Biografi

Frese, medeltida finländsk borgarsläkt av tyskt ursprung. Dess äldste kände stamfar, Arnika F, är endast känd genom det patronymikon den ene av sönerna, borgaren i Åbo Fredrik F (d 1454), ett par gånger kan beläggas ha använt (»Frederik Fryske Arnikasson» resp »Frederic Arnika Fresekaeson»). Han har av J W Ruuth identifierats med en »Arnaldus Fresykinj», vilken nämnes bland donatorer till S:t Görans altare i Åbo domkyrka.

Släktens främste medlem var Fredrik F:s bror Jakob F (d 1455), borgmästare i Åbo åtminstone 1431–50. Denne bedrev en omfattande handel och flyttade i början av 1450-talet till Reval. Hans testamente 1455 vittnar om att han torde ha varit en av Nordens rikaste män.

Med sin första hustru, vars namn ej är känt, hade Jakob F två barn, sonen Henrik F (d 1465 eller 1466), som blev magister i Paris 1451 och i Köln 1454 samt domprost i Åbo 1460, samt dottern Birgitta Jakobsdtr (levde ännu 1510 på det efter släkten F uppkallade Friskala utanför Åbo). Hon var först gift med borgmästaren i Sthlm Jurgen Meideborg (d 1457), sedan med den tyske adelsjunkern Wilhelm van dem Felde (d 1508), vilken blev borgare i Visby och slutligen kaparkapten först hos Ivar Axelsson (Tott) och därefter hos konung Hans. Jakob F hade i sitt andra äktenskap med borgmästaren i Reval Gost van Borstells dotter Wendele (d före 1481) sonen Fredrik F (d omkr 1481), som opererades för harmynthet i Danzig och hela sitt liv stod under förmyndare.

Efter Jakob F:s död hävdade svärsonen Meideborg, att Jakob aldrig av van Borstell utfått sin andra hustrus hemgift, och en långvarig tvist utbröt. Genom besvär omintetgjorde van Borstell dels Meideborgs försök att få kejsaren Fredrik III att göra den sv konungen Karl Knutsson till domare i målet dels en hänvändelse till påven, som sonen Henrik F gjorde efter Meideborgs död. År 1460 återförvisade påven saken till kejserlig dom, men den långvariga processen i Wien blev så dyrbar, att den efter några år måste avbrytas. Sedan van Borstell och Henrik F avlidit, ingicks en förlikning 1467. Denna innebar att van Borstells arvingar skulle utbetala en mindre summa än Jakob F:s arvingar ursprungligen gjort anspråk på. Någon utbetalning kom emellertid ej till stånd. På 1470-talet vände sig Birgitta Jakobsdtrs senare make Wilhelm van dem Felde till Ivar Axelsson (Tott), vilken från 1480 tog hans sak till förevändning för kaperier mot skepp från Reval såsom hemstad för van Borstells arvingar. Efter Ivar Axelssons död 1487 vann van dem Felde gehör hos konung Hans, Gotlands nye herre, men på grund av osämja med sina döttrar och svärsöner kom Birgitta först i början av 1500-talet i besittning av pengarna och del i arvet efter halvbrodern Fredrik F.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: ÅboSvB, s 268, 284. – F de Brun, Sthlms borgmästare o rådmän i äldre tid (PHT 1920); G A Donner, Striden om arvet efter köpmannen Jakob F 1455–1510 (1930; utan noter o källbilagor tr med titeln Kampen om Fresearvet s å) jämte där ang källor o litt; J W Ruuth, Åbo stads hist un- der medeltiden o 1500-talet, 2 (1912), s 97 f, 108 f, 3 (1916), s 61 ff; P O v Törne, Magnus Nilsson Stjernkors (FHT 1922), s 118 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frese, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14454, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14454
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frese, släkt, urn:sbl:14454, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-28.