Jacob Gadolin

Född:1719-10-13 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1802-09-26 – Finland (i Åbo)

Riksdagsledamot, Biskop, Matematiker


Band 16 (1964-1966), sida 715.

Meriter

1 Gadolin, Jacob, f 13 okt 1719 i Strängnäs, d 26 sept 1802 i Åbo. Föräldrar: kontraktsprosten Jacob G o Anna Lignipaea. Inskr vid Åbo akad 14 febr 1736, vid Uppsala univ 20 okt 1742, fil kand i Åbo 4 dec 1744, mag 18 juli 1745, doc i matematik s å, tf prof i samma ämne 1745—55, allt i Åbo, astronomie observatör vid lantmäterikommissionen i Finland 1 april 1748, astronomie observatör o eo prof i Åbo 27 okt s å, prästv 24 okt 1752, kh i Finska domk:förs i Åbo s d—1779, prof i fysik där 29 mars 1753, deltog i riksdagarna 1755—56, 1760—62, 1771—72 o samtliga riksdagar 1786—1800 (led av SU 1755—72, 1786—92), inskr vid Greifswalds univ 9 juli 1756, teol dr där 18 okt så, 3:e teol prof i Åbo 17 dec 1762, 2:e prof 23 juli 1765, l:e prof o domprost där 20 dec 1779, kh i Sv domk:förs där 7 juli 1781, tjänstledig från professuren 4 dec 1784, biskop i Åbo stift o prokansler vid Åbo akad 5 juni 1788, erhöll Töfsala pastorat (Åbo o Björneb) som personl prebende 1789, ordf i Musikal sällsk i Åbo 1794, Finska hushålln: sällsk:s förste ordf 1797. — LVA 1751, LPS 1785, LNO 1786, KNO 1789.

G 24 nov 1757 i Åbo m Elisabeth Browallia, f 12 nov 1737 i Falun, d 25 sept 1793 i Åbo, dtr till biskop Johan Browallius o Elisabeth Ehrenholm.

Biografi

Ursprungligen inriktad på en teologisk bana fattade Jacob G under studietiden intresse för matematik, därtill påverkad bl a av den Wolffska filosofin och av docenten Gustaf Helsingius, som vid denna tid föreläste i Åbo. Då G under hattarnas krig som flykting för andra gången vistades i Sverige, studerade han i Uppsala under Anders Celsius och Samuel Klingenstierna. Ar 1747 besökte han åter Uppsala, denna gång främst för astronomiska studier. Som observatör verkställde han några år senare triangelmätningar från Åbo över Åland till Stacksten på Väddö, en för tiden anmärkningsvärd prestation. De ortsbestämningar han utförde lade en god grund för fortsatta lant- och sjömätningsarbeten i Sverige-Finland. Åbo anslöts av honom genom korresponderande observationer till Sthlm och Uppsala.

Genom G blev astronomin införd som en självständig vetenskap vid Åbo akademi. En del av sina forskningsresultat publicerade han i sv Vetenskapsakademins handlingar. Däri diskuterade han bl a frågan om landhöjningen; i presidietal behandlade han »gränsorne mellan det vi uti naturen känne och det vi ännu inte hunnit fatte» (1761) och de fysiska vetenskapernas befordran (1786). På uppdrag av Vetenskapsakademin utförde han 1751 på ett förtjänstfullt sätt en serie observationer av månens parallax.

G utgav sammanlagt 43 disputationer, av vilka 8 med teologiskt innehåll. Flertalet av de sistnämnda och troligen en del av de övriga författades inte av honom själv. Han behandlade matematiska, fysikaliska och astronomiska ämnen (bl a differential- och integralkalkyl, något för tiden förhållandevis nytt, iakttagelser över Venuspassagen och jordens form), därjämte även vissa ekonomiska frågor. Särskilt på fysikens område hämmades hans insats av bristen på instrument. — Som teolog har G närmast hänförts till supranaturalisterna; han stod i sin lära på den gudomliga uppenbarelsens grund och tillbakavisade deismens och panteismens angrepp på kristendomen. Liksom flera samtida försökte han sammansmälta naturvetenskaplig och teologisk världsåskådning. Han föreläste bl a om »physica biblica» och »hermeneutica sacra». I sin egenskap av biskop intog han en ledande ställning i dåtidens Finland; han hade emellertid redan vid utnämningen uppnått en relativt hög ålder, varför han trots sin verksamhetsiver inte mäktade taga initiativ av större räckvidd. Som biskop och som riksdagsman ansågs hans hållning ha präglats av en viss opportunism. Hans insats som prokansler präglades av en strävan att utjämna meningsmotsättningar; helt lyckades han väl inte, och helt kunde han inte nu, lika litet som i sin ungdom, låta bli att se till släktingars och egna intressen.

G deltog i prästeståndets förhandlingar vid nästan alla riksdagar från 1755 till 1800; gång på gång invaldes han därvid i sekreta utskottet. År 1785 och 1791 var han bankorevisor och revisor i riksgäldskontoret. Under frihetstiden räknade han sig till hattarna — tidvis hörde han tom inom sitt stånd till de ledande bland dem. Hans förhållande till Gustav III var mera komplicerat: under revolutionsdagarna i aug 1772 hölls han arresterad på grund av tidigare förfäktade åsikter men räknades vid riksdagarna 1786—92 till konungens anhängare.

Författare

Olof Mustelin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några brev från G i UUB, i KB, i RA (bl a 5 st, 1755—58, till C G Tessin), samt i Åbo akad:s bibi (till N G af Schultén). Brev från G till P W Wargentin (30 st, 1747 —80) o 3 till denne i Bergianska avskr:saml, strödda brev samt några uppsatser o tal av G, allt i VA. G:s anteckn:r rör triangelmätningar, jämte några brev från G i Univ:bibl, Hfors.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad. avh. se Liden, 3, s. 64—66 och Marklin, 1:3, s. 33. — Abo slotts belägenhet öfver vattubrynet afvägd (VAH, 12, 1751, Sthlm, s. 219—224). — Åbo stads belägenhet. Bestämd genom astronomiska observationer (ibid., 1753, s. 266— 272). — Anmärkning vid föregående berättelse [om sälfångst i Österbotten] [sign.] (ibid., 1757, s. 194—197). — Tal, om grän-sorne imellan det vi uti naturen känne, och det vi ännu icke hunnit fatta . . . [VA, presidietal 21 maj 1761.] Sthlm 1761. 30 s. — Välment fråga: om icke förslag til ledige preste-syslor, likasom de civile och militariske ämbeten, efter visse utstakade reglor kunde och borde uprättas? Til den ovälduga allmänhetens eftersinnande framstäld. Sthlm 1762. 20 s. [Anon.] [Ny uppl.] 1762. 16 s. — Betänkande om sol-rök (VAH, 28, 1767, s. 97—110). — Observationer på Veneris inträde i solen d. 3 jun. 1769, anstälde vid Åbo, och ingifne (ibid., 1769, s. 173—175).

— Förslag at förbättra brännerie-slangen (ibid., 1778, s. 283—289). — Tal, om de physiska vetenskapers befordran . . . [VA, presidietal 10 maj 1786.] Sthlm 1786. 30 s.

— Predikan om en rättskaffens förtröstan på Gud, hållen vid riksdagens slut den 28 april 1789. Sthlm 1789. (15) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksdags- o utskottshandkr m m, RA; Åbo domkapitels arkiv, ÅLA; Åbo akad:s konsist:prot o registr. — Bref från Henrik Gabriel Porthan till samtida, ed E Lagus, [1]—2 (SSLF 38, 102, 1898, 1912); Brev från o till C F Mennander, ed K Österbladh, 1—3 (Suomen historian läh-teitä 4: 1—3, 1939—42); F A v Fersen, Hist skrifter, 2—3, 7 (1868—69, 1871); H G Porthan o N G af Schultén, Brevväxl 1784— 1804, ed E Holmberg (SSLF 319, 1948); Henrik Gabriel Porthans bref till Mathias Calonius, ed W Lagus, 1—2 (SSLF 1, 5, 1886); N G af Schultén, Levnadsteckn, ed O Mustelin (SSLF 406, 1964). — Otto Andersson, Musikal sällsk i Åbo 1790—1808 (SSLF 283, 1940); Y Blomstedt o E Matin-olli, Åbo stifts herdam 1554—1809 (1963); A R Gederberg, Vanhaa ja uutta (1916); dens, Jaakko Gadolinin kirje v:lta 1758 (HArk, 29, 1921); G Cygnxus, K Finska hush:sällsk 1797—1897 (1897); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); J R Danielson — Kalmari, Stats- o samhällsliv i Finland under Gustavianska tiden, 1 (1925); A Donner, Den astron forskn o den astron institutionen vid det finska univ, 1 (1907); J R Forsman (Koskimies), K F Mennander ja hanen aikansa (1900); CAJ Gado-lin, Biskop J G o myntrealisationsfrågan inför 1772 års Banco-deput (FT 125, 1938); [G Gadolin o H G Porthan,] Kort Lefvernes-beskrifn öfver framl Biskopen . . . (Allm litt-tidn 1803, nr 23—24); I A Heikel, Hfors univ 1640—1940 (1940); O E A Hjelt, Na-turalhistoriens studium vid Åbo univ (SSLF 32 = Åbo univ:s lärdomshist, 6, 1896); A Hultin, Det ekon tidevarvet i Finlands litt :-hist (SSLF 94, 1910); C P Hällström, Triangelmätning ... af J G (Acta soc scient Fenn, 20:2, 1895); E W Juvelius (Juva), Tuomas Pacchaleniuksen valtiopetosjuttu (1930); T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamhet ... (1960); C G Malmström, Sveriges polit hist, 4—6 (1899— 1901); G Nikander, Jacob Tengström . . . (1913); P Nordmann, Pehr Kalm o biskopsvalet i Åbo 1776 (SSLF 100, 1911); G T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III:s regering, 1—2 (1885—96); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Råbergh, Teologins hist via Abo univ, 2 (SSLF 50 = Abo univ:s lär-domshist, 9, 1901); G Schauman, Biogr undersökn :r om Anders Chydenius . . . (SSLF 134, 1908); M G Schybergson, Henrik Gabriel Porthan, 1—2 (SSLF 83, 98, 1908, 1911); E Sjöstrand, Mynt- o bankpolitik ... 1738—1764 (1908); K F Slotte, Matematikens o fysikens studium vid Åbo univ (SSLF 37 = Åbo univ.s lärdomshist, 7, 1898); G Suolahti, Elämää Suomessa 1700-luvulla (1909); Suomen maanmittauksen historia, 1 (1933); Sv lantmäteriet 1628—1928 (1928); [J J Tengström], Ghronologiska förteckn :r o anteckn:r öfver finska univis fordna procan-cellerer . . . (1836); W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866); R A Wrede, Matthias Calonius (1917); K Österbladh, Juhana Browallius (1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Gadolin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14633, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14633
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Gadolin, urn:sbl:14633, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se