C Johan Fröberg

Född:1812-01-28 – Svea Livgardes församling, Stockholms län
Död:1884-05-15 – Västerviks församling, Kalmar län

Musiker, Teaterledare


Band 16 (1964-1966), sida 607.

Meriter

Fröberg, Carl Johan, f 28 jan 1812 i Sthlm (Svea livg), d 15 maj 1884 i Västervik. Föräldrar: fanjunkaren Johan F o Maria Christina Stråberg. Studerade cello för hovkapellisten C A Gehrman, cellist i hovkapellet 1 juli 1835—1 juli 1838 o i Nya teaterns orkester 1842—46, musiklär i Uppsala 1846 —63, lär i piano vid K teatern 1863—67, ledde egen musikskola i Sthlm 1864—68, drev elevteaiter där 1868—70, ledde det första s k Fröbergska sällsk 1870—76 o 1880— 84.

G 14 febr 1847 i Uppsala m Carolina Sophia Sahlin, f 6 april 1814 i Tösse (Älvsb; enl hfl för Domk Uppsala), d 15 jan 1888 i Uppsala.

Biografi

Efter utbildning till violoncellist tjänstgjorde Johan F vid bl a hovkapellet för att 1846 inleda en c:a tjuguårig verksamhet som musikpedagog och konsertarrangör i Uppsala och från 1864 i Sthlm. Här inrättade han 1868 Nya Teater-elevskolan och utbildade på kort tid en förstklassig ensemble. Under ledning av F och hans hustru turnerade sällskapet framgångsrikt i Sverige och Finland med bl a förebildliga operettföreställningar. Mot slutet av 70-talet gjorde F dock ett par års uppehåll i turnéverksamheten för att helt ägna sig åt musikteoretiskt författarskap.

F, som tillägnade sig en omfattande allmänbildning, deltog med vägande inlägg i 1850-talets livliga musikpedagogiska debatt. För att minska bristen på kompetenta musiklärare inrättade han vid sin egen musikskola en klass för utbildning av pianopedagoger — ett vid Musikhögskolan långt senare realiserat projekt. F krävde av sina elever inte endast teknik utan också intellektuell skärpa och estetisk bildning. Hans för mer än 100 år sedan utgivna lärobok i pianospelning har fortfarande en anmärkningsvärd aktualitet.

F var en av de få spekulativt begåvade musikteoretikerna i 1800-talets Sverige. Påverkad av C J Boströms rationella idealism såg han i tonkonstens grundelement och därav uppbyggda komplex fattbara sinnebilder av det absoluta. Så blev t ex den ensamt ljudande tonen för honom en bild av ett medvetet individuellt väsen och det av tretton durtreklanger kring en och samma grundton uppbyggda systemet en bild av det gudomligas enhet i mångfalden. F ansåg sig ha angivit de regler, enligt vilka tonkonstens grundelement måste formas för att det färdiga konstverket skulle kunna fylla den höga uppgiften att i sinnlig form avbilda ett visst individuellt väsen och dess grad av självmedvetenhet. Från den givna utgångspunkten utvecklar F i sin sakliga och på fina iakttagelser rika framställning med konsekvens sina idéer. Hans systembildning är dock helt knuten till den musik som nådde sin höjdpunkt med den mogna wienklassiska stilen. Tonkonsten från 1800-talets senare hälft framstod för honom som ett avfall. Av hans samtida var den högt bildade musikkritikern Adolf Lindgren den ende, som förstod att uppskatta honom efter förtjänst.

Författare

Stig Walin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord om de sköna konsternas betydelse med egentligt afseende på musiken och dess vård inom fäderneslandet. Upsala 1855. 112 s. — Grundlagarna för pianospelets teknik jemte det väsendtligaste af allmänna musikläran. En, i pianospel och musik, såväl till sjelfstudium, som för den allmänna undervisningen afsedd lärobok. H. 1* [omsl.]. Upsala 1861. VI, (2), 174 s., 1 pl.-bl. + omsl. — Om tonkonstens betydelse såsom allmänt bildningsämne. Sthlm 1867. (4), 22 s. — Försök till grundläggning af en verkligt rationel harmoni- och tonsättnings-lära. D. 1. H 1* [omsl.]. Upsala 1878. XI, 408 s. + omsl. [Otryckt forts, i MAB.] — Om qvint-förbudet [utdrag ur sistn.] (Svensk musiktidning, 4, 1884, s. 131 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927), s 91 f; C J F f (Sv musiktidn, nr 11, 1884); F A Dahlgren, Anteckn:r om Sthlms theatrar (1866); F Hedberg, K J F (Svea 1885); [A Hellander,] Teateroriginal o typer från skilda scener af en gammal skådespelare (1900); A[dolf] L[indgren], F:s Harmonilära (Sv musiktidn, nr 12, 1884); T Norlind, Allm musiklex, 1, (1927); SMoK; S Walin, G J F. En sv musikteoretiker (STM 1934).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Johan Fröberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Walin), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14544
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Johan Fröberg, urn:sbl:14544, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Walin), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se