C F Victor Gegerfelt, von

Född:1817-05-06 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1915-03-13 – Västra Karups församling, Kristianstads län

Arkitekt


Band 16 (1964-1966), sida 778.

Meriter

1 von Gegerfelt, Carl Fredrik Victor, f 6 maj 1817 i Jönköping, d 13 mars 1915 i V Karup (Krist). Föräldrar: överstelöjtn Georg Fredrik v G o Gustava Cecilia Anckarsvärd. Konstapelskadett vid Göta art:reg 17 nov 1832, konstapel 8 april 1833, sergeant 29 juli s å, art:officersex 13 nov 1834, underlöjtn 5 aug 1835, transport till Värmlands fältjägarreg 18 okt 1836, studerade arkitektur vid Konstakad i Berlin 1839—41, löjtn 12 juni 1843, avsked från reg 30 april 1844 o ur krigstjänsten 17 mars 1845, burskap som mur- o byggmästare i Gbg 20 okt 1848, ombudsman vid Gbgs mus 19 juni 1861, sekr i Gbgs konstfören 1862, förest för fotoateljén vid Gbgs mus 20 sept 1864, lär i husbyggn: konst vid Chalmerska slöjdskolan i Gbg 1868—76, stadsarkitekt där 12 juli 1872—25 sept 1896. — RVO 1869.

G 9 okt 1843 i Gbg (Domk) m Harriet Johanna Damm, f 12 okt 1820 där, d 18 maj 1892 där, dtr till handlanden Christian Fredrik D o Anna Margareta Hall.

Biografi

Bland de många byggnader som Victor G under sin långa levnad utförde i Gbg må först och främst nämnas hans monumentala mästerverk, Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset vid nuvarande Grönsakstorget, till vilket ritningarna fastställdes av K M:t i maj 1849. Som tomt för det nya sjukhuset hade anvisats bastionen Carolus Dux, och sedan K M:t lämnat dispens för Gbgs stad att slippa rasera densamma, vilket enligt stadsplanen var föreskrivet, kunde G skrida till verket. Med en genial blick för tomtens möjligheter och med bevarande av dess urgamla form skapade han ett byggnadsverk med två högre rektangulära mittpaviljonger och lägre elliptiska flyglar omramande en gård. Verket reser sig med skulptural utformning, och ovidkommande prydnader saknas. Det knappa listverket är vackert utformat och uppåt avslutas detta »rohbau» av en tyngre gesims i tegel. Trots att man ej fick använda mer än en del av tomten — på den norra delen hade nämligen placerats ett artilleristall, som de militära myndigheterna ej ville släppa — blev Sahlgrenska sjukhuset ett storslaget arkitekturverk.

År 1874 uppfördes för G:s egen räkning den G:ska villan vid Arkitektgatan. Den är numera förklarad som kulturminnesmärke som ett typiskt exempel på genomtänkt och konstnärlig 1870-talsarkitektur och med en interiör som visar prov på en högt utvecklad hantverksskicklighet. För grosshandlare Julius Lindström byggdes en stor villa på Wilhelmsberg i Örgryte. Den är uppförd i polykromt tegel med tinnar och torn och branta takfall och har liknats vid ett romantiskt miniatyrslott från Normandie.

Andra arbeten av G är Chalmerska slöjdskolan vid Vasagatan och Sven Renströms tekniska skola vid Storgatan samt på Löndalaängen: Gbgs Barnbördshus, Sjukhemmet för kroniskt sjuka, Praktiska hushållsskolan och Lindströmska stiftelsen för pauvres honteuses, den senare numera riven. Ett högt skattat inslag i gatubilden vid Rosenlund utgör Fiskhallen, den s k Feskekyrkan, som tillkom 1874 och som efter nyligen avslutad renovering alltjämt fyller sin funktion. G var också uppfinnare till det s k landshövdingehuset, en trevåningsbyggnad med bottenvåningen av sten och två våningar av trä. Myndigheterna såg dessa byggnader med oblida ögon och försökte förbjuda dem, men sedan landshövdingen givit dem sanktion uppfördes långa rader av landshövdingehus ännu in på 1900-talet.

Som så gott som alla samtida arkitekter var G också intresserad av den nordiska träarkitekturen. Men det var ej den vanliga »Schweizerstilen» han därvid tydde sig till, utan han försökte med förebilder ur den gamla nordiska arkitekturen som t ex Ornässtugan och de norska stavkyrkorna skapa en ny stil. I ett efterlämnat handskrivet manuskript försett med ritningar, »En saga om båd gammal och nywulna hus», utvecklar han närmare sina synpunkter på dessa s k triangelhus, för vilka han av samtiden fick många smickrande omdömen. Intressant i detta sammanhang är hans projekt till Björnstjerne Björnsons Aulestad, vilket dock aldrig utfördes. På äldre dagar sålde han villan vid Arkitektgatan och byggde en ny villa på en stor tomt vid Nedre Fogelbergsgatan. Men där bodde han inte kvar så länge. År 1896 tog han avsked från stadsarkitektsysslan och flyttade till sin son, konstnären Wilhelm v G, som hade byggt sig en ateljé på Hallands Väderö. De sista åren bodde han i en nyuppförd villa i Torekov.

Författare

Maja Kjellin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: G:s burskapsansökan o meritförteckn m m i Gbgs stads arkivkontor, ritningar, utlåtanden m m i Allm o Sahlgrenska sjukhusets arkiv, GLA, samt i sjukhusets arkiv, i drätselkammarens arkiv, i Gbgs sjuk-vårdsstyr:s arkiv, i stadsarkitektkontorets o stadsing:kontorets arkiv, allt i Gbg. — O Carlén, Gbg. Beskr öfver staden o omgifning-ar (1869); H Cornell, Den sv konstens hist, 2 (1946); C v Gegerfelt-Olander, Enstöringarna på Väderö. Minnen om Victor o Wilhelm v G (GHT 22/7 1950); H Hedlund, Återblick öfver byggn .verksamheten i Gbg . . . 1882—1907 (1908; Tekn samf 1882—1907, 2); M Kjellin, Victor v G (GHT 28/5 1949); dens, Gegerfeltska villan vid Arkitektgatan (Gbgs museum, årstr, 1952); K Göta art:reg, 2 (1962); H Koht, Björnstjerne Björnson, 1 (1921); A Lindblom, Sveriges konsthist, 3 (1946); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1—2 (1925—28); A Romdahl, Gamla Sahlgrenska, ett mästerverk i farozonen (GHT 8/4 1949); dens o J Roos-val, Sv konsthist (1913); SKL; U Thieme o F Becker, Allgemeines Lexikon der bildenden Kiinstler, 13 (1920); Tidskr för bildande konst o konstindustri, 1875.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Victor Gegerfelt, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maja Kjellin), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14697
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Victor Gegerfelt, von, urn:sbl:14697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maja Kjellin), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se