Biografi

Frick, rikt förgrenad släkt, enligt traditionen av tyskt ursprung; borgare med namnet Hans F fanns i Lubeck på 1400- och 1500-talen, men det eventuella genealogiska sambandet har ej säkert kunnat utredas. Den sv släktens äldste kände stamfar, skräddaren Nils Matsson (levde 1654) i Kristianstad, hade sonen (dombok 3 aug 1660) Hans Nilsson (d 1709), skräddarmästare i Kristianstad från 1662 och ålderman där från 1677, vilken åtminstone från 1695 ibland kallas F. Hans son Andreas Hansson F (d 1751), vilken bär släktnamnet redan vid sin antagning som lärodräng i Kristianstads skräddarskrå 1688 och till sist även han avancerade till ålderman, blev far till bl a kyrkoherden i Röke (Krist) Andreas F (1708–66). Dennes äldste son, bruksinspektören vid Tabergs bruk (Jönk) Carl Petter F (1750–1804), blev farfar till den i Brasilien bl a som im-migrantvärvare verksamme ingenjören Axel Rudolf F (f 1839, d i början av 1900-talet). Av Carl Petter F:s bröder var varvskommissarien i Karlskrona Andreas Gilius F (1752–1820) tillfällighetspoet och känd som sin stads största »kvickhuvud». Dennes äldste son Anders Håkan F (1794–1877) var borgmästare i Kalmar 1852–76 och riksdagsman 1853—54 samt 1856–58. Den sistnämndes brorson kaptenlöjtnanten Carl Gilius F (1827–89) var landstingsman 1873–88, ordförande i Karlskrona stadsfullmäktige 1875–88 och riksdagsman i AK 1886–88. Dennes brorson, rådmannen i Gbg Ernst Otto Manfred F (1872–1948), blev far till docenten i biokemi i Uppsala Gösta F (1919–63).

En yngre bror till den ovannämnde kyrkoherden Andreas F var kronofogden i Oxie, Skytts och Vemmenhögs fögderi (Malm) Per F (1710–71), av vars söner handlanden i Malmö Anders Gilius F (1754–1830) blev far till bl a Thomas F (1787–1867), en av sin tids rikaste och mest framstående affärsmän och skeppsredare i Malmö. Även dennes yngre bröder och flera brorsöner, bland dem konsul Otto Fredrik F (1834–1906), var affärsmän i denna stad. Söner till den sistnämnde var dels sjökapten Carl F (1863–1924), som skrev släktens historia, dels den länge i utlandet (Tyskland, Belgien, Italien) bosatte ingenjören Otto F (1867–1933), känd som uppfinnare av de efter honom uppkallade elektriska induktionssmältugnarna, dels överläkaren vid Augustanalasarettet i Chicago Anders F (1868–1946). Son till Carl F är rådgivaren i Rödakorsföreningarnas förbund i Geneve direktören Ernst Gilius F (f 1908, d 1996).

Handlanden Anders Gilius F:s äldre bror, advokatfiskalen i Gbg Hans Friedrich F (1751–1807), blev farfar till v häradshövdingen Lars Anders Rudolf F (1813–1908) i Jönköping. Sonson till denne var kaptenen Per Anders Eric F (1884–1944), som under tjänstgöring i det sv gendarmeriet i Persien 1911–16 blev persisk major och gjorde sig känd som en av Sveriges mest initiativrika idrottsledare. Hans farbror, verkst dir i Försäkringsbolaget Allmänna Brand, v häradshövdingen Nils Albert F (1861–1937), blev far till f d verkst dir för bl a ab Industrikredit Bo Rudolf F (f 1894, d 1985) och till PR-chefen hos Livförsäkringsab Framtiden Nils-Bernhard F (f 1905, d 1988), vars maka Elisabeth (Liesl) F, f Werber (f 1908, d 1982), gjort sig känd som tecknare. Lars Anders Rudolf F: s yngre bror, ryttmästaren Fredrik Julius F (1815–1908), blev farfars far till verkst direktören i Manufaktur-ab i Malmö och i Malmö Yllefabriks-ab Carl Axel Walter F (f 1914, d 1996).

Till en helt annan släkt hörde den i Brasilien verksamme kände skulptören prof August Ferdinand F (1878–1939), vars far, konduktören August Andersson F (1844–1922) i Ljusnarsberg (Ör), ursprungligen hette Frisk och var son till f d soldaten Anders Frisk (1809–78) i Gräsholmen, Trästena (Skar).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: G Elgenstiernas saml, KB; Skräddareämb :s i Kristianstad inskr :prot 1648–1745, fol 24, 26 v, 65 v, 71 v, 72 v, 98, 157 v, Nord mus; brev från dir S Otto Brenner 12 mars 1965, SBL; avskr av L Falkman, Ättetavla över ätten Mandorff, Stadsarkivet, Malmö. – Allhems sportlex, 2 (1949); T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); G Berggren, Mamsell Heddas fästmögåva (Sancte Christophers Gilles Chroenica, 11, 1937); J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); K Enghoff, Kristianstads hist 1614–1948 (1949); M Fahl, Biogr matr (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 2, 1963); C F, Slägten F i Sverige (1893; ny uppl av E F 1934); A U Isberg, Malmö stads kyrkor, 1 (1914), s 439 f; Jönköpings hist, 4 (1921); [C F Lindahl,] Sv millionärer. Minnen o anteckna af Lazarus, 9 (1904), s 143 ff; NF:s sportlex, 3 (1940); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); C Sjöström, Blekingska na- tionen (1901); dens, Skånska nationen (1897); SKL; SMoK; S-ö Swahn, Från Kalvhagen till Alamedan (1939); Sv porträttgall; Sv släktkal 1963; Sv TeknF 1861–1936, 1–2 (1937); B Utterström, Läsesäll-skap o lånebibi i Karlskrona 1794–1863 (Fören Gamla Karlskrona. Årsbok 1958–59); Väd 1963.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frick, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14470, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14470
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frick, släkt, urn:sbl:14470, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.