N Gustaf O Frödin

Född:1883-01-06 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1962-05-24 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Geolog


Band 16 (1964-1966), sida 614.

Meriter

3 Frödin, Nils Gustaf Otto, bror till F 1 o F 2, f 6 jan 1883 i Uppsala, d 24 maj 1962 där. Mogenhetsex vid Uppsala h a l 6 juni 1903, inskr vid Uppsala univ 15 juni 1904, genomgick Ultuna lantbruksinst 1 nov 1904 —25 okt 1906, fil kand 30 maj 1910, fil lic 9 april 1913, disp pro gradu 27 maj s å, fil dr 31 maj s å, doc i geologi 3 juni 1914—6 jan 1948, amanuens vid mineralog-geolog inst 1915—18, allt i Uppsala, speciallär vid KTH 1916—19, lär vid Arméns underofficersskola o Försvarets lärov 1928—51.

G 22 juni 1910 i Uppsala m Signe Romberg, f 17 nov 1884 i Lycksele, d 15 juni 1961 i Uppsala, dtr till apotekaren Carl R o Fanny af Schmidt.

Biografi

Gustaf F:s vetenskapliga insatser faller främst inom kvartärgeologins fält, men han har även lämnat bidrag till kännedomen om fjällbergartema, inklusive tektonik och morfologi. F:s doktorsavhandling om Västra Jämtlands senglaciala geologi utgör en ingående behandling av de isdämda sjöarna, som vid den tiden utgjorde ett mycket aktuellt forskningsobjekt. Jämtland utgjorde även i fortsättningen hans viktigaste studiefält, men sedermera kom också norra Dalarna, Härjedalen och södra Västerbottens län att bli föremål för hans forskning. Under de mycket produktiva åren efter disputationen vidgades F:s vetenskapliga intressen. Isrecession och senkvartära nivåförändringar, den postglaciala erosionens omfång, istäckets lutning och isdelarens vandring är andra kvartärgeologiska problem som F behandlat. Han fick 1915 i uppdrag av Vattenfallsstyrelsen att företaga geologiska undersökningar i Göta älvdal för utrönande av faran för jordskred och markförskjutningar vid Trollhätte kanals ombyggnad. Den 1919 utgivna skriften härom innehåller iakttagelser och beskrivningar av bestående värde, även om den metodik och de teoretiska åskådningar, som vid den tiden stod till buds för en geoteknisk undersökning av detta slag är föråldrade. Från 1920 ägnade sig F under en följd av år åt problem rörande fjällkedjans tektonik, morfologi och bergarter. I fråga om överskjutningarna kom han till det resultatet, att de är sammansatta av ett antal mindre, kaledoniska vecknings- och intrusionsgravar och att de antagna stora överskjutningstäckena utgör komplex av ett flertal mindre av mer lokal natur. I stridsfrågan rörande sparagmiternas och åreskiffrarnas åldersställning, som tidigare betraktats som prekambrisk, argumenterade han för uppfattningen om de förra som kambrosiluriska faciesbildningar, de senare som metamorfoserad silur.

Då F sökte den efter A G Högboms avgång lediga professuren i geologi med petro-grafi och mineralogi vid Uppsala universitet, som han uppehållit 12 jan 1922—6 sept 1924, invecklades han i en häftig befordringsstrid och placerades slutligen i andra rummet. Han kände sig förfördelad, isolerade sig och lämnade under många år sin forskning. F var en skicklig pedagog och var bl a under en lång följd av år lärare vid Arméns underofficersskola och Försvarets läroverk i Uppsala. Det visade sig emellertid, att han inte för sin pedagogiska verksamhet hade släppt sina vetenskapliga intressen. Han sökte kontakt med undervisning och forskning i naturgeografi, och vid slutet av 1940-talet påbörjade han nya fältstudier i Jämtlands län. År 1954 kom det stora arbetet om de sista skedena i Jämtlands glacialhistoria och s å ett arbete om sanduravlagringar i norra Sverige. Arbetena är baserade såväl på äldre iakttagelsematerial som på nytt. En huvudtes i det förstnämnda arbetet är påvisandet av en s k epiglacial isframstöt vid slutet av Finiglacial tid. Denna fråga är ännu öppen. — År 1956 kom ett annat större arbete från denna sena, produktiva period, behandlande isströmmarna över östra Uppland. Det är främst baserat på räffelstudier.

För den som lärde känna F under senare delen av hans liv framstod han som en stillsam, resignerad man med en sarkastisk humor.

Författare

Filip Hjulström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM 1937—1950, Uppsala 1953, s. 168. Vidare: De sista skedena av Centraljämtlands glaciala historia. Uppsala 1954. 251 s., 3 kartbl. (Geographica, 24.) — The distribution of late glacial sub-fossil sandurs in northern Sweden (Geografiska annaler, 1954, Sthlm 1955, s. 112— 134). — Isströmssuccessionen på Uplands-halvön jämte försök till korrelation med Ålands och Åbolands skärgård. Uppsala 1956. 123 s., 1 kartbl. (Geographica, 32.) — Peri-glaciala aeoliska bildningar i västra och södra Jämtland? (Ymer, 76, 1956, Sthlm 1957, s. 190—196).

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb :s för rikets univ arkiv, Uppsala 1914, RA. — SMoK; UUM 1937—1950 (1953); Väd 1953.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Gustaf O Frödin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Filip Hjulström), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14547
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Gustaf O Frödin, urn:sbl:14547, Svenskt biografiskt lexikon (art av Filip Hjulström), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se