Meriter

Fredag, Peder (Eriksson), nämnes tidigast 1514, stupade 20 juli 1525 vid Gustav I:s stormning av Kalmar slott. Borgare i Sthlm, hövitsman 1521.

Förekomsten av en »Anna Fredax» i Sthlms skottebok 1501 kan tyda på att redan F:s föräldrar bott i staden.

Biografi

F uppträder i den politiska historien tidigast sensommaren 1520, då Hemming Gadh sökte övertala borgarna i det av danskarna belägrade Sthlm att kapitulera. Enligt Olaus Petri, vars skildring här anses återge sthlmstradition, skall Gadh då ha blivit nästan ihjälslagen av F. En annan tradition, upptecknad omkring 1600 av Johannes Bureus, uppger, att F förklädd till fiskare borrade danska skepp i sank och kastade danskar i sjön. Efter kapitulationen skall han ha simmat över Norrström med brev på huvudet avsedda för de norrländska handelsplatserna. Enligt Peder Svart skall F, Jöns Varg och andra sthlmsborgare jämte representanter för Gävle stad och Gästriklands socknar i april 1521 ha svurit Gustav Eriksson (Vasa) trohet i Ovansjö (Gävl). Den 5 maj s å skrev den danske fogden på Sthlms slott Henrik Slagheck jämte, stadens borgmästare och råd ett brev till danskarnas hövitsman på Kastelholm Lyder van Offense. Denne varnades för F och Jöns Varg, vilka som hövitsman på en jakt med 24 karlar bedrev sjöröveri i skärgården.

Från Gustav Erikssons belägring av Sthlm meddelar Peder Svart flera uppgifter om F:s verksamhet. I okt 1521 skall han sålunda ha blivit hövitsman för ett av belägringstruppernas tre läger, förlagt till Glia (nu Drottningholm) på Lovön. Där uppges han med 450 man på julaftonen ha tillbakaslagit ett anfall och tillfogat de vida talrikare fienderna stora förluster. I början av 1522 led F, Staffan Sasse och lille Knut Bengtsson ett nederlag norr om Sthlm, varefter Gustav Eriksson överlämnade befälet över trupperna där till Joen Olovsson (Lilliesparre) och Erik Kyle. En ny framgång hade F emellertid på hösten s å, då han med 500 krigsmän gömde, sig i Maria kyrka på Södermalm och därigenom lyckades tillbakaslå ett utfall från Sthlms garnison.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: GIR 2, s 188; Olai Petri sv krönika, ed G E Klemming (1860), s 325; Peder Svart, Gustav Vasas krönika, ed G T Westin (1964); Sthlms stads skottebok 1501–10 (1915), s 9, 1516–25 (1935); STb 1514–20 (1933). – N Ahnlund, Oljoberget o Ladugårdsgärde (1924); dens, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); B Barkman, K Svea Livgardes hist, 1 (1937); G Carlsson, Hemming Gadh (1915), s 317; C-F Corin, Kampen om Sthlm 1521–23 (SSEA 1928), s 135, 141 f, 158 f; G E Klemming, Ur en samlares anteckn:r (1883–86), s 169; A Munthe, V Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); L Sjödin, Kalmarunionens slutskede, 1–2 (1943–47), s 144 f, 220, 351 f, 354 f, 472; P Sjögren, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); G T Westin, Historieskrivaren Olaus Petri (1946), s 474; F U Wrangel, Stockholmiana, 1–4 (ny uppl 1912).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peder Fredag, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14427
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peder Fredag, urn:sbl:14427, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.