Biografi

Galdenblad (Browald), släkt, härstammande från borg- och postmästaren i Skara Lars Andersson (f 1694 eller kort därpå), som representerade sin stad vid riksdagarna 1668 och 1682.

En av hans söner, Isak Browald (d 1709), var först köpman i Stettin men kom på obestånd vid denna stads belägring 1677 och flyttade till Gbg, där han blev gästgivare på källaren »Lejonet». Hans son, slutligen översten Isak Browald (1688–1754), blev tillfångatagen 1713 vid Tönningens kapitulation men rymde s å. Han adlades 1720 med samma namn och gifte sig 1722 med Lars Gathenhielms änka. Ätten utdog med en son till dem 1792.

En av Isak Browald d ä:s bröder inskrevs 1665 vid Uppsala universitet som »Andreas Laurentij Scharinus Westrogothus» men reste snart utrikes, övergick 1671 i Namur till katolicismen, kom 1674 till Rom och var drottning Kristinas handsekreterare för hennes sv brevväxling från 1677 till hennes död 1689 under namnet André G (levde ännu 1698).

Han var mycket verksam för att omvända resande svenskar till katolicismen och lyckades mot sina föräldrars vilja locka två yngre bröder till Rom, vilka gick över till katolicismen 1683 resp 1685. Den ene av dem, Lars G, sårades 1693 i kejserlig tjänst vid Belgrads belägring och lär sedan ha gått i venetiansk tjänst samt blivit överste och fästningskommendant. Den andre, Johan G (1666–1736), blev 1694 jesuit och till sist rektor för ett jesuitkollegium i Linz samt uppges ha sökt smuggla in ombud för katolsk propaganda i hemlandet, dock utan framgång.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Azzolinosaml, 34, 37, 38, André G:s brev till J Olivecrantz, RA; prof B Hildebrands excerpter ur Landesarchiv, Linz, SBL. – BorgRP före frihetstiden (1933); UUM 1 (1900–11). – H Almquist, Gbgs hist, 1–2 (1929–35); J Arckenholtz, Memoires concernant Christine, reine de Suéde, 1–4 (1751–60); C Bildt, S Birgittas hospital o den sv kolonien i Rom under 1600-talet (HT 1895), s 373, 388 ff, 407, 409 ff; dens, Anteckn:r från Italien (1896), s 218; dens, Drottning Kristinas sista dagar (1897); dens, Christine de Suéde et le cardinal Azzolino (1899), s XIII, 378; dens, [inledn till! Pensées de Christine, reine de Suéde (1906); C Burenstam, La reine Christine de Suéde å Anvers et å Bruxelles 1654–1655 (1891); H Cornell, Ett porträtt av en sv jesuitpater i Österrike (Fornv 1937); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under en-våldstiden (1915); dens, Berättelser ur Gbgs hist under frihetstiden (1919); E Grape, Postkontor o postmästare (1951), s 433; W H Grauert, Christina, Königin von Schwe-den und ihr Hof, 2 (1842); G Hellström, Sthlms stads herdam (1951), s 263; C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land under gångna tider (1930); dens, J G Spar-wenfeld (1932); A Lewenhaupt, Karl XII:s officerare (1920–21); dens, Karolinen Edvard Gyldenstolpe (1941); Bo V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928), s 119; SMoK; S Wilskman, Bref om landshöfdingen J B Printz o jesuiten J L Galdenblad (Sv Mercurius, jan 1760, s 39–52).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Galdenblad, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14652, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14652
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Galdenblad, släkt, urn:sbl:14652, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.