Jarl H R T Charpentier

Född:1884-12-17 – Älvsborgs församling, Västra Götalands län
Död:1935 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Indolog


Band 08 (1929), sida 396.

Meriter

2. Jarl Hellen Robert Toussaint Charpentier, den föregåendes broders sonson, f. 17 dec. 1884 i Nya Varvets församling i Göteborg. Föräldrar: majoren Klas Robert Adolf Charpentier och Helena Elisabet Augusta Geijer. Elev vid Göteborgs h. latinläroverk vt. 1897; avlade mogenhetsexamen därstädes 27 maj 1902; student vid Uppsala universitet 16 dec. 1902; fil. kand. 27 maj 1905; fil. lic. 15 sept. 1908; disp. 24 okt. 1908; fil. doktor 28 maj 1909; har, delvis med offentligt understöd, företagit ett stort antal utländska resor, särskilt för studier i Bonn och London; docent i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala universitet 11 nov. 1908; tf. professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning ht. 1914, vt. 1921, vt. 1922 och ht. 1925—ht. 1927; genomgick provårskurs vid Uppsala h. allmänna läroverk vt. och ht. 1915; uppförd på andra förslagsrummet till professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Lunds universitet 7 apr. 1923; höll på inbjudan av School of oriental studies i London två föreläsningar 10 och 17 juni 1925; professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning vid Uppsala universitet 9 dec. 1927. Ledamot av Språkvetenskapliga sällskapet i Uppsala 1906, av Svenska sällskapet för antropologi och geografi 1919 och av Svenska orientsällskapet 1922; tilldelades halva årsräntan av Oskar II:s jubelfestdonation 1923; honorärprofessor i sanskrit med jämförande språkvetenskap vid Andhra Research university i Vizianagram 10 sept. 1924; är dessutom ledamot av ett antal utländska lärda sällskap.

Gift 18 nov. 1914—3 sept. 1917 med Lilly Augusta Josefina Stenberg, f. 10 aug. 1890, dotter till arbetsförmannen Filip Stenberg i Stockholm.

Biografi

C:s vetenskapliga produktion är synnerligen omfattande och vittnar om en mindre vanlig mångsidighet i förening med en vidsträckt beläsenhet. I en stor mängd tidskriftsartiklar och självständiga publikationer har han behandlat både grammatiska, litteraturhistoriska, religionshistoriska och historiska spörsmål; i allmänhet gå dock hans arbeten mera på bredden än på djupet. Hans förnämsta verk tillhöra det indologiska gebitet.

Redan i sin gradualavhandling. »Studien zur indischen erzählungsliteratur. I. Paccekabuddhageschichten» (1908), diskuterade C. problem från den vidlyftiga indiska sagolitteraturens område, och dessa forskningar har han alltjämt fortsatt. I en mängd smärre avhandlingar har han publicerat ett omfångsrikt material, som hämtats från både tryckta och otryckta källor och innehåller beaktansvärda bidrag till bedömandet av de mångahanda spörsmål, som äro förknippade med de gamla indernas litterära minnesmärken, även om den vetenskapliga kritiken ej alltid ansett sig kunna godtaga författarens slutsatser. Hans största arbete på detta område är »Die Suparnasage. Untersuchungen zur altindischen literatur- und sagengeschichte» (1920—22); bland hans många bidrag till kännedomen om den indiska jainasekten må här nämnas »The Uttaradhyayanasutra, being the first Mulasutra of the Svetambara Jains, edited with an ihtroduction, critical notes and a commentary» (1922), karakteriserat som ett mycket erkännansvärt pioniärarbete.

Sitt livliga vetenskapliga intresse har C. även dokumenterat genom flera värdefulla undersökningar rörande indologiens historia, såsom »Preliminary report on the 'Livro da Seita dos Indios Orientais'» (Bulletin of the school of oriental studies, London inst., Vol. 2, 1921—23) och »Supplementary notices on the discovery of the Vedas» (The Journal of Indian history, Vol. 3, 1924). Dessutom har han utövat en trägen verksamhet som översättare och populärvetenskaplig författare. Hit höra jämte mycket annat å ena sidan »Ur Indiens klassiska litteratur. Urval och översättning med inledning och anmärkningar» (1920), å den andra »Indien. Historia, religion, kastväsen» (1925), »Det indoeuropeiska urhemmet. Iran och Indien till Alexander den stores död» (Norstedts Världshistoria, 1, 1926) och »Indien» (ibid., 15, 1928) samt flera läsvärda uppsatser i Svenska orientsällskapets årsbok.

Författare

K. V. Zetterstéen.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dcp. handl. 24 nov. 1923 och 9 dec. 1927 (meritförteckn.); Inbjudningsskrift till C:s' installationsföreläsning 1928; Th. Fries & E. von Döbeln, Uppsala universitets matrikel ht. 1926 (1927). där jämväl C:s tryckta arbeten äro förtecknade.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jarl H R T Charpentier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14796, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14796
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jarl H R T Charpentier, urn:sbl:14796, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. V. Zetterstéen.), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se