Meriter

Fredenberg, Karl Wilhelm Astley, f 1 maj 1857 på Axholm i Fläckebo (Vm), d 18 okt 1936 i Lindesberg (Ör). Föräldrar: majoren Alfred F o Regina Sophia Mathilda v Ehrenheim. Mogenhetsex i Västerås 19 maj 1875, elev vid skogsinst 1 juni 1876–31 maj 1878, extra jägmästare i n Hälsinglands revir 17 juli 1878, skogsförvaltare vid ab Iggesunds bruk 1882–93 samt därefter inspektör vid brukets skogar till 1901, förest för Gävleb läns kolareskola 1892–1900, jägmästare i v Hälsinglands revir 9 juni 1893, medred o utg av tidskr Skogsvännen 1900–04, överjägmästare i v distriktet 31 jan 1902, dir vid skogsinst 2 dec 1904, generaldir o chef för domänstyr 14 okt 1905–1924, styr:led i Sv naturskyddsfören 16 maj 1909, led av styr för skogshögskolan o statens skogsförsöksanstalt 29 okt 1912, ordf i statens kolonisationsnämnd 1918, v ordf i Allm pensionsförs:bol 1917, ordf 1924–36. – RVO 1902, RNO 1905, LLA 1906 (ordf för skogs- o trädgårdsavd 1911–24), KVO1kl 1907, HedL av Norrlands skogsvårdsförb 1911 (förb:s hederstecken i guld 1933), KmstkNO 1915, HedL av Sv skogsvårdsfören 1918 (fören:s GM 1932), HedLLA 1925. – Innehade även utl orden.

G 26 maj 1887 i Hudiksvall m Agnes Sofia Albertina Signeul, f 10 okt 1864 där, d 21 april 1950 i Lindesberg (Ör), dtr till grosshandlaren Frans Alric Bernadotte S o Wilhelmina Elisabeth Molén.

Biografi

Efter att ha genomgått skogsinstitutet började Karl F sin praktiska verksamhet som skogsman, vilken uteslutande var förlagd till nedre Norrland. Under sin tid som skogsförvaltare vid ab Iggesunds bruk blev han väl förtrogen med skogshushållningens praktiskekonomiska problem. I sitt ambitiösa arbete för att förbättra skogsvården understöddes han av sina chefer bruksdisponenterna Achates Lindman och från 1892 dennes son Arvid Lindman. Sedan F 1893 utnämnts till jägmästare i västra Hälsinglands revir, kvarstod han som inspektör för brukets skogar till utgången av 1901. Under sin tid som jägmästare förvaltade F bl a Hamra kronopark och kom därvid att lägga de första grunderna till en ordnad skogsskötsel på denna domän. Bl a bröt han med den tidigare tillämpade dimensionsawerkningen.

Genom sin praktiska duglighet hade F vid sekelskiftet vunnit en auktoritativ ställning bland landets skogsmän. När posten som chef för domänstyrelsen blev ledig 1905, var F självskriven till denna befattning. Under hans ledning genomgick den statliga skogsförvaltningen en snabb utveckling.

F strävade efter att genom skogsvårdande åtgärder vinna en jämn avkastning, vilken skulle garantera industrien en oavbruten råvarutillförsel och tillgodose befolkningens behov av arbetstillfällen. På sina inspektionsresor och genom cirkulär framförde F också krav på huggningsmetoder som främjade skogens naturliga föryngring. Hans ambition att höja avkastningen från skogarna och samtidigt bättre ekonomisera skötseln gav resultat. Såväl awerkningsbeloppet som bruttoavkastningen steg avsevärt under hans chefstid. På grund av de ökade arbetsuppgifterna i samband med den intensifierade driften skedde flera omorganisationer både inom det centrala ämbetsverket och på det lokala planet. Antalet byråer på domänstyrelsen steg från fem till åtta, och dessutom inrättades särskilda försäljnings- och inköpsavdelningar. Samtidigt ökades de olika förvaltningsområdena. Under F:s ämbetstid genomfördes flera reformer inom skogslagstiftningen. Många av dessa gällde landets nordliga delar, som F alltid hyste särskilt intresse för och dit han bl a förlade flera av sina talrika inspektionsresor.

På den skogliga undervisningens område gjorde F stora och bestående insatser. En genomgripande nydaning av statens skogsskolor kom till stånd i form av förstärkning av lärarpersonalen och utvidgning av undervisningen, den teoretiska såväl som den praktiska. Under sin norrlandstid var F själv föreståndare för Gävleborgs läns kolareskola. Naturvården låg F varmt om hjärtat och han var en av dem som hösten 1908 inbjöd till bildandet av Sv Naturskyddsföreningen.

F framträdde även i stor utsträckning som författare i skogsvårdsfrågor. Till hans tidigare och mera spridda skrifter hör »Om uppskattning av timmerskog» och »Om stämpling, huggning, utforsling och mätning av sågtimmer». Tillsammans med Th Örtenblad utgav han under några år tidskriften Skogsvännen.

F var en plikt- och arbetsmänniska av stora mått. Under nära två decennier ledde han domänstyrelsen med kraft och skicklighet. Den sv skogen var ständigt i hans tankar och det sades om honom, att han »talade skogsbruk såväl i vaket som sovande tillstånd». Han var enkel och anspråkslös till sitt väsen, men dagtingade inte med sin uppfattning och kunde vara kärv och skarp i sin kritik, om något inte var som det skulle. Oföretagsamhet och veklighet var okända företeelser i hans värld, och han hade trots sin praktiska inriktning en hög och ödmjuk uppfattning om andliga värden.

Författare

Sten Castelius

Arkivuppgifter

Brev från F till Achates Lindman i Iggesunds arkiv. Ett fåtal brev från F i RA och KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om uppskattning af timmerskog. Sthlm 1892. 30 s. (Afhandlingar och prisskrifter utg. genom Föreningen för skogsvård i Norrland, H. 1.) – Om stämpling, huggning, utforsling och mätning af sågtimmer. Sthlm 1892. 44 s. (Ibid., 2.) – Redogörelse öfver profkolningar . . . Sundsvall 1900. 20 s. [Undert., tills. m. F. G. Stridsberg.] – Medv. bl. a. i: Skogsvännen (med-redaktör 1901—04), Skogen, populärtidskrift, Norrlands skogsvårdsförbunds tidskrift, (Svenska) Skogsvårdsföreningens tidskrift, LA:s handl. o. tidskrift samt Sveriges natur (samtliga Sthlm).

Källor och litteratur

Källor o litt: I Anderson, Arvid Lindman o hans tid (1956); S Castelius, art om F i Domän-Posten, nr 1, 1965; A Holmgren, K F (Norrlands skogsvårdsförb:s tidskr 1936); K F (OoB 1923–24), s 485 f; A Lindman, K F t (LA:s handl:r o tidskr 1936); H Samzelius, Jägeristaten (1915); SMoK; Väd 1935.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl W A Fredenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14431, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Castelius), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14431
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl W A Fredenberg, urn:sbl:14431, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Castelius), hämtad 2024-04-18.