Carl Funck

Född:1708-12-01 – Sala stadsförsamling, Västmanlands län
Död:1783-06-22 – Hovs församling (E-län), Östergötlands län (på Hovgården)

Arméofficer, Riksråd


Band 16 (1964-1966), sida 653.

Meriter

3 Funck, Carl, brorson till F 2, f 1 dec 1708 trol i Sala, d 22 juni 1783 på Hovgården, Hov (ög). Föräldrar: landsh frih Gustaf F o Christina Cronström. Inskr vid Uppsala univ 1 okt 1722, eo kanslist i krigsexp febr 1728, sergeant vid art:reg, Sthlm, 30 april 1730, styckjunkare där 28 jan 1731, underlöjtn 6 sept 1732, löjtn 14 nov 1734, kapten 5 aug 1741, major vid art i Gbg 7 maj 1747, major vid art i Sthlm 27 april 1748, överstelöjtn vid art:bataljonen på Gotland 22 nov 1749, vid art i Finland 28 jan 1758, vid Södermanlands reg 3 juli s å, överste i armén 22 april 1760, överste vid art o förordn som generalfälttygmästare i krigskoll 8 sept 1761, riksråd 11 sept 1765—27 maj 1769 o 27 mars 1772—22 aug s å. Deltog i riksdagarna 1738 —39, 1755—66 (led av SU 1765—66). RSO 1748, KmstkSO 1771.

G 1) 22 febr 1739 i Sthlm (Svea art) m frih Charlotta Elisabet Cronstedt, f 22 febr 1714, d 8 juli 1763 på Brogården, Bro (Upps), dtr till presidenten frih Carl C o Elisabet Arnell; 2) 3 dec 1765 i Sthlm m Brita Rhyzelia, adl Odencrantz, förut g m ryttm frih O J Lagerfelt (d 1759), f 19 aug 1726 i Linköping, d 7 aug 1787 på Lagerlunda, Kärna (ög), dtr till biskop Andreas Olai Rhyzelius o Catharina Ihre.

Biografi

Det var inom tvenne verksamhetsområden som F kom att göra sitt namn känt — som mösspolitiker och som artilleriofficer. Sin yrkeskarriär gjorde han inom det värvade artilleriregementet, men enligt tidens sed var aktiviteten i ej ringa grad samtidigt inriktad på partipolitiken. Redan vid mitten av 1750-talet var F en verksam mösspolitiker och började sikta på posten som generalfälttyg-mästare. Han ratades emellertid av den hattorienterade regeringen som inte utan grund misstänkte, att F, som var svärson till presidenten Cronstedt, skulle återuppliva svärfaderns oppositionella politik.

Generalfälttygmästarämbetet hade under frihetstiden mistat mycket av sin tidigare betydelse genom att viktiga befogenheter av förvaltningskaraktär efter hand felaktigt överförts på chefen för artilleriregementet, under vilken generalfälttygmästaren även i vissa ärenden kommit att lyda, Då ingen generalsperson sökte den ganska dåligt avlönade platsen, upprätthölls den en lång tid på förordnande. På senhösten 1759 förordnades sålunda Augustin Ehrensvärds broder, överstelöjtnanten vid artilleriregementet Carl Ehrensvärd, som var hatt.

Då riksdagen skulle samlas 1760, uppstod en långvarig tvist om fältofficerarnas representation. Enligt rådets beslut skulle officerare få lämna hären som »krigsbefälets» ombud, men inte därför att de var huvudmän för sin ätt. De som bröt mot detta förbud skulle avskedas. Trots regeringens uttryckliga befallning till honom att kvarstanna på sin post utnyttjade F sin ställning som överstelöjtnant och reste hem för att bevista riksdagen i sin chefs ställe, fastän denne befann sig i Sverige. Han fick emellertid stöd hos det högre krigsbefälet och undgick efterräkningar. Efter kriget deltog han mycket aktivt i mösspartiets förberedelser för 1765 —66 års riksdag.

När Augustin Ehrensvärd på våren 1761 frånträdde chefskapet över artilleriet, lyckades hattarna placera sin man Carl Ehrensvärd där. Mössorna tog 8 sept s å revansch genom att göra F till generalfälttygmästare. Nu började en välbehövlig uppryckning av det gamla ämbetet. Det hade gått så långt, att generalfälttygmästaren endast var ledamot i krigskollegium, medan chefen för artilleriet kunde hänvända sig direkt till K M:t. Det dröjde inte länge, innan F hos defensionsdeputationen vid riksdagen lämnade förslag till ny instruktion för generalfält-tygmästarämbetet. Deputationen, som önskade hindra genomförandet av projektet, sände planen för yttrande till Carl Ehrensvärd, vilken trots upprepade påstötningar, förhalade ärendet.

Vid 1765 års riksdag förlorade hattpartiet majoriteten ooh pålitliga mössor började besätta rådsplatserna. F invaldes nu omedelbart i riksdagens sekreta utskott. Han vände sig 2 sept åter till ständerna med sina yrkanden rörande artilleriets organisation. Nio dagar senare utnämndes han till riksråd och lämnade därmed artilleriet men drev ändå på reformförslaget. Den 26 aug påföljande år blev det äntligen resultat, då K M:t befallde krigskollegium att omarbeta general-fälttygmästarens instruktion. Därmed blev generalfälttygmästarämbetet till väsentliga delar återfört till sin stormaktstida ställning. Samtidigt medförde reformen ökat intresse för artilleriet samt aktivitet och arbetslust inom hela vapenslaget.

År 1769, då hattarna åter kom till makten, måste F lämna riksrådsbefattningen. Partistriden blossade upp, och mössorna organiserade på ett skickligt sätt sina partivänner över hela landet. F var en av partiets fyra styrande mästare, och den som 1771 utdelade ryska pengar. Omedelbart före riksdagen, 10 juni 1771 vände sig riksrådet Hjärne till mösschefen F och föreslog, att man under konungens bemedling skulle göra slut på tvedräkt och utländsk korruption. F biträdde förslaget och inträdde 1772 åter i det nya rådet men avskedades redan i aug s å liksom flera andra mössor efter statskuppen. Inför den hotande revolutionen hade han i aug s å beordrats till Skåne för att nedslå resningen där, men då han ej var anträffbar, utsåg sig Pechlin till ersättare. Genom statskuppen arresterades F och var nu definitivt avlägsnad från det politiska livet. Han fick pension men arbetade länge på politisk revansch och lär hela tiden ha upprätthållit vissa ryska förbindelser.

F var en driftig officer. Hans förslag till omorganisation av artilleriets högsta ledning kännetecknas av reda, ordningssinne och framsynthet. Han var i hög grad karriär- och ärelysten samt hade en starkt kritisk läggning. Skicklig organisatör och planläggare överlät han dock oftast åt andra att genomföra sina intentioner. Han var en av mösspartiets mest energiska och framträdande ledare. Vid 1765 års riksdag sökte han till det yttersta utnyttja det för partiet förmånliga nya läget för en omorganisation avsedd att förbilliga hela statsförvaltningen. Som känd intrigör och väl hemmastadd på partiväsendets hemliga vägar samt som obeveklig fiende till hattpolitiken skaffade han sig många ovänner. När mössorna 1765 kom till makten, gjorde han sig genom personligt hämndbegär skyldig till handlingar som knappast gagnade partiet.

Författare

Jonas Hedberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Anmärkningar, gjorde, under flere campagner, öfver lätta troupers oumgängelighet och fördelaktige nyttjande vid arméer. Sthlm 1761. (4), 154 s. [Pseud.: J. F.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Avskriftsaml 19, Biografica, Generalmönsterrullor 1730—1758, KrA. — Bref o skrif:r af o till C v Linné, 1:6 (1912); F A v Fersen, Hist skrifter, 3 (1869); Amiral Carl Tersmedens memoarer, 5 (1918); UUM 2, 1700—1750 (1919—23). — A Grape, Ih-reska handskriftsaml, 1—2 (1949); J Hedberg, K finska art:reg (SSLF 404, 1964); J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); L Lin-narsson, Riksrådens licentiering (1943); C G Malmström, Sveriges polit hist, 5 (2 uppl, 1900); C T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III:s regering, 1 (1885); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist. . . (1941); SMoK; B Steckzén, Krigskollegii hist, 2—3, 1697—1865 (1937); Sv artilleriet förr o nu (1944); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—1762 (1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Funck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14582, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Hedberg), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14582
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Funck, urn:sbl:14582, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Hedberg), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se