styrelsesättet i städerna visade sig ha stora brister, hade regeringen redan på 1630-talet börjat tillsätta s k »kungliga borgmästare» eller justitieborg-mästare som förtroendemän. Av de baltiska städerna var Narva den enda där den nya ordningen i full utsträckning prövades. Redan på 1620- och 30-talen gjordes försök att där genomföra en specialisering av näringslivet, och 1631 insattes en borgmästare enligt de nya principerna. Denne visade sig emellertid mindre dugande, och 1644 sändes F till Narva som borgmästare. En av F:s första åtgärder var att av det starkt utökade rådet bilda tre avdelningar eller kollegier: justitiekollegium, handels- och industrikollegium och byggnadskollegium. Själv blev F chef för justitiekollegiet, då ett av hans viktigaste åligganden även var rättsväsendets förbättring i Narva. Särskilt det första verksamhetsåret var mycket livligt. Bl a utarbetades ett projekt till handelns specialisering. Det förefaller dock som om F ej var någon kapacitet på handelspolitikens område.

F:s främsta insats låg emellertid på ett annat plan. Genom sina kontakter med rikskanslern förskaffade han staden Narva ett antal lantegendomar, vilkas avkastning skulle användas till avlöning åt rådsledamöter och tjänstemän, till byggnadsföretag och till att göra den viktiga handelsleden till Ryssland – floden Narva – navigabel. Den första betydande byggnadsperioden i Narva under 1600-talet började vid den tid då F var borgmästare, ehuru initiativet därtill också kom från annat håll. Norr om den med murverk omgärdade medeltida staden planerades en ganska rymlig förstad, omkring vilken man 1647 började bygga ett fästningsverk efter kvartermästaren Johan Rodenburgs planer. Detta arbete avstannade dock efter det svensk-ryska kriget 1656–58. Den planerade upprensningen av Narvaflodens mynning stannade på undersökningsstadiet. Emellertid förskaffade sig staden ett antal större flodbåtar, s k löscher, med vilkas hjälp djupgående handelsskepp på redden lastades och lossades. F synes snart ha råkat i konflikt med de övriga medlemmarna av rådet. Ehuru han var i staden Narvas tjänst nästan ett decennium har hans senare verksamhet ej lämnat några nämnvärda spår efter sig.

År 1654 var F tillbaka i Sverige, där han bl a sökte borgmästaretjänst i Sthlm, men utan resultat. Följande år blev han lantkommissarie i Livland och Ingermanland med uppgift bl a att undersöka, huruvida städernas av kronan förunta inkomster för offentliga byggnaders uppförande, handelns befordrande och tjänstemännens underhåll verkligen användes för dessa ändamål. Samma år besökte F Narva, vid vilket tillfälle rådet anordnade ett festligt mottagande för honom. Den 10 mars 1656 skrev han därifrån till M G De la Gardie.

Författare

Arnold Soom

Arkivuppgifter

Brev från F i Biographica, Bielkesaml (till G Horn), M G De la Gardies saml o Oxenstiernska saml (till Axel Oxenstierna), RA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: RR 1643 o 1655, Kanslikollegii arkiv F VI: 3 a, Livonica II: 664, RA; Likvidationer, KA. – SRP 9–10 (1902–05) – S Karling, Narva. Eine baugeschichtliche Untersuchung (1936); A Soom, Jakob Fougdti tegevus Narva burgermeistrina (Ajalooline Ajakiri 1934); dens, Die merkantiiistische Wirtschaftspolitik Schwedens und die baltischen Städte im 17. Jahrh (Jahrbiicher für Geschichte Osteuropas 1963).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Fougdt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14406, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arnold Soom), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14406
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Fougdt, urn:sbl:14406, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arnold Soom), hämtad 2024-04-26.