Biografi

Gadd, släkter.

1 Skånsk släkt, vars äldste säkert kände stamfar, klockaren Lucas G Johansson (d 1757, enl uppg 78 år gammal) i N Åkarp (Krist), med anledning av sitt ovanliga förnamn förmodats ha varit sonson till prosten Lucas G (1615–80) i Bälinge (Söd), som var riksdagsman 1660 och 1678. Av den förstnämndes söner blev kyrkoherden Johan G (1709–73) i V Kärrstorp (Malm) far till Lucas G (1755–1811), vilken som rektor för Landskrona lärdomsskola 1783–1806 var den ledande själen i den herrnhutiska sammanslutningen i staden och till sist blev kyrkoherde i Gladsax (Krist).

Dennes sonson var generalen Hemming G (1837–1915). Han var chef för krigshögskolan 1883–86 och för lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1886–88, blev överste och chef för Andra livgrenadjärregementet 1888 samt generalmajor och sekundchef för Svea livgarde 1892, var 1896–1905 chef för 4:e arméfördelningen, utnämndes 1902 till generallöjtnant och 1905 vid sitt avsked från aktiv tjänst till general. Han var ledamot av flera kommittéer och 1905–07 förste adjutant och chef för H M Konungens stab. Han anses framför allt ha spelat en roll vid moderniseringen av den sv trupputbildningen efter tyska förebilder. Intrycken från sina studieresor i Tyskland redovisade han i »Sex reserapporter angående bayerska hären. Aflemnade 1876–1877» (1877). Stor arbetsförmåga, beslutsamhet och blick för väsentligheter var kännetecknande för G, som också som human chef blev uppskattad av sina underordnade.

Hemming G:s son var generalmajoren Sture Hemming G (1880–1962). Sture G tjänstgjorde som Sv telegrambyråns korrespondent vid österrikisk-ungerska arméns högkvarter 1914–15, var avdelningschef vid generalstabens utrikesavdelning 1920–24 och militärattaché i Paris 1924–28. Efter samtidig verksamhet vid den sv representationen vid Nationernas förbund i Genève 1922–28 blev han överste 1929 och chef för krigshögskolan från 1930 (tf 1929), för Wendes artilleriregemente från 1932 och för Svea artilleriregemente från 1935. År 1937 utnämndes han till generalmajor, inspektör för artilleriet och chef för artilleristabskåren. Han tog avsked ur aktiv tjänst 1941 och blev 1943 kabinettskammarherre.

2 Finländsk släkt. Se särskild släktartikel nedan.

3 Komminister Johan G (1740–1829) på Öckerö (Göt), som var bondson från Alleby i Björlanda (Göt), blev farfar till bl a sjökapten Daniel G (1812–57), vars son var prosten Johan (Janne) G (1849–1926) i Torup (Hall). En av dennes söner, stiftsjägmästaren Hemming Gabriel G (f 1890, d 1975) i Uppsala, är far till ambassadrådet Erik Hemming Sophus G (f 1921, d 1966).

4 Husmannen Måns Jönsson (levde 1797) i Lerbergstorp, S:t Olof (Krist), blev far till furiren Anders G (1792–1865) i Attusa, S:t Olof, som deltog i kriget i Tyskland 1813–14 och fick medalj för tapperhet i fält samt ryska S:t Georgsordens kors. Hans söner Jonas Magnus G (1819–93) och Christoffer G (1831–1911) grundade 1873 Malmö cigarr- och tobaksfabriksab, som 1911 övertogs av F H Kockums tobaksfabriksab och 1913 med detta uppgick i Förenade sv tobaksfabriker. Christoffer G blev far till generalmajoren Hugo Adolf Magnus Christoffer G (f 1885, d 1968).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: O Kugelbergs slägtanteckn:r, 1: 3, KB. – E Angelin m fl, Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); S Ankarcrona, Hemming G (KrVAH 1915, s 206 ff); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:2 (1948), s 451, 2:3 (1951), s 319; S Cawallin, Lunds stifts herdam, 2–5 (1855–58); Generalstaben 1873–1923 (1923); K A Hagström, Strengnäs stifts herdam, 2–3 (1898–99); S Hallberg, Sv officersmatr, 1 (1921); H8D 14 (1912–13); H O Indebetou, Nyköpings minnen (1874); P Å N:son Kellin, Minnestal över bortgångne ledamöter (KrVAH 1962), s 163 f; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); K Norborg, Gbgs stift 1885–1949 (1949); H Pleijel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925); W Ridderstad, Gula gardet 1526–1903 (1903); G V Schotte, Bidr till Nyköpings elementarlärov:s hist, 4 (1887), s 10; C Sjöström, Skånska nationen (1897); dens, Blekingska nationen 1697–1900 (1901); dens, Smålands nation i Lund 1668–1921 (1922); C W Skarstedt, Gbgs stifts herdam (1878); SMoK; Sv släktkal 1930; P Wieselgren, Lucas G (Bidr till Lunds stifts herdam, 1846); G Virdestam, Växjö stifts herdam, 3 (1929); Väd 1965; Örnberg 10 (1894), 12 (1898).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gadd, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14619, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14619
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gadd, släkter, urn:sbl:14619, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.