Meriter

1 Gathenhielm, Christen (före adl Gathe), f 6 okt 1682 i Onsala (Hall), d 5 mars 1722 i Gbg (Kristine). Föräldrar: skepparen Anders Börjesson Gathe o Kerstin Larsdtr. Styrman 1699, kofferdikapten 1701, eo underlöjtn vid amiralitetet i Gbg 2 maj 1710, eo överlöjtn 5 maj 1712, eo amiralitetskapten 1 mars 1714, adl 29 dec 1715, konfirm som amiralitetskapten 2 maj 1716, kommendör 11 maj 1718, avsked 17 febr 1720.

G 18 jan 1711 i Gbg (Kristine) m Helena Catharina Utfall, dp 20 juli 1689 där (ibid), d 27 juni 1750, dtr till rådmannen o bankokommissarien Jacob U o Maria Kuyl samt omg 1724 m assessorn Ernst Fredric v Döbeln (1701–66).

Biografi

G gick till sjöss redan som elvaåring på ett fartyg från Onsala, med vilket han seglade i sex år på England, Holland, Frankrike, Spanien och Portugal. För sina redares räkning inköpte han 1704 i Dunkerque ett skepp på 200 läster, bestyckat med 18 kanoner och förde själv befälet på detta. På grund av skeppets storlek och bestyckning kunde han gå utan konvoj och behövde inte frukta att bli tagen av turkiska sjörövare. G skaffade sig med tiden andelar i olika fartyg, särskilt i sådana, där fadern Anders Börjesson Gathe också var redare.

Då G i början av året 1710 befann sig på hemväg från Portugal, nåddes han i Amsterdam av budet att hans far avlidit. Vid hemkomsten lät han trycka en »Klagosång», som han skrivit till faderns begravning. Snart därefter blev han underlöjtnant vid amiralitetet i Gbg, men han tog endast motvilligt emot sin fullmakt på denna tjänst, då han menade att han i stället borde ha blivit utnämnd till kapten med hänsyn till sin mångåriga motsvarande befattning inom handelsflottan. Tillsammans med sin bror Lars och några andra intressenter lät han s å bygga kaparefartyget La Revange och begav sig ut på kryssning med detta, sedan han blivit tjänstledig från amiralitetet. Vid jylländska kusten tog han tre danska handelsfartyg, seglade därpå in i norska skärgården och kapade ett stort fartyg, utrustat med bl a sex nickhakar, liksom ett med fisk lastat skepp. Dagen därpå tog han ytterligare ett skepp utanför norska kusten och seglade sedan hem med sina priser. De värderades till ej mindre än 17 350 dr smt, varav en tiondedel gick till kronan. Samma höst byggde G och hans medintressenter ytterligare tre kaparfartyg.

Sommaren 1711 tjänstgjorde G vid amiralitetet men blev i okt befälhavare på gallioten Jägaren, som han tillsammans med handlandena i Gbg Sebastian Tham och Alexander Williamsson inköpt för att uppehålla postförbindelsen Gbg–Holland. Jägaren avseglade till Amsterdam 24 nov och återkom 22 dec. Ehuru G förbjudits att ge sig i strid med andra fartyg annat än till försvar, tog han på hemresan som pris ett större skepp, värt 30 000 dlr smt. Kronans tiondedel var nu efterskänkt, men G gav likväl 400 dlr smt till K M:t jämte 150 dir »till en dragon».

G tjänstgjorde 1712 på flottan men gick i febr 1713 åter på kaperi, nu med kaparfregatten Göta Lejon, och erövrade två norska priser. År 1714 var han befälhavare på örlogsfregatten Fredrik under en längre kryssning i Nordsjön och uppbringade då ett under engelsk flagg seglande danskt fartyg. I juni 1716 var han chef på galären Proserpina i striden vid Dynekilen, där hans fartyg jämte flera transportfartyg togs av Tordenskiold. Besättningarna lyckades dock ta sig i land och undgick fångenskap.

G hade ett hetsigt och obändigt lynne, vilket ledde till åtskilliga kontroverser med Gbgs myndigheter. Men sin tjänst vid Gbgseskadern skötte han väl, och hans chef amiralen Axel Lewenhaupt gav honom vitsordet, att han »alltid vist sig vid alla kommenderingar som en brav och behjärtad sjöman». Till G:s förtjänster hörde också enligt vad Lewenhaupt rapporterade, att han »under påstående krig Eders Kungl Maj: t med ansenliga förskotter och frivilliga gåvor av sin förmögenhet under armarna hjälpt».

Författare

Bengt Hildebrand med bidrag av Erik Grill

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Administrativa handl rör flottan: Gbgseskadern 1700–1718, Flottans meritförteckn:r, RA; Likvidationer, KA. – H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under envåldstiden (1915); C Gathe, Klago-sång [över Anders Börjesson Gathe] hörd uthländz ifrån. . . (1710); Gbgs eskader o örlogsstation 1523–1870, utg av Försvarsstabens krigshist avd (1949); O Traung, Lars G (1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christen Gathenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Erik Grill), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14669
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christen Gathenhielm, urn:sbl:14669, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand med bidrag av Erik Grill), hämtad 2024-04-20.